<p>Syftet med föreliggande studie var, dels att få en förståelse för hur några unga ambitiösa högpresterande män använder sig av copingstrategier i vardagen med fokus på skolan, samt erhålla en bredare förståelse för några gymnasielärares reflektioner över fokusgruppens strategier. Semistrukturerade intervjuer gjordes med utgångspunkt i olika teman. Fyra teman för de unga ambitiösa männen; hantering av stress, omgivande faktorer som eventuellt orsakar stress, påverkan på välbefinnandet samt framtidssyn, och fem teman för de intervjuade lärarna; fokus unga ambitiösa män, vad urskiljer den gruppen?, vilken är problematiken?, vilka strategier har du som lärare för att hjälpa? samt hur ser organisationen på dessa unga män? Urvalet bestod av fyra unga, ambitiösa, högpresterande män i åldern 18-19 år samt fyra lärare på gymnasienivå i åldern 31-47 år. Sammantaget visade resultatet att unga, ambitiösa och högpresterande män ser en klar koppling mellan prestation och resultat, där de är väl medvetna om sin egen roll. Detta leder till hög upplevd kontroll, dock kan kraven i vissa fall upplevas som för låga och leda till likgiltighet. Lärarna i föreliggande studie upplevde ambitiösa unga män som en väl fungerande elevgrupp, men som tenderade att förbises. Diskussionen berörde unga, ambitiösa och högpresterande mäns vardag med utgångspunkt i skolan samt lärarnas reflektioner sett i ett samhällsperspektiv, grupperspektiv och individperspektiv</p>

<p>Syftet med studien var att få en djupare förståelse för vad som ger upphov till anxiety hos erfarna klättrare och hur de hanterar (coping) somatisk såväl som kognitiv anxiety vid traditionell klättring. Skiljer sig copingstrategierna mellan män och kvinnor samt är det sökandet efter arousal som motiverar till traditionell klippklättring. En kvalitativ undersökning genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide som underlag. Nio stycken erfarna klättrare (män = 6, kvinnor = 3) mellan 23 och 46 år (M = 33.4 år) inom traditionell klättring intervjuades. Resultatet visade att alla klättrarna använde sig av positiv self-talk, medan visualisering endast användes av ett fåtal som ett sätt att återfå fokus och att samla sig. Viktiga faktorer bakom hanteringen av anxiety var erfarenhet och kunskap.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att beskriva vilka stressorer vårdpersonalen upplever i arbetet med äldre på ett äldreboende, personalens upplevelse av stressorerna samt vilka copingstrategier de använder sig av i dessa situationer. Studien hade en deskriptiv design. Data samlades in med instrument Daily Assesment of Coping (DCA). Resultatet visade att vårdpersonalen (n 33) upplevde stress vid 86 av totalt 155 möjliga arbetstillfällen. Stressorerna utmynnade i två huvudkategorier; patientrelaterade och personalrelaterade stressorer. Huvudkategorierna bestod av fem subkategorier; patientbeteende, omvårdnadsproblem, kontakt med närstående, arbetsbelastning och kommunikation/samarbete. Medianvärdet för stressnivån var 5 (1= inte alls besvärande -7= mycket besvärande). Vid 40 tillfällen upplevde personalen att de ”inte alls” kunde påverka händelsen, vid 39 tillfällen att de ”i viss mån” kunde påverka och vid 6 tillfällen att de kunde påverka ”väldigt mycket”. Vid 56 tillfällen upplevde personalen att händelsen var ”ganska förväntad”, vid 12 tillfällen ”ganska oväntad” och vid 9 tillfällen ”helt oväntad”. Resultatet från DCA visade att copingstrategierna ”gjorde något åt det”, ”sökte stöd från andra” och ”accepterade problemet” var vanligast förekommande. Slutsatsen är att vardagliga stressorer är vanligt förekommande inom äldreomsorgen och att stressnivån för dessa är relativt hög. Vanligast var att personalen upplevde stressorerna som förväntade och att de inte kunde påverka händelsen.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av utbrändhet ur ett somatiskt, psy¬kiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet att belysa de copingstrategier som kvinnorna använt sig av för att kunna återgå till arbetet. Ett ytterligare syfte var att belysa hur ovanstående aspekter förändrats enligt kvinnorna efter utbrändheten och vilka copingstrategier de använt sig av för att förhindra ny utbrändhet. Fem kvinnor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av teoristyrd och induktiv tematisk analys. Resultatet kopplades sedan till teo¬rin om kognitiv värdering, self-efficacy teorin och teorier om naturens och den fysiska aktivitetens betydelse för välmåendet. Resultatet visade att samtliga kvinnor upplevt somatiska, psykiska och sociala problem vid tiden innan, under och i viss mån efter utbrändheten. Kvinnorna använde sig inledningsvis av problemfokuserad coping (ex. samtalsterapi) i kombination med emotionsfokuserad coping (ex. socialt stöd) för att i slutskedet inbegripa enbart emo¬tionsfokuserad coping (socialt stöd, yoga, naturen) . Vidare var ett resultat att samtliga kvinnor upplevde högre grad av självtro och självmedvetenhet efter tiden som utbrända.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier på väg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansåg hade hjälpt dem behålla sin drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att få tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt drogfrihet var i första hand barnen och en ökad självkänsla samt mening med livet. Copingstrategierna förändrades i hög grad från undvikande coping, under tiden som missbrukare, till en alltmer lösningsinriktad coping från det att behandling och drogfrihet inleddes. Ett resultat var att alla informanter upplevde en ökad grad av komponenterna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet genom behandling och i sitt drogfria liv.</p> / <p>The aim in this study was to elucidate women’s motivation and coping strategies on their way out of addiction. Another aim was to examine salotogenetic factors which the women thought had helped them to remain free from drugs. Three interviews was performed and analysed with inductive thematic analysis. The results showed that motivation for treatment was connected with the informants’ experience of lost of everything and their possibility to have their life’s back. The results showed that motivation factors to remain free from drugs were the children, an increased self-esteem and that they experienced life as meaningful. Coping</p><p>strategies changed from avoiding coping in time as an addict, to problem solving coping in the treatment and drug free period. A result was that all informants’ experienced an increased degree of the salutogenetic components manageability, comprehensibility and meaningfulness throughout treatment and in their drug free life.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin vardag ur ett fysiskt, känslomässigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensår från tre hälsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat: <em>Att vara prövad men inte uppgiven</em> som bildades av tre kategorier: <em>Sårets kondition, Komplikationer till att leva med bensår </em>samt<em> Anpassning till att leva med bensår. </em>Temat beskrev att patienter med bensår hade många svårigheter men att de, samtidigt, på olika sätt, tog itu med dessa svårigheter för att kunna leva ett så bra liv som möjligt. <em>Sårets kondition</em> hade stor betydelse för patientens upplevelse av smärta. Många patienter var otillräckligt smärtlindrade och hade ont både dag och natt. Andra besvär var lukt och läckage från såret. <em>Komplikationer till att leva med bensår </em>innebar känslomässiga påfrestningar så som nedstämdhet, ilska och oro. Fysiska svårigheter bestod i att inte orka gå längre sträckor. Praktiska besvär innefattade att behöva hjälp med vardagliga sysslor. Många patienter hade svårt att upprätthålla sina sociala kontakter. Patienternas <em>anpassning till att leva med bensår</em> var stor och de använde sig av både praktiska och känslomässiga copingstrategier.</p>

<p>The aim of the literature review was to describe how persons living with HIV experience their health-related quality of life, and which coping strategies they use. Scientific articles were searched in the databases Pubmed and Cinahl. The keywords used were HIV, nursing, health-related quality of life and coping. A total of 18 articles were included in the study. The main result of the literature review showed that persons living with HIV have lower health-related quality of life than healthy individuals. Variables that affected the health-related quality of life were gender, age, symptom experience, antiretroviral treatment, self-care/coping and circumstances of life. Use of both problem-oriented coping strategies and emotion-oriented coping strategies were identified in persons living with HIV. Problem-oriented coping strategies contained lifestyle changes, social support and knowledge. Emotion-oriented coping strategies contained spirituality and avoiding behavior. In conclusion, this literature review showed that it is important for the general nurse to understand the situation persons living with HIV are going through and provide support. This support should be individually accommodated, but could for example consist of education, social support,<strong> </strong>satisfying spiritual needs and encouraging lifestyle changes.</p>

<p>Breast cancer is the most common form of cancer which struck women around the world. When a human is exposed to threat or stress, e.g. breast cancer, different coping strategies are used in order to cope with the situation by the afflicted person. The aim of this literature study was to describe how women, who suffered from breast cancer, experienced coping with their situation. Scientific articles were found in the databases Medline (Pub Med) and Cinahl. A total of 14 articles were chosen regarding to the inclusion criteria and were assessed, analyzed and compiled. The result of the study showed that the women coped with their situation with different and varied strategies. These strategies were categorised in all ready known main categories: problem based, emotional, meaning based and religious coping. The sub categories that emerged under problem based were: seek and find support, educate oneself, have a positive attitude and remaining strategies, under emotional; avoidance and distraction, live a normal life, emotionally composed activities, the use of humour, have a passive attitude, under meaning based; acceptance, the will to survive, lean on hope, newfound meaning and personal development, under religious; faith and spirituality, the relationship to God, prayer for strength and support and remaining categories. Altogether the result displayed a variety of coping strategies that were different depending on the person and the unique situation and it is of great importance that medical staff possesses this knowledge in order to understand patients different ways to cope with their illness.</p> / <p>Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor världen över. När människan utsätts för hot och påfrestningar, som t ex vid bröstcancer, används olika copingstrategier av de drabbade för att hantera situationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever att de hanterade sin situation. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline (Pub Med) och Cinahl. Utifrån fastställda inklusionskriterier valdes 14 artiklar ut, dessa värderades, analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att kvinnorna hanterade sin situation med olika och varierande strategier. Dessa strategier kategoriserades i de kända huvudkategorierna: problembaserad, emotionell, meningsbaserad och religiös coping. De underkategorier som framkom under problembaserad var; söka och finna stöd, utbilda sig, ha en positiv attityd och övriga strategier, under emotionell; undvikande och distraktion, leva ett normalt liv, känslostillande aktiviteter, använda humor, ha en passiv attityd, under meningsbaserad; accepterande, viljan att överleva, förlita sig på hopp, nyfunnen mening och personlig utveckling, under religiös; tro och andlighet, relationen till Gud, böner för styrka och stöd och övriga strategier. Sammantaget visade resultatet på en mångfald av copingstrategier som var olika beroende på individ och situation och det är av stor vikt att vårdpersonal har vetskap om detta för att kunna förstå patienters olika sätt att hantera sin situation.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka när det gäller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där tre män och tre kvinnor med MS i åldrarna 30-69 år intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad från män där det fanns större varians i svaret på frågan. Männen i undersökningen använde sig till något större del än kvinnorna av problemfokuserad coping och nämnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjälpte dem att utföra nödvändiga sysslor. Medan kvinnorna till något större del använde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier.</p>