<p>Stress i arbetslivet anses ligga till grund för en del av det stora antalet långtidssjukskrivningar. Arbetet att få tillbaka fler i arbete är viktigt men också förebyggande åtgärder för att förhindra fler sjukskrivningar. I denna studie undersöktes socialt stöd och copings modererande effekt på sambandet mellan arbetskrav och ohälsa. Urvalet bestod av lärare (n=443, svarsfrekvens 72 % Tid 1, n=340 Tid 2, longitudinell svarsfrekvens 78 %). Stegvis Multipel regression genomfördes för variablerna arbetsbelastning, måloklarhet, socialt stöd från kollegor och chefer, coping med hänsyn till kontrollvariablerna ålder och kön. Resultatet visade stöd för en modererande effekt av socialt stöd från kollegor – de som upplevde högt stöd reagerade med mindre depression vid hög arbetsbelastning än de med lågt stöd. Över tid fanns en modererande effekt av socialt stöd från kollegor – de med högt stöd visade på mindre sömnproblem vid hög arbetsbelastning än de med lågt stöd. Över tid fanns det även en svag modererande effekt av coping, där de med hög coping uppvisade ett svagare samband mellan fysisk ohälsa och arbetsbelastning.</p>

<p>SCB menar att ängslan, oro och ångest blivit vanligare bland unga i Sverige. En kvalitativ studie gjordes där syftet var att belysa hur ungdomar själva uttrycker att de mår.  Hur de hanterar problem och om de använder alkohol som en möjlig copingstrategi, samt att ta reda på vad som påverkar deras humör. Tio gymnasielever i mellersta Sverige deltog. Resultaten visade att stress och nedstämdhet var förekommande och att sju personer använde alkohol, men ingen använde alkohol som copingstrategi. Att vara med sin partner och sina vänner gjorde deltagarna glada. Fint väder påverkade männen positivt medan att göra roliga saker påverkade kvinnorna mer positivt. Att samtala med närstående och göra roliga saker var de vanligaste copingstrategierna hos deltagarna.</p>

<p>Arbetslöshet innefattar fler faktorer än brist på arbete och ekonomiska begränsningar. Tidigare studier uppvisar samband mellan arbetslöshet och stressrelaterade sjukdomar och som arbetslös kan upplevelse av kategorisering medverka till känsla av att förlora sin identitet. I denna kvalitativa intervjustudie bestående av sex stycken arbetslösa, kvinnliga deltagare diskuteras olika coping strategiers betydelse för hur situationen som arbetslös hanteras. Datamaterialet har bearbetats induktivt genom meningskoncentrering. Studien visar att stöd från omgivningen samt självförtroende är avgörande faktorer som medverkar till adaptiv, problemfokuserad coping. Det sociala stödet anses betydelsefullt även vid känslomässigt fokuserad coping samt reducerar oro och depressivitet. Studien bidrar till förståelse för hur viktig yttre coping upplevs av individen, samt självförtroendets betydelse.</p>

<p>Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar. Var tredje svensk kommer någon gång under sin livstid att drabbas av sjukdomen. Cancer utgör en oerhörd svårighet för patienterna, deras familjer och samhället.</p><p>Syfte: Belysa patienters upplevelser av att leva med cancer. Frågeställningarna som besvarades var vilka positiva och negativa upplevelser beskrev patienter som lever med cancer samt vilka strategier användes för att hantera livssituationen.</p><p>Metod: Litteraturöversikten inkluderade primärkällor från nio kvalitativa artiklar. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna värderades vetenskapligt och uppfyllde kravet för vetenskaplig kvalitet samt analyserades genom innehållsanalys med latent nivå.</p><p>Resultat: Personlig utveckling, positivt synsätt på livet och förändrade sociala relationer, var av vikt för de positiva erfarenheter patienterna upplevde. Känslan av hopplöshet, känslan av att förlora kontrollen och oro inför framtiden, var framträdande inom de negativa erfarenheter som upplevdes. Tro på framtiden, finna energi och styrka till att hantera sjukdomen och stöd från andra människor, användes som strategier för att hantera livssituationen.</p><p>Slutsatser: De upplevelser som patienter med cancer återgav kan ha liknande upplevelser som andra patienter med kroniska och svåra sjukdomar. De positiva erfarenheter patienterna fick från sjukdomen kan vara av betydelse att upplysa för allmänheten och sjukvårdspersonal.</p>

No description available.

<p><em>Bakgrund</em>: när ett barn får diabetes ställs det ganska mycket krav på föräldrarna och sjukdomens inverkan på livskvaliteten kan vara enorm. För att kunna se de anhörigas olika perspektiv på saker och ting krävs ett bekräftande av dessa människors livsvärld. Att deras erfarenheter av världen kommer fram är väldigt viktigt för en helhetsförståelse av deras liv. <em>Syfte</em>: syftet var att belysa hur föräldrar upplever att det är att leva med ett barn med diabetes. <em>Metod</em>: metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där ett bibliografiskt sökningssätt användes för att hitta relevanta artiklar på området. <em>Resultat</em>: att vårda sitt sjuka barn upplevdes som en väldigt ansträngande och påfrestande situation. Att få stöd av anhöriga och vänner i behandlingen av sitt barns sjukdom sågs som något positivt och kunde hjälpa föräldrarna i deras strävan efter en bra livskvalitet. <em>Diskussion</em>: Att det behövs mer stöd för dessa föräldrar kan enligt resultatet ses som ett faktum. Föräldrarna behövde mer information från vårdgivare om deras barn i ett tidigt stadium av deras föräldraskap och föräldrarna behövde mer kunskaper om deras barns sjukdom. <em>Slutsats</em>: genom att lyssna till dessa människors upplevelser så kan sjuksköterskan får en bättre förståelse och bättre resurser kan sättas in för dessa människor.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> I Sverige drabbades år 2007 ca 180 tonåringar av cancersjukdom. Under tonårstiden sker stora psykiska och fysiska förändringar. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva tonåringars hantering och upplevelser i samband med omvårdnad och behandling av cancersjukdom. <strong>Metod:</strong> En litteraturstudie genomfördes där 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar hittats med hjälp av sökord i databaser. Därefter granskades de, och en manifest innehållsanalys användes där två tydliga kategorier framträdde. <strong>Resultat:</strong> Cancersjuka tonåringar hade behov av att dölja kroppsliga förändringar som uppkom i samband med sjukdomen. De hade även en önskan om att vara normala och inte bli behandlade annorlunda. Relationer såsom familj och vänner var viktiga för att hantera sjukdomen. Tonåringarna hade behov av information och delaktighet i vården och de värdesatte närhet och respekt av personalen. <strong>Diskussion:</strong> Eftersom tonårstiden är en speciell tid att ha cancer då självständighet och identitet byggs upp behöver vården av denna patientgrupp förbättras. Sjuksköterskan har en viktig roll att anpassa vården efter varje individ.</p>

<p> </p><p><em><strong>Bakgrund:</strong> Varje år föds ett av hundra barn med hjärtsjukdom i Sverige. Att få ett hjärtsjukt barn medför ofta sorg och besvikelse, men också stora påfrestningar. Barn som behandlats för hjärtfel kan tvingas leva med olika besvär och behåller ofta kontakten med vårdpersonal långt upp i åren <strong><em>Syftet</em>: </strong>Syftet med detta arbete var att belysa föräldrars erfarenheter av att få ett hjärtsjukt barn, med tonvikt på föräldrars informationsbehov, känsloupplevelser och coping. <em><strong>Metod:</strong> </em>Studien utfördes som en litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar valdes ut, granskades och kvalitetsbedömdes. Artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2003). Analysmetoden identifierar skillnader och likheter i ett textinnehåll. <em><strong>Resultat:</strong> </em>Föräldrar till hjärtsjuka barn hade svårt att acceptera barnets sjukdom beroende på att barnet ser friskt ut. Föräldrarna upplevde en enorm stress och andra mentala hälsoproblem. Att som förälder känna sig förstådd och trygg med den vård som ges till deras barn, kan minimera risken för krisreaktioner längre fram. <em><strong>Diskussion:</strong> </em>Det är av betydelse att ge föräldrar till hjärtsjuka barn individuellt anpassad information, vilket gör att de känner trygghet i vården. Dessutom underlättar denna information det kliniska arbetet. </em></p><p> </p>

<p>The aims of this study was to examine the perceived transition demands, resources, barriers, coping strategies, and consequences for two cases of transition, one successful and one unsuccessful transition – from junior to senior level in swimming. A qualitative study was executed on two swimmers from southern of Sweden. The instrument was a semi structured interview guide with the Sport Transition Career model as framework. The results showed that the athlete copes better with a balance between resources and demands exist and has a successful transition from junior to senior level. An unsuccessful transition were more likely to occur when the athlete had poor resources (internal and external), and the intervention with a therapist became ineffective. A further study is needed to find out if there are differences between the resources and the demands and the coping skills between female and male athletes.</p>

<p>LIVSPUSSEL & FALLGROPAR - Några unga ambitiösa kvinnors upplevelser och hantering av stress i olika livssituationer, samt några gymnasielärares reflektioner över ambitiösa kvinnliga elever</p><p>Elin Höglund & Sara Knutsson</p><p>Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa & Samhälle, Psykologi</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur några unga ambitiösa kvinnor upplevde och hanterade stress i olika livssituationer, samt att erhålla en bredare förståelse för hur några gymnasielärare reflekterade över ambitiösa kvinnliga elever. Två semistrukturerade intervjuguider användes, en för intervjuerna med de unga kvinnorna och en för intervjuerna med gymnasielärarna. Fyra teman gällde för de unga kvinnorna; hantering av stress, omgivande faktorer, påverkan på välbefinnandet, samt framtidssyn. De fyra unga kvinnorna förde även ”stressbok” under en veckas tid. Till lärarnas intervjuer användes följande teman; egenskaper, stress, bemötande och organisation. Urvalet bestod av fyra unga ambitiösa kvinnor i åldern 18 år, med ambitionen att nå betyget MVG i de flesta kurser, på en gymnasieskola i södra Sverige. Urvalet bestod också av fyra gymnasielärare, i åldern 30-50 år. Sammantaget visade resultatet att majoriteten av de unga kvinnorna framhöll skolan som den faktor som stressade dem mest, medan lärarna uttryckte en tro om att det framförallt var allt annat som de ambitiösa eleverna hade omkring sig utöver skolan som orsakade stressen. Diskussionen berörde unga ambitiösa kvinnornas stresshantering, samt lärarnas reflektioner, sett i ett samhällsperspektiv, organisations och grupperspektiv, samt individperspektiv. </p><p>Nyckelord: kvinnliga gymnasieelever, gymnasielärare, stress, krav, coping</p>