Global ETD Search

51	Drömmar om kärlek och sexualitet : om det heterosexuella parförhållandets arketyper och projektioner Sundberg, Eva January 2006 (has links) Syftet med uppsatsen är att granska och undersöka hur förälskelse, kärlek och sexualitet i ett heterosexuellt parförhållande beskrivs och förklaras ur ett jungianskt perspektiv. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: - Hur uppstår förälskelse och kärlek ur ett jungianskt perspektiv? - Vilka arketyper inverkar på en heterosexuell parrelation, och på vilket sätt inverkar de? Jag har valt att undersöka hur kärlek i ett heterosexuellt förhållande uppstår ur ett jungianskt perspektiv. Jag har valt att studera, läsa och granska den litteratur som finns tillgänglig inom området, och har utgått ifrån ett nutida västerländskt perspektiv. Arbetet är en litteraturstudie och den litteratur som jag har använt mig av är så modern och nutida som möjligt, och jag har i denna uppsats därför valt att inte använda mig av t.ex. Emma Jungs ”Animus och Anima” eller C. G. Jungs ”Människan och hennes symboler”, eftersom de i en del avseenden kan verka omoderna. Kvinnors möjlighet till utbildning och självförverkligande i ett modernt västerländskt samhälle är t.ex. annorlunda idag än vad de var när dessa böcker skrevs. Jag har istället valt att använda mig av Sanford, som är en verksam jungiansk analytiker och präst och som skrev sin bok Osynliga Partners 1980. Även Pascal kan räknas till den yngre generationen av jungianska analytiker. Dessa författare använder sig av C. G. Jungs ursprungliga teorier och tankar, men har ombearbetat dessa i modernare form. Jag har valt att intervjua fyra stycken individer i exemplifierande och reflekterande syfte. Jag vill noga betona att de inte tjänar ett resultat- och slutsatssyfte. De är för få för att som sådana räknas in i ett resultatsyfte, utan tjänar istället ett syfte i att vara exempel på hur moderna människor kan tänka. De intervjuade valdes ut genom personliga kontakter, och intervjuerna genomfördes per telefon. De frågor som jag ställde, var frågor som uppkom av intresse, efter att ha studerat och granskat den jungianska litteraturen. C. G. Jung jungiansk psykologi anima animus arketyp projektion kärlek sexualitet erotik heterosexualitet sexuella fantasier sexualliv otrohet projektion förälskelse Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
52	Skuggan över Torsåker : en jungiansk analys av trolldomsprocesserna i Torsåker 1674-75 Ottestig, Ingrid January 2010 (has links) Syftet med uppsatsen är att synliggöra de karakteristiska drag som trolldomsprocesserna utvisar och jämföra och diskutera dessa mot en jungiansk teoribildning. Uppsatsen frilägger de orsaker forskningen givit för trolldomsprocesserna och lägger till en djuppsykologisk orsak med hjälp av den jungianska arketypteorin om det kollektivt omedvetna och arketypen Skuggan. Dessa händelser spred sig långsamt i en svårtydd bana från renässansens Italien, upp genom Europa för att småningom nå periferin Sverige och därmed Torsåker, där det enskilt största antalet dödsdömda avrättades i Sverige, 1675. Dess förlopp kan liknas vid en andlig farsot eller vid den jungianska termen Skuggan. En analys av anklagelsemyten visar att den består av både kristen och norrön symbolik med ett starkt inflöde av arketypiskt material från det kollektivt omedvetna, ett fenomen som ofta leder till masshysteri. De första tecknen på denna skuggrörelse är knappt synliga, eftersom de upplevs ligga långt borta i tid och rum. När händelserna kulminerar sveps alla instanser in i en händelsevirvel, där varken sunt förnuft eller rättvisa klarar av att balansera händelserna. Efter en viss tid då många offrats, visar sig dock en kritisk hållning från vissa högt uppsatta personer leda till besinning. jungiansk psykologi C. G. Jung trolldomsprocesser häxor löfverska häxförföljelser arketyp arketypteorin skuggan det kollektivt omedvetna Torsåker Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Psychology of religion Religionspsykologi Church history Kyrkohistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
53	Individuationsprocessen från ett kvinnligt perspektiv : myterna om Sofia och Inanna, sagan om Tusenskinn betraktade ur jungiansk synvinkel Vändel Liminga, Ulla January 2008 (has links) C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgår från ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrån ett kvinnligt perspektiv, och pekar på att kvinnans och mannens processer skiljer sig åt. Inom denna uppsats har jag utforskat kvinnans individuationsprocess, genom att diskutera myterna om Sofia och Inanna, samt sagan om Tusenskinn, med hjälp av jungianska metoder och en modell av kvinnans individuationsprocess föreslagen av Pia Skogemann. Jag har utforskat huvuddragen i den kvinnliga individuationsprocessen, hur de exemplifieras i dessa berättelser, vilka arketyper som är viktiga(st) i denna process och tittat på likheter och skillnader mellan kvinnlig och manlig individuationsprocess. Huvuddragen i kvinnans individuationsprocess innehåller en igångsättande fas, då Personan ifrågasätts av Jaget, och det omedvetna börjar bryta fram. Därefter följer faser då jaget möter både det manliga i olika skepnader, både av positiv och negativ karaktär, d.v.s. olika Animusuttryck, och det kvinnliga, som kan motsvara arketyperna Personan, Jaget, den Stora Modern, Skuggan och även Självet. Den innefattar också ett tydligt nedstigande, där Jaget måste våga överlämna sig, eller dra sig tillbaka till mer primitiva stadier. Slutligen sker ett återvändande, där alla delar förenas, för att uppnå helhet och då Självet träder fram. Dessa faser återfinns i alla tre berättelser. Myten om Inanna har den mest fullständiga beskrivningen av individuationsprocessen. I kvinnans individuationsprocess verkar Animus ha en central betydelse, medan Skuggan verkar spela en mindre roll, jämfört med i den manliga individuationsprocessen. Det är också troligt att kvinnans Skugga har andra karaktäristiska är mannens, t.ex. skam, skuld, svartsjuka. Den verkar också hanteras annorlunda av kvinnan än av mannen, där det för kvinnan handlar om kärlek, integration och acceptans, istället för att ta strid och besegra den. jungiansk psykologi analytisk psykologi C. G. Jung Inanna Sofia Tusenskinn myt saga symbol arketyp individuation kvinnlig utveckling jaget persona skugga animus självet den stora modern Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
54	Význam integrace stínových projekcí v učení C. G. Junga pro teologickou etiku mezilidského vztahu / The integration of shadow projections in the teaching of C.G. Jung and its possible benefits for theological ethics of interpersonal relationships Otáhal, Tomáš January 2019 (has links) In the first part, this thesis is examining the psychology of C. G. Jung, especially those parts, which are somehow connected to interpersonal relationships. That means foremostly the psychological projections and mechanisms, which are causing those projections. By those mechanisms, I mean the dynamics of consciousness - unconsciousness, the shadow and the cognitive functions. Besides those concepts and mechanisms, the thesis aims to explore the way which Jung ascribes to deal with those shadow projections - in favor of improving the interpersonal relationships. This deed lays mainly in the so-called individuation, with main focus on the shadow integration. The aim of the second part of this thesis is to reflect upon the C. G. Jung's psychology from the theological ethics point of view. The thesis is defining the criteria of goodness of the interpersonal relationship from the theological ethics standpoint. Then further uses those criteria to clarify the conditions under which could be maintained the dialogue and cooperation between theology and psychology and thus, under which conditions is theologically acceptable to utilize C. G. Jung's findings.
55	Aniara – En kritisk-konstruktiv litteraturundervisning : Didaktiska förutsättningar sedda ur ett jungianskt arketypiskt samt ett dialektiskt perspektiv Sandkvist, Margreta, Ljung, Sandra January 2020 (has links) Detta arbete har strävat efter att undersöka vilka funktioner resultaten av en litteraturvetenskaplig analys av Harry Martinsons Aniara kan utgöra för att bemöta Wolfgang Klafkis fem didaktiska frågor. Frågeställningar i arbetet är formulerade utifrån Skolverkets beskrivning av lärarens dubbla uppdrag. Primära teorier som tillämpats i undersökningen har utgjorts av C. G. Jungs arketypteori med Skuggan i förgrunden samt Theodor W. Adornos idébildning om den dialektiska relationen mellan ekonomiska förutsättningar samt mänskliga handlingar och den ideologiska prägel det har på litteraturen. Ansatsen har varit hermeneutisk i främst Hans-Georg Gadamers anda, med inslag av Paul Ricoeurs tankeschema. Tillvägagångssättet har varit av litterärt tolkande slag innebärande att material som relevant forskning inom det didaktiska fältet samt den skönlitterära analysens underlag lästs och begrundats. Undersökningen har visat en relevans för kritisk-konstruktiv didaktik inom litteraturundervisningen. allmän didaktik Aniara C. G. Jung demokratisk värdegrund dubbelt uppdrag föreställningsvärldar hållbar utveckling integrativ didaktik jungiansk symbolteori Harry Martinson Theodor W. Adorno Wolfgang Klafki kritisk-konstruktiv didaktik kritisk teori litteraturanalys litteraturens legitimitetsfråga. Languages and Literature Språk och litteratur
56	Entitetkontinuitet : en religionspsykologisk tolkning / Entity Continuity : a Psychology of Religion Interpretation Duppils, Sara January 2009 (has links) “Entity continuity” refers to recurrent transcendent experiences related to certain places (“hauntings”). The experiences are often interpreted to be due to discarnate spirits or folklore entities. Although the entity continuity experience can be regarded as religious experience, they have yet to be fully explored in science of religion. The purpose of this paper was to describe entity continuity experiences and map out the scientific discussion in order to provide a psychology of religion that provides an understanding of the phenomena. For this purpose a literature study of theories of jungian psychology, parapsychology, and described experiences was undertaken. The material was thereafter analyzed comparatively. The results show that entity continuity experiences can be understood as a form of animism and that the experiences are colored by culture, context, and visual impression. The material also shows that experiences at locations that have played host to entity continuity and poltergeist experiences are equivalent. An altered state of consciousness, a special type of personality, and distinctive environmental stimuli, the atmosphere or “feeling”, is necessary for the occurrence of these experiences. The “percipients” and/or “agents” psychic material is reflected in the atmosphere and becomes expressed as psychic manifestations in the form of entity experiences. entity continuity hauntings apparitions ESP psychology of religion atmosphere spirit ghost spiritualism spiritism animism poltergiest C. G. Jung altered state of consciousness ASC jungian psychology folklore entitetkontinuitet entitetupplevelser religiösa upplevelser ESP jungiansk psykologi C. G. Jung hemsökt plats andar spöken poltergeist folktro folktroväsen förändrat medvetandetillstånd inbedda kyrkor atmosfär platsminne kvarvarande psykiska avtryck apparitioner förnimmelse autonoma kompex komplex numen animistiska teorier spiritistiska teorier det omedvetna alien subjektiva upplevelser objektiva upplevelser Religious Studies Religionsvetenskap Religious Studies Religionsvetenskap Humanities Humaniora
57	Lindsberg : en kvalitativ undersökning av platsbunden entitetkontinuitet Duppils, Sara K. January 2010 (has links) <p>This essay is an analysis of a three-day participant observation with sensitive people in a house with <em>entity continuity</em>. The purpose was to investigate the possible experiences participants had during their stay. The method used was modified based theory with Jungian application. The investigation showed that the core category was a peculiar atmosphere which the participants related to a different world than the physical. The place’ atmosphere influenced the participants and led to transcendent experiences related to a spirit realm. The core category led to sub-categories, which consisted of participants’ experiences and the events surrounding them. A Jungian psychology test revealed that introverts have more and stronger sensations; and extraverted individuals were the only ones that had objective experiences and only few and weak subjective experiences.</p> jungiansk psykologi parapsykologi entiteter entitetsupplevelser spöken entitetkontinuitet religiösa upplevelser ESP jungiansk psykologi C. G. Jung hemsökt plats andar spöken poltergeist folktro folktroväsen förändrat medvetandetillstånd inbedda kyrkor atmosfär platsminne kvarvarande psykiska avtryck apparitioner numen animistiska teorier spiritistiska teorier det omedvetna Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Psychology of religion Religionspsykologi History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
58	Lindsberg : en kvalitativ undersökning av platsbunden entitetkontinuitet Duppils, Sara K. January 2010 (has links) This essay is an analysis of a three-day participant observation with sensitive people in a house with entity continuity. The purpose was to investigate the possible experiences participants had during their stay. The method used was modified based theory with Jungian application. The investigation showed that the core category was a peculiar atmosphere which the participants related to a different world than the physical. The place’ atmosphere influenced the participants and led to transcendent experiences related to a spirit realm. The core category led to sub-categories, which consisted of participants’ experiences and the events surrounding them. A Jungian psychology test revealed that introverts have more and stronger sensations; and extraverted individuals were the only ones that had objective experiences and only few and weak subjective experiences. jungiansk psykologi parapsykologi entiteter entitetsupplevelser spöken entitetkontinuitet religiösa upplevelser ESP jungiansk psykologi C. G. Jung hemsökt plats andar spöken poltergeist folktro folktroväsen förändrat medvetandetillstånd inbedda kyrkor atmosfär platsminne kvarvarande psykiska avtryck apparitioner numen animistiska teorier spiritistiska teorier det omedvetna Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Psychology of religion Religionspsykologi History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
59	當血肉之軀成神話—瑪格麗特˙愛德伍《盲眼刺客》中的原型閱讀 / When a Person Becomes a Myth—An Archetypal Reading of Margaret Atwood's The Blind Assassin 林嘉慧, Lin, Chia-hui Unknown Date (has links) 本論文將用榮格的原型觀念(archetypes)探討瑪格麗特˙愛德伍小說《盲眼刺客》中的人物性格。本論文由五章組成。第一章將大略介紹《盲眼刺客》的內容以及其評論。第二章將會介紹榮格對集體無意識(the collective unconscious)的概念以及其和原型概念的關連；接著，將會根據兩位新榮格學派的學者，瑪莉恩˙伍德曼(Marion Woodman)和卡蘿˙皮爾森(Carol S. Pearson)對原型理論的闡述，針對兩個原型加以探討──鬥士原型和殉道者原型。在父權社會的影響下，這兩個原型時常會被過度簡化成對兩性的刻板印象，而在這簡化過程裡，原本屬於這兩個原型的能量和複雜性都被忽視或壓抑了。第三章始於對愛德伍小說人物的辯護，說明其人物並不是一般所說的刻版人物，而是充滿衝突與能量的原型人物。而後，我會把小說中的人物和象徵和神話及童話中的人物作連結。在一方面，我將會對於小說中的現實人物，如艾麗絲和蘿拉(Iris and Laura)，和小說中的象徵角色，盲眼刺客和獻祭少女，做連結且並討論；另一方面，我將會將這兩個象徵角色延伸出去，探討與之相關的神話或童話人物，或是，更上一層的原型人物。在第四章，我則會依據小說人物和其原型的關係加以剖析，檢視他們和其原型的認同狀況，及他們膨脹(Inflation)的程度。在最後的第五章，將以原型的概念來詮釋小說中各個人物的悲劇做為總結。《盲眼刺客》中的每個人物都傾向於過份認同某個原型，而忽略了讓自我有平衡發展的重要性。 / This thesis is to discover the psychological depths of the characters in Margaret Atwood’s The Blind Assassin and to analyze them according to the Jungian conception of archetypes and the influence of archetypes upon the human psyche. This thesis consists of five chapters. Chapter One is an introduction, including the overview of the novel and its critical backgrounds. And Chapter Two introduces C.G. Jung’s conception of the collective unconscious and its relation with archetypes and follow with specific discussion of certain archetypes—the Warrior and the Martyr—mainly according to the theories of two neo-Jungian scholars, Marion Woodman and Carol S. Pearson. Since these two archetypes are often over-simplified to fit in gender stereotypes under the influence of patriarchal society, the energies and complexity of these archetypes are always neglected or repressed. Chapter Three begins with an argument that Atwood’s characters are not stereotypical but rather archetypal, for they possess the contradictory energies within them that are correspondent with that of archetypes. On the one hand, I discuss how the characters in the memoir are symbolized in the science-fiction allegory, being reflected as the blind assassin and the sacrificial maiden; on the other hand, I make a connection between the symbols of the novel—the blind assassin and sacrificial maiden—and the mythological and fairy-tale allusions, and further, the archetypes behind them. In Chapter Four, I examine the psychic problems of the characters according to their relations with the archetypes—to examine how much they identify unconsciously with the archetypes and the extent of their inflation. Finally, Chapter Five concludes with the archetypal explanation of the tragic life of the characters in the novel. Each of them is trapped in an overwhelming power of a certain archetype instead of having the ego balanced between these multiple archetypes, they turn themselves into mythical figures that are too rigid for humanity. 瑪格麗特˙愛德伍盲眼刺客榮格原型神話膨脹瑪莉安˙伍德曼卡蘿˙皮爾森心理分析鬥士殉道者 Margaret Atwood The Blind Assassin C. G. Jung Archetype Myth Inflation Marion Woodman Carol S. Pearson Psychoanalysis Warrior Martyr
60	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) <p>Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen.</p> Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi

Search results