Vården är en viktig institution i samhället, och betydelsen av en robust vård blev än mer påtaglig i samband med Covid-19 pandemin. För att vården ska fungera på ett tillfredsställande sätt krävs att personalen mår bra och vill stanna kvar inom organisationen, även när arbetsbördan plötsligt ökar. Ett sätt att förebygga stressrelaterad ohälsa och öka trivseln är att ge vårdpersonal verktyg för att själva arbeta med sin psykiska hälsa. 62 regionanställda som påbörjat men inte avslutat ett självhjälpsprogram fick en enkät skickad till sig. 73 regionanställda som påbörjat programmet, varav några också fullföljt det hade möjlighet att fylla i en uppföljningsenkät som tillhandahölls av regionens företagshälsovård. Svaren i enkäten och uppföljningsenkäten analyserades med innehållsanalys. Utifrån resultatet förs en diskussion kring vad som hindrat personalen från att fullfölja programmet, hur de upplevt deltagandet i programmet och vad de själva tror skulle behövas från ett självhjälpsprogram för att förebygga stress. I resultatet framkom indikationer om att stress är både en förutsättning och ett hinder för stressförebyggande självhjälpsprogram, genomförande under arbetstid kan öka följsamheten, gruppinslag kan vara en verksam komponent och användarvänlighet har stor betydelse för följsamheten.

Self-compassion is associated with a variety of positive outcomes including well-being and positive body image. There is a need for accessible online self-compassion resources that can be disseminated to the general public. This study examined the efficacy of The Gift of Self-Compassion course (GSC): a 30-day internet-delivered self-compassion training within a non-clinical general population sample. Outcomes examined were self-compassion, well-being, and body dissatisfaction. Using a randomized controlled design, this study compared the GSC to an expressive writing (EW) curriculum. Participants were 215 adults from the general population. Seemingly unrelated regression models were used to estimate treatment differences between groups as well as the relationship between usage and outcome. Compared to control participants, GSC participants reported significantly greater improvements in self-compassion and well-being, but not measures of affect or body dissatisfaction. Our hypothesis that usage would impact outcomes was only partially supported.

The emergency department is a stressful environment. Emergency department registered nurses (ED RNs) are at an increased risk of development of negative and unhealthy psychological conditions due to their frequent exposure to stress and traumatic events. These conditions include post-traumatic stress disorder, compassion fatigue, and burnout syndrome, which are already known to be common in the emergency department registered nurse population. It is important to understand the factors that influence the development of these psychological conditions in order to provide better education to nurses regarding prevention of the development of these psychological conditions. This literature review aimed to identify articles that examined the factors associated with post-traumatic stress disorder, compassion fatigue, and burnout syndrome. Databases searched included but were not limited to CINAHL, MEDLINE, and PsycINFO. The determinants discussed in this paper include personality traits, social support, coping style, workplace violence, work environment, internal perceptions held by the nurse, and external perceptions held by the patient. Limited research exists regarding the factors influencing the development of compassion fatigue in the ED RN.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.