No description available.

<p>Meditation, med ett ursprung från yoga, har blivit allt vanligare i friskvården mot fysiska stressymptom exempelvis för att minska muskelspänningar men även som ett verktyg för den egna personliga utvecklingen. Samtidigt som forskningsresultat visar på meditationens betydelse för fysisk kropp och det mentala finns rapporter från forskare som varnar för överdriven tilltro till undersökningar som inte verifierats eller varit undermåliga. Uppsatsens syfte har varit att studera meditation utifrån jungianskt och klassisk yogafilosofiskt perspektiv. Med detta som bakgrund har en intervjuundersökning gjorts för att få meditationsutövares svar på frågor om varför de börjat meditera, vilken effekt på den fysiska och mentala kroppen man upplever i samband med meditation och hur man vill beskriva meditationens betydelse för sin personliga utveckling. Metoden som använts är inspirerad av fenomenografi. Resultaten tyder på att de intervjuade från början fokuserat på meditationens betydelse för att minska stress, spänningar med mera, men efterhand även blivit intresserade av meditation för sin personliga utveckling. De intervjuade beskriver meditationen som ett led i att lära sig förstå dynamiken mellan det medvetna och det omedvetna och få förståelse för sin egen utveckling. Studien visar på betydelsen av god kvalitet på forskningen för att kunna påvisa effekten av meditation och dess möjligheter.</p>

Meditation, med ett ursprung från yoga, har blivit allt vanligare i friskvården mot fysiska stressymptom exempelvis för att minska muskelspänningar men även som ett verktyg för den egna personliga utvecklingen. Samtidigt som forskningsresultat visar på meditationens betydelse för fysisk kropp och det mentala finns rapporter från forskare som varnar för överdriven tilltro till undersökningar som inte verifierats eller varit undermåliga. Uppsatsens syfte har varit att studera meditation utifrån jungianskt och klassisk yogafilosofiskt perspektiv. Med detta som bakgrund har en intervjuundersökning gjorts för att få meditationsutövares svar på frågor om varför de börjat meditera, vilken effekt på den fysiska och mentala kroppen man upplever i samband med meditation och hur man vill beskriva meditationens betydelse för sin personliga utveckling. Metoden som använts är inspirerad av fenomenografi. Resultaten tyder på att de intervjuade från början fokuserat på meditationens betydelse för att minska stress, spänningar med mera, men efterhand även blivit intresserade av meditation för sin personliga utveckling. De intervjuade beskriver meditationen som ett led i att lära sig förstå dynamiken mellan det medvetna och det omedvetna och få förståelse för sin egen utveckling. Studien visar på betydelsen av god kvalitet på forskningen för att kunna påvisa effekten av meditation och dess möjligheter.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2016-10-28T09:02:42Z No. of bitstreams: 1 Paula Pinheiro Varela Guimarães.pdf: 5627475 bytes, checksum: f24ddaa0125aa4f3b4d517f3c1e7fa6a (MD5) / Made available in DSpace on 2016-10-28T09:02:42Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Paula Pinheiro Varela Guimarães.pdf: 5627475 bytes, checksum: f24ddaa0125aa4f3b4d517f3c1e7fa6a (MD5) Previous issue date: 2016-09-02 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The main objective in this research was to create a therapeutic technique based on the Role Playing Games. In order to encompass the main objective, it was relevant to outline the following specific goals as to: understand if the Role Playing Games are therapeutic resources for the psychological intervention in groups; verify which conscious and unconscious psychic contents arise from the proposed technique and verify if it contributed to the perception of the unconscious aspects from those who had experienced it. The Analytical Psychology was used as theoretical reference because it encompasses the main objectives of this present research through its concepts and the possibility of the symbolic analysis in the phenomenon studied. The participants in this research were a group of six R.P.G players, who experienced two campaigns (stories), with seven adventures (games) each. On the first one, the participants role played the characters they would like to interpret and on the second one, they played the characters they would not like to interpret. After two set of games, there were two interviews, structured with each participant. One after the role playing as the character they would like to interpret and the other one after the experience playing the character they would not like to interpret. The interviews were conducted by the researcher, aiming to be fostering instruments for the reflection on the R.P.G.´s game experiences. The analysis on the collected data was performed based on the qualitative methodology, adapting Bardin´s (2011) content analysis technique in Faria (2003). The analysis process took place for each participant, in the R.P.G. adventures taped on video, as well as the structured interviews that were audio recorded. The researcher elaborated an analysis for each participant and then there was a discussion on the experience of the proposed therapeutic technique. The analysis suggested that a therapeutic technique was created, based on Role Playing Games, and they were a therapeutic resource for the psychological intervention in groups. Emerging contents were also perceived, referring to the persona, the ego, the affective complexes, the archetypal manifestation, the shadow, the ideal ego, the elements of the conscious and unconscious dimensions. In addition to that, the proposed technique seemed to get conscience and unconscious closer, as well as foster the acknowledgement of contents that so far have been unconscious to the participants. The procedure of the therapeutic technique, named as spontaneous role play game had as a result the following stages: a group gathering or intervention in an existing group; the creation of character 1, who the participants would like to role play; the experience in four R.P.G. games; intervention interview performed; the creation of character 2, who the participants would not like to role play; the experience in four R.P.G. games; intervention interview performed / Esta pesquisa teve como objetivo principal criar uma técnica terapêutica, baseada em Role Playing Games. A fim de contemplar o objetivo principal, concebeu-se como relevante delinear como objetivos específicos: buscar compreender se os Role Playing Games se constituíam como recurso terapêutico para a intervenção psicológica em grupos; verificar quais conteúdos psíquicos, conscientes e inconscientes, emergiam em decorrência da técnica proposta; e verificar se esta contribuía para a percepção de aspectos inconscientes, por parte daqueles que a vivenciavam. Utilizou-se o referencial teórico da Psicologia Analítica por contemplar os objetivos da presente pesquisa através de seus conceitos e pela possibilidade de análise simbólica do fenômeno estudado. Os participantes de pesquisa constituíram um grupo de seis jogadores de R.P.G. e vivenciaram duas campanhas (estórias), com sete aventuras (jogos) cada. Na primeira, os participantes representaram personagens que gostariam de interpretar e, na segunda, representaram personagens que não gostariam de interpretar. Após as duas séries de jogos, foram realizadas duas entrevistas semi-estruturadas com cada participante, uma após a representação do(a) personagem que gostaria de interpretar e outra após a vivência daquele que não gostaria de interpretar. As entrevistas foram conduzidas pela pesquisadora e propuseram-se a serem instrumentos propiciadores de reflexão acerca das vivências nos jogos de R.P.G.. A análise dos dados coletados foi realizada com base na metodologia qualitativa, por meio de adaptação da técnica de análise de conteúdo, de Bardin (2011), por Faria (2003). Este processo de análise ocorreu para cada participante, tanto em relação às aventuras de R.P.G., gravadas em vídeo, quanto ao concernente às entrevistas semi-estruturadas, gravadas em áudio. A pesquisadora elaborou análise para cada participante em particular e, posteriormente, realizou discussão referente à vivência da técnica terapêutica proposta. A análise sugeriu que foi criada uma técnica terapêutica, baseada em Role Playing Games, bem como que estes se constituíram como um recurso terapêutico para a intervenção psicológica em grupos. Percebeu-se, ainda, a emergência de conteúdos referentes à persona, ao ego, a complexos afetivos, a manifestações arquetípicas, à sombra, ao ego ideal, a elementos das dimensões conscientes e inconscientes. Ademais, a técnica proposta pareceu aproximar a consciência e o inconsciente, bem como promover o reconhecimento de conteúdos, até então, inconscientes pelos participantes. O procedimento da técnica terapêutica, nomeada jogo de interpretação espontânea, resultou como constituído das seguintes etapas: reunião de um grupo ou intervenção em um grupo já existente; criação dos personagens 1, os quais os participantes gostariam de interpretar; vivência de quatro jogos de R.P.G..; realização de entrevista interventiva; criação dos personagens 2, os quais os participantes não gostariam de interpretar; vivência de quatro jogos de R.P.G.; realização de entrevista interventiva

<p>Min avsikt var att undersöka om det gick att tolka Oden och några av berättelserna kring honom som en bild av individuationsprocessen. Min slutsats är att det låter sig göras. Berättelserna kring Oden innehåller element som mycket väl går att koppla till jungianska begrepp.</p><p>· Han möter och konfronterar sin skugga. Detta sker både i fallet med Vaftrudner och med Loke. Han ser dem i ögonen, och i fallet med Loke går han så långt att han ingår fosterbrödralag med denne.</p><p>· Han genomgår kris och lidande för att kunna gå vidare och växa i vishet. Både när han offrar sitt ena öga i Mimers brunn och när han hänger sig i Världsträdet.</p><p>· Han möter sin Anima i form av Gunlöd. Hon låter honom ta del av skaldemjödet, vilket frigör inre kreativa förmågor. Detta sker genom att det vanliga förnuftet sätts ur spel. Animamotivet antyds också i Vaftrudnersmal i stycket om hamingjorna, vilka får ses som kollektiva uttryck för Anima.</p><p>· Han betalar priset för sin individuation genom att tillföra kollektivet något värdefullt, skaldekonsten och runorna.</p>

Min avsikt var att undersöka om det gick att tolka Oden och några av berättelserna kring honom som en bild av individuationsprocessen. Min slutsats är att det låter sig göras. Berättelserna kring Oden innehåller element som mycket väl går att koppla till jungianska begrepp. · Han möter och konfronterar sin skugga. Detta sker både i fallet med Vaftrudner och med Loke. Han ser dem i ögonen, och i fallet med Loke går han så långt att han ingår fosterbrödralag med denne. · Han genomgår kris och lidande för att kunna gå vidare och växa i vishet. Både när han offrar sitt ena öga i Mimers brunn och när han hänger sig i Världsträdet. · Han möter sin Anima i form av Gunlöd. Hon låter honom ta del av skaldemjödet, vilket frigör inre kreativa förmågor. Detta sker genom att det vanliga förnuftet sätts ur spel. Animamotivet antyds också i Vaftrudnersmal i stycket om hamingjorna, vilka får ses som kollektiva uttryck för Anima. · Han betalar priset för sin individuation genom att tillföra kollektivet något värdefullt, skaldekonsten och runorna.

This study examines the literary texts of the Ligurian writer Giuseppe Conte published between 1972 and 2005. In Part One, the reasons are considered which justify this research on Giuseppe Conte. This author is discussed in the context of the literary movements of the second half of the 20th century in Italy, with special reference to his approach to literature, which proposes a modern rewriting of myth. Conte is in fact a co-founder of "Mitomodernismo". "Mitomodernismo" is a literary movement, established in 1994 and currently still active, which aims to revive modern society through a spiritual rebirth promoted by a recovery of basic human values, as these appear within the boundaries already suggested by myth since antiquity. The Mitomodernisti propose an alternative which could assist contemporaries to overcome the obstacles created by modern "maladies", particularly in the West, whether these be socio-cultural, ecological, or religious. Throughout Conte's entire æuvre one clearly perceives this strong desire for rebirth which for the author is concretised in "Fare Anima", that is, a way to reconnecting with the universe, of rising towards the "light". This tension towards rebirth could be compared metaphorically to the quest for the Graal, which involves suffering as a way to redemption. The artist's visionary work is comparable to the extrasensory journey undertaken by the shaman during his trance. For this reason, in Part One of this study the figure of the shaman will also be examined in a socio-cultural context, in order to transfer it better to the literary context. The whole of Part Two is dedicated to an analysis of Conte's æuvre - poetry, novels and also, but only indirectly, essays and articles - in the light of his fundamental themes, which metaphorically turn the writer into a "shaman". The analysis is based on some concepts put forward by the Swiss psycho-analyst Carl Gustav Jung, such as the function and symbolism of myth in literature from a psychoanalytical perspective. RIASSUNTO In questo studio vengono prese in esame le opere dello scrittore ligure Giuseppe Conte, pubblicate dal 1972 al 2005. Nella Parte Prima vengono considerate le ragioni che giustificano questa ricerca su Giuseppe Conte. L'autore viene discusso nel contesto dei movimenti letterari del secondo Novecento in Italia, ed in particolare il suo approccio alla letteratura che propone una riscrittura del mito in chiave moderna. Lo scrittore è infatti uno dei cofondatori del "Mitomodernismo". Il "Mitomodernismo" è un movimento letterario che vide la luce nel 1994 e che è ancora attivo alla data attuale. Esso si prefigge di risanare la società moderna mediante una rinascita spirituale promossa dalla ripresa dei valori umani di base, simili a quelli suggeriti dal mito fin dai tempi antichi. A tutto ciò i Mitomodernisti propongono un'alternativa che aiuti l'uomo contemporaneo a superare gli impedimenti creati da queste "malattie" moderne, particolarmente nell'ambito occidentale, siano queste socioculturali, ecologiche, religiose, o altre. Attraverso tutta l'opera di Conte si percepisce chiaramente questo desiderio di rinascita che per lo scrittore si concretizza nel "Fare Anima", vale a dire in un modo di ricollegarsi al cosmo, di innalzarsi verso la "luce". Questa tensione verso la rinascita può venire metaforicamente comparata alla ricerca del Graal attraverso la sofferenza che redime. L'opera visionaria dell'artista è paragonabile al viaggio extrasensoriale intrapreso dallo sciamano durante la sua trance. Per questo motivo nella Prima Parte di questo studio si esamina la figura dello sciamano anche in ambito socioculturale per poterla poi meglio trasferire in quello letterario. La Parte Seconda è completamente dedicata all'analisi dell'opera contiana - poesie, romanzi e, trasversalmente, i saggi e gli articoli alla luce dei suoi temi portanti, che dello scrittore fanno metaforicamente uno "sciamano". L'analisi viene condotta basandosi su alcuni concetti elaborati dallo psicoanalista svizzero Carl Gustav Jung, quali la funzione ed il simbolismo del mito in letteratura da una prospettiva psicoanalitica. / Classics & Mod Euro Lang / D. Lit. et Phil.

This thesis deals with the question of evil as privatio boni according to the teachings of Augustine of Hippo and the conception of evil in the work of Carl Gustav Jung who denied this Augustine's teachings. In the thesis I analyze attitudes that adopt both thinkers to categories of good and evil in relation to impacts of their conceptions on understanding of God, self-understanding of man, of his life, death and salvation, further of the relation of God and man and the human moral responsibility before God and society. Augustine maintains that evil is an absence of good, but Jung thinks that the reality is put together from the balance of good and evil. Their attitudes I scarify with the aid of the secondary literature and the explanation of that biblical places that both thinkers refer to.

<p>Tolvstegsmodellen som är grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals människor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt värde i denna rörelse är värnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gäller kyrka och offentlig sektor likväl som privata organisationer.</p><p>Ett andra centralt värde är andlighet för den enskilda och i grupp. Vägen till denna andlighet är alltså inte någon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart är till för att stödja strävan mot nykterhet?</p><p>Gruppen är en mycket viktig del i de tolv stegen. Att den lever vidare dag för dag, sprids och blir fler grupper. En missbrukares liv är fyllt med konflikter, att dessa destruktiva sidor inte ska tas in i gruppen är grundläggande. Därför har de tolv traditionerna vuxit fram inom rörelsen.</p><p>Tolvstegsrörelsens andliga betoning, fokusering på vikten av en högre makt och Gud har behövt vara så utformad för att möjliggöra samling för människor vars engagemang inte varit kyrkoideologiskt. Utgångspunkten har varit allvarlig men ändå inte akademisk, att få bukt mot olika sorters livsförgörande missbruk. Har det varit möjligt inom tolvstegsrörelsen att hitta eller skapa en andlighet och gudsbild som är nyttig och förenande?</p><p>Hur är den apostoliska trosbekännelsen Gudsuppfattning jämfört med tolvstegsrörelsen?</p><p>Syftet med uppsatsen är att skildra gudsuppfattningen i tolvstegsrörelsens litteratur och gärning och jämföra den med den apostoliska trosbekännelsen.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att försöka se om det finns ett samband eller en likhet för de båda områden som jag först kom i kontakt med som använde begreppet synkronicitet (kvantfysik och psykologi) och om betydelsen av begreppet var detsamma och dessutom om det fanns angränsande områden som använde sig av begreppet synkroniciet eller något liknande, och vilken innebörd samma begrepp, synkronocitet, i sådana fall kunde ha både vetenskapligt, psykologiskt och religiöst för att återknyta till det område som C-nivån av Religionsvetenskap skulle beröra, nämligen religion och vetenskap.</p><p>Jung har själv refererat till magi och mirakel när han förklarat vad han menar med synkronicitet vilket gjorde att det var naturligt att söka på de områden som använder sig av och beskriver detta. Jag har därför försökt att belysa förekomster och situationer, förutom kvantfysiken och Jungs egna teorier om synkronicitet, som jag uppfattat har likadana eller liknande beskrivningar av upplevelser av fysisk eller känslomässig karaktär. Det jag kom fram till var att religionen också beskriver tillstånd som innehåller de beståndsdelar som Hopcke sammanfattade synkronicitet med, akausalitet, djup emotionell upplevelse, symbolisk och att de inträffar vid betydande övergångar i livet, även om det inte kallas för synkronicitet. Detsamma gäller för det som vi i vardagslag beskriver som ”slumpen” och som vi normalt inte ger någon större betydelse förrän vi ser det inträffade i ett större sammanhang eller i ett senare skede och först då ger det en innebörd.</p><p>Kvantfysiken använder sig av begreppet synkronicitet och beskriver hur helheten består av delar som har en inbördes relation, har betydelse för varandra och egentligen inte går att separera, dock beskrivs det inte ha någon känslomässig karaktär.</p><p>Vi kan konstatera att den innebörd som Jung gav ordet synkronicitet finns att känna igen på de områden som jag försökt att använda mig av, vetenskap, psykologi, religion och i ”vardagssammanhang”.</p>