Att kollidera är en av riskerna som föreligger då ett fartyg framförs till sjöss trots att det finns internationella regelverk, så som Sjövägsreglerna, enbart utformade för att förhindra detta. I denna kvantitativa litteraturstudie har det undersökts vilka avvikelser från Sjövägsreglerna som bidragit till kollision samt hur regelavvikelserna skiljer sig utifrån fartygstyp, tid på dygnet, sikt och bryggbemanning. Haverirapporter utarbetade från två haverikommissioner har undersökts och utifrån haverikommissionernas egna slutsatser om orsak till kollision har författarna sedan identifierat vilka Sjövägsregler fartygen avvikit från vid kollisionen. Två haverikommissioner valdes för att kunna jämföra om det finns skillnader i resultatet i deras utredningar. I en majoritet av kollisionerna hade fartygen avvikit från någon eller några av Sjövägsreglerna. De regler flest fartyg avvek från och som bidrog till kollision var de regler som behandlar utkik och bedömning av risk för kollision. Undersökningen visar att ombord på fartyg bör vakthavande styrman alltid ha en utkik på bryggan och dessutom nyttja denna på rätt sätt. När det gäller risk för kollision bör styrman använda radar på rätt sätt samt känna sin utrustning och dess begränsningar väl. / Collision is one of the risks that exist for vessels traveling the seas despite the fact that there are international regulations, such as the Collision Regulations, put in place to prevent such occurrences. Through a literature study we have used the collision reports from two maritime investigation bureaus to identify which deviations from the Collision Regulations that contribute to collisions and how the deviations differ between different vessels, time of day, state of visibility and staffing on the bridge. When identifying which deviations from regulations that contributed to the collision we have used the investigation bureaus own conclusions as base. We picked two different bureaus so that we would be able to compare the results and see if there is a difference. In a majority of the collisions the colliding vessels had deviated from one or more of the Collision Regulations. The regulations that most vessels deviated from in situations that led to collisions were the regulations concerning lookout and assessment of the risk of collision. Our study show that onboard vessels the watch keeping officer should always have a lookout on the bridge and use this resource correctly. Concerning the assessment of risk of collision it is important that the watch keeping officer use his radar equipment correctly and know its limitations.

Syftet med denna studie är att granska hur man som nautiker skall framföra sitt fartyg med hänsyn tagen till säkerheten och sjövägsreglerna i en korsande situation där ett väjningsskyldigt fartyg inte väjer. Vi genomförde en fallstudie bestående av en simulatorövning för ovetande styrmän och semistrukturerade intervjuer med nautiker från Stena Line, Scandlines och Wallenius. Genom att testa intervjurespondenternas lösningar i fartygssimulatorn på Sjöbefälsskolan i Kalmar kom vi fram till för- och nackdelar med olika sätt att agera. Vi har fått en ökad förståelse för hur sjövägsreglerna bör tillämpas i korsande situationer som vi vill att läsaren ska kunna tillgodogöra sig genom att läsa vårt arbete. Styrmännen som intervjuades berättade att de upplever att det är vanligt med fartyg som inte följer sjövägsreglerna. / The purpose of this study is to examine how a Navigating Officer should pilot his vessel safely while taking the Collision Regulations (COLREGs) into account whilst in a crossing situation in which a give-way vessel does not give way. We have examined how these situations can be solved by obtaining qualitative data from semi-structured interviews with Navigating Officers from Stena Line, Scandlines and Wallenius. All the officers whom we have interviewed told us that, in their experience, it is common to meet a ship that does not follow the COLREGs. By putting our respondents’ solutions to the test in the ship simulator at Kalmar Maritime Academy we were able to conclude the pros and cons of different approaches to the problem arising in a crossing situation when a give-way vessel coming from port does not give way. Through this process we (the writers) have gained a better understanding as to how the COLREGS should be applied in crossing situations and we hope that all readers can assimilate this knowledge by reading our thesis.

I dagens elektroniska sjökort presenteras utöver navigationsinformation andra fartygs information såsom kurs, fart, destination samt navigationskonditioner, såsom begränsad manöverförmåga. Information om dessa navigationskonditioner sänds idag redan ut via ett system som kallas AIS (Automatic Identification System), men kräver att nautikern aktivt söker efter den. AIS har varit i bruk sedan 2001. AIS möjliggör att relevant information för navigering delas mellan fartyg. Syftet med detta arbete var att undersöka behovet hos svenska nautiker av en kompletterande AIS-målpresentation med inriktning på navigationskonditioner i elektroniska sjökort. Metoden som användes var en kvalitativ enkätstudie med en tematisk analys. Respondenterna utgjordes av svenska nautiker med olika befattningar och ett brett åldersspann. Resultatet visade att en övervägande majoritet av respondenterna upplevde de elektroniska sjökorten som plottriga och med för mycket information presenterad i skärmarna. Därför ansågs en kompletterande AIS-målpresentation utan av någon annan information kompromissas önskvärd. Samt att målen skulle komma att presenteras på samma sätt i samtliga tillverkares elektroniska sjökort. / In the nautical profession, navigation by ECDIS and ENC is a central part. Most vessels are required to share information such as speed, course and destination. This system is called AIS and was implemented by the IMO in 2001. The purpose with AIS is to share relevant information regarding the navigation. This study is about examining the need of, according to nautical officers, if AIS information presented in the electronic charts is needed.  Can this be improved to easier get an overview of vessel with deviating conditions in line with ColRegs Rule 18. This information is already available today. The question at issue is whether this above-mentioned information should be presented in a different way than current ECDIS/ENC present it. A qualitative survey was sent out to Swedish deck officers in all ranks and ages. The result gave different opinions on the subject, but an overwhelming majority think that the charts are way to busy with information hiding other information. However, an AIS presentation in the electronic chart which is not blocking any of the existing information was highly desirable.

Den tekniska utvecklingen har gjort att nya möjligheter har tillkommit för att säkra framförandet av fartyg och effektivisera ruttplaneringen. Ett av de effektiviseringssäten som för närvarande utvecklas är ruttutbyte. Syftet med studien är att med hjälp av ett simulerat scenario samt frågeformulär belysa eventuella risker förknippade med ruttutbyte till sjöss. Studien speglar deltagarnas upplevelse av den kritiska situationen som simuleringen återger och visar även skillnaden i beslutsfattandet mellan erfarna och oerfarna navigatörer. Tidigare forskning betonar till stor del fördelar med taktiskt ruttutbyte men mindre angående nackdelar med systemet. Med hjälp frågeformulär insamlades deltagarnas erfarenheter och upplevelser angående taktiskt ruttutbyte. Enligt scenariot var det planerat att ett av fartygen i trafikflödet skulle avvika från sin planerade rutt. Ruttutbyte har simulerats genom att visa fartygsrutter i ECDIS. Resultatet av studien visar att det finns ett klart mönster mellan olika gruppers beslutsfattande och graden av pålitlighet till de i ECDIS visade rutterna för andra fartyg. Studien visar även att det finns en påtaglig risk för kollision om navigatörer följer ruttutbytet utan vidare kritisk granskning på grund av falsk trygghet. / The technical advances in the maritime sector have led to new possibilities to secure the safe passage of the vessels and improve the process of route planning. One example of such advances is route exchange. The purpose of this study was by means of simulation to pinpoint whether there are any probable risks connected with the tactical route exchange. This study reflected the experience of the participants of the critical situation portrayed in the simulation. It also takes in to account the difference of the decision-making between the different groups. These groups are composed of experienced navigators and unexperienced navigators. The study also describes the simulation from a fact-based standpoint. Earlier research describes mostly advantages of the tactical route exchange and in less degree the disadvantages of the tactical route exchange. The study has been composed by means of simulation at several occasions. With the help of questionnaires, a general picture has been compiled of the participants’ background, experience and the general opinion about the tactical route exchange. According to the prepared scenario there was one vessel which was intended to deviate from its intended route. The route exchange was projected in the ECDIS console. The result shows that there is a pattern between the different groups´ decision-making and the degree of reliability of the projected routes. The study also points out the obvious risk of collision dependent on the incompleteness of the system and weaknesses for the worst-case scenario which should be taken into account in the future upgrades of the system.

Syftet med studien är att undersöka hur sjöbefälsstudenter tillämpar sjövägsreglerna vid risk för kollision under nedsatt sikt samt belysa vad besluten grundats på. Studien är kvalitativ och genomfördes med hjälp av ett förberedande frågeformulär, fallstudie och en avslutande gruppdiskussion. Studien utfördes genom en rekonstruktion av kollisionen mellan fartygen Tricolor och Kariba där fartyget Clary varit en bidragen orsak. För att bredda perspektivet i studien framförde respondenterna vid två separata simuleringar fartyget Kariba, som fick större delen av skulden samt Clary, som genom oaktsamhet bidragit till kollisionen. Resultatet visar att ungefär hälften av respondenterna tillämpar regelverket felaktigt och med ett för litet passageavstånd. Studien visar också att respondenterna använder sig av information från flera olika navigationstekniska hjälpmedel vid beslut. / The purpose of this study is to investigate how sea captain students apply COLREGs when there is a risk of collision and illustrate what the decisions are based on. The study is qualitative and was conducted using a preparatory questionnaire, case study and a concluding group discussion. The study was carried out through a reconstruction based on the collision between the vessels Tricolor and Kariba where the ship Clary was a contributing factor. In order to widen the perspective of the study the respondents navigated in two separate simulations the vessels Kariba, who received most of the blame and Clary who contributed to the collision through negligence. The result shows that about half of the respondents apply COLREGs incorrectly and with a small passage distance. The study also indicates that the respondents use information from different navigation technical aids to make a decision.

Det finns en utvecklingsriktning inom sjöfartsbranschen mot autonoma fartyg. Hur stor andel av alla fartyg som kommer vara autonoma vet man inte i dagsläget. Utgångspunkten för studien var att det kommer bli en blandning mellan autonoma och bemannade fartyg ute till havs. Studien ville ta reda på hur aktiva sjöbefäl skulle förhålla sig om de möter ett autonomt fartyg med utgångspunkt från dagens sjövägsregler. Vidare skulle studien undersöka om respondenterna ansåg att reglerna måste anpassas för autonoma fartyg. En kvalitativ metod valdes och genomfördes med standardiserade frågor. Slutsatsen är att sjövägsreglerna är komplexa på grund av dess uppbyggnad. Det går att bryta mot bestämmelserna, men samtidigt är det möjligt att följa dem. Bakgrunden till respondenternas resonemang går att hitta i tidigare forskning där det finns ett samband mellan människa och maskin. Om människan har begränsad information om ett system desto lägre förtroende har människan för det systemet. Efter alla intervjuer kom det fram att respondenterna är för en ändring av sjövägsreglerna. Den regeländringen som var mest uppenbar, var en ändring av definitionerna på grund av att de vill ha information om att det fartyg det möter är autonomt. / There is a direction of development in the shipping industry towards autonomous vessels. How many autonomous vessels there will be at sea is currently unknown. The idea for the study was that it will be a mix between autonomous and manned vessels at sea. The study wanted to find out how active maritime officers would act if they met an autonomous vessel based on today’s regulations for preventing collisions at sea (Colregs). Furthermore, the study would investigate whether respondents felt that the rules had to be reformed for autonomous vessels. A qualitative method was selected and implemented with standardized questions. The conclusion was that the sea route rules are complex due to its structure. It is possible to violate the rules, but at the same time it is possible to follow them. The background to the respondent’s thoughts can be found in previous research where there is a connection between man and machine. If the person has limited information about a system, the less trust the person has for that system. After all the interviews were done it was revealed that the respondents agreed for a change in the Colregs. The most obvious rule change was a change in the definitions because they wanted information that the ship it encountered was autonomous.