Bakgrund: Smittspridningen av Covid-19 startade i Kina och kom att spridas över hela världen vilket orsakade en pandemi. Sjukvården och sjuksköterskor ställdes inför nya utmaningar. Det skapar en oro för såväl smittade patienter som sjukvårdspersonal. Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 inom sjukhusmiljö. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tolv vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativa och två kvantitativa analyserades. Resultat: Tre teman identifierades ”Ett förbättrat samarbete hos sjuksköterskorna”, ”Ökad motivation och stöd hos sjuksköterskorna” och ”Psykisk påverkan hos sjuksköterskorna”. Sjuksköterskorna uppgav oro och rädsla i samband med inläggning av Covid-19 patienterna då erfarenheterna om Covid-19 viruset var begränsade. Den ökade arbetsbelastningen bidrog till stress hos sjuksköterskorna eftersom tiden för återhämtning inte räckte till. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper.Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper. Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper. Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet.

Assyrians/Syrians have for over two millenniums been part of the congregation of people that used to live in the Middle East in countries such as Syria, Lebanon, Iraq, and Turkey. Various circumstances in the form of persecution, war, and, starvation in recent decades resulted in Assyrians/Syrians fleeing their homeland and emigrating to countries around the world. Sweden is today one of the countries with the largest Assyrian/Syrian communities over the globe. What interested many Assyrians/Syrians in residing in one of the world’s most secularized countries, Sweden, is because of various factors. One of them is that it is known for its great religious freedom, which attracted many crowds to locate themselves here. This study focuses on the Syriac-Orthodox church’s approach to the global COVID-19 pandemic in Sweden and how the consequences of this crisis affected two Syriac-Orthodox churches. Little is known about the impact that this pandemic has had on the Syriac-Orthodox Church in Sweden, which raised both a need and an interest to explore. Qualitative methods were applied in this study to explore this alluring topic, and it also allowed me to look into the experiences that were brought up in the interviews told by the active representatives of these two churches. Among the myriad challenges that the pandemic has posed to our world, one that deeply worried religious leaders was whether and how to worship, which is the lifeblood of faith, could be practiced without a community gathered around in a common worship space. Mandatory quarantine and only the assembly of a very small number of the faithful being permitted, with strict social distancing and masks wearing guidelines, obviously diminished the regular liturgical celebration but was not made impossible. The results of this study show that even in our darkest times, the 2,000-year-old tradition has been changed, reshaped, and derived, but remains today, stronger than ever.

Bakgrund: Under 2019 till 2022 drabbades världen av COVID-19-pandemin. Flera länder led av kollapsad sjukvård. Människoliv förändrades av COVID-restriktioner med syfte att begränsa smittan. Frontlinjesjuksköterskor spelade en central roll i att bekämpa COVID-19-pandemin i hela världen. Forskning om sjuksköterskeyrket innan COVID-19-pandemin visade att de flesta frontlinjesjuksköterskor upplevde stress på grund av sitt yrke, men under pandemin blev sjuksköterskornas situation ännu svårare. Syfte: Att förstå hur COVID-19-pandemins första våg påverkade frontlinjesjuksköterskors upplevelser av yrkesrelaterad stress. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt. Artiklarna söktes efter i databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycInfo. Åtta peer-reviewed vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats gick igenom noggrann kvalitetsgranskning och valdes ut till källmaterial. Resultat: Frontlinjesjuksköterskorna var inte förberedda för COVID-19-pandemin, vilken ledde till ett kraftigt ökade antal vårdkrävande patienter. COVID-19- pandemin ledde också till en förändring i frontlinjesjuksköterskornas arbetsroll. Många hade inte tillräcklig kompetens för att hantera sina arbetsuppgifter. Frontlinjesjuksköterskorna saknade även hjälp från omgivningen. Dessa faktorer ledde till försämrad personcentrerad omvårdnad, patientsäkerhet och ökad personalavgång. Sju interrelaterade faktorer kan användas för att förstå frontlinjesjuksköterskornas arbetsrelaterade stress. Kategorierna är 1. Förändring i arbetsvillkor, 2. Förändring i arbetsrollen, 3. Copingstrategier, 4. Stöd från arbetsgivare, 5. Teamarbete, 6a. Försämrad omvårdnad och 6b. Personalavgång. Frontlinjesjuksköterskornas arbetsrelaterade stressupplevelser kan även förklaras utifrån Karaseks job demands control model, där arbetssituationer med en högre grad av jobbkontroll (eget beslutsfattande) upplevs som mindre stressande än situationer där man saknar kontroll över sitt arbete.  Slutsats: Arbetsgivare bör beakta stressfaktorer och erbjuda stöd för att öka frontlinjesjuksköterskors arbetstillfredsställelse. De bör även vara lyhörda mot personalen och erbjuda individualiserade åtgärder, samt uppmuntra personalen att ta eget initiativ för att finna lösningar (ge dem högre grad av jobbkontroll). Frontlinjesjuksköterskor bör i sin tur försöka proaktivt reflektera och föra fram tydliga förslag till arbetsgivare.

Bakgrund: Coronaviruset låg bakom Covid-19 pandemin som spreds världen över 2020. Sjuksköterskor som arbetade med Covid-19 patienter utsattes för utmaningar och risker i sitt arbete. För att kunna arbeta optimalt och hållbart enligt sjuksköterskans kärnkompetenser så krävs goda förutsättningar på arbetet. Covid-19 pandemin innebar flera orsaker som kan ligga till grund för arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Genom att undersöka hur sjuksköterskor upplever stress på arbetet under Covid-19 kan orsaker identifieras, och på så sätt förebyggas i framtiden.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av arbetsrelaterad stress vid arbete under Covid-19.  Metod: En litteraturstudie har genomförts av nio vetenskapliga kvalitativa artiklar från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sökorden skapades i enlighet med studiens syfte. Artiklarna har kvalitetsgranskats, en integrerad analys tillämpades för resultatet, så att kategorier och underrubriker skapades.  Resultat: Sjuksköterskans erfarenhet av arbetsrelaterad stress under Covid-19 pandemin grundar sig i en försämrad arbetsmiljö, känslor och bristande erfarenhet. Arbetsmiljön innefattar bland annat arbetsorganisatoriska problem, hög arbetsbelastning, personalbrist och att arbeta med skyddsutrustning. Psykiska reaktioner från rädsla, ångest, depression och känsla av otillräcklighet bidrog till stress.  Slutsats: Sjuksköterskors arbetsrelaterade stress kan till viss del förstås utifrån krav, - kontroll, - & stödmodellen, men även psykiska förhållanden hos en individ påverkar stressen. Förebyggande åtgärder från ledning och arbetsorganisation krävs vid pandemier för att sjuksköterskor ska kunna arbeta hållbart utan stress. Mer forskning behövs inom ämnet för att kunna specificera exakt vad för åtgärder som behövs.

Bakgrund: COVID-19 är en pandemi som uppkom i slutet av 2019 i Kina, och som sedan spridit sig till stora delar av världen vilket påfrestat sjukvården på många olika sätt. Det har inverkat till högre vårdtyngd för samhället och psykologiska och fysiska utmaningar hos sjuksköterskor världen över. COVID-19 har fört med sig ett enormt lidande med förödande konsekvenser för många människor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter med COVID-19 i slutenvården under pågående pandemi. Metod: Litteraturstudien baserades på nio artiklar, litteratursökning i Pubmed och CINAHL, som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier: “Att kunskap och erfarenhet saknas och behöver utforskas”, “Att resursbristen påverkar omvårdnaden”, “Att omvårdnadsarbetet ger fysisk och psykisk påfrestning som följer med hem”, “Att COVID-19 påverkar den goda vården”, “Att stödet från andra hjälper mot rädslan för COVID-19”, “Att med sjuksköterskeyrket följer ett ansvar och en plikt” och “Att pandemin ger erfarenhet och yrkeserkännande”. Slutsats: Det finns behov av resurser och psykologiskt stöd för att ge god och säker omvårdnad under COVID-19 pandemin.

I slutet av 2019 drabbades världen av en pandemi; Covid-19. Viruset spreds snabbt världen över och påverkade sjukvården kraftigt, framför allt intensivvården. Det ledde till stora förändringar för intensivvårdssjuksköterskorna som stod i frontlinjen. Det var både en extrem fysisk och psykisk belastning att vårda de drabbade patienterna och samtidigt ge den bästa möjliga vård. Trots rädslan att själva bli smittade fortsatte de att arbeta under sin profession. Syftet med examensarbetet var att skapa en övergripande sammanställning av intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att arbeta inom intensivvården under Covid-19 pandemin. En integrativ litteraturöversikt baserad på Whittemore och Knafls (2005) modell användes för att besvara frågeställningen. I resultatet inkluderades 13 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats, samt mixad metod. En tematisk innehållsanalys baserad på Braun och Clarke (2006) användes för att analysera data, vilket utmynnade i tre teman. Att arbeta i en främmande och skrämmande arbetsmiljö; att arbeta under en stor organisatorisk utmaning med extrem arbetsbelastning; och att uppleva etiska dilemman i en extrem tid. Resultatet visar att det var både en fysisk och psykiskt utmanande tid under Covid-19. Rutiner och riktlinjer förändrades snabbt och besöksrestriktioner implementerades som påverkade vårdrelationen. Omvårdnaden fick nedprioriteras och personalförflyttades utan adekvat upplärning till intensivvården. Etiska dilemman var ofta förekommande och den moraliska stressen blev stor. Slutsatsen som dras är att intensivvårdssjuksköterskorna belastades hårt av Covid-19 vilket fick konsekvenser, både för sjuksköterskorna men även för patienterna och patientsäkerheten.

The purpose of this study was to document the perceptions of high school teachers regarding their experiences, challenges, and needed skills related to instruction in an online learning environment during the 2021-2022 school year in one North Carolina school district. This study explored teachers' perceptions of their experience with online teaching. Because COVID-19 pandemic caused schools to close for the 2021-2022 school year, schools suddenly shifted from face to face to online learning. A qualitative research design was used to collect and analyze data. Nine teachers at four high schools who taught math, English and science during the 2021-2022 school year completed 1:1 virtual interviews. The interview protocol was consisted of nine interview questions and was used to collect qualitative data. A data analysis was conducted to analyze teachers' interview responses regarding teaching online during the pandemic. The data showed 100% of the participants had concerns about lack of participation and engagement of student when online. In addition, 100% of participants stated they felt teaching online was more stressful than teaching face to face. Findings suggested that teachers are concerned with the lack of student participation and engagement, increased stress of teaching online, and that in the future more professional development in the use of technology is needed for teachers. By examining high school teacher perceptions regarding their experiences teaching online, data can provide educational leaders with findings and implications which, can help improve online learning in the future. / Doctor of Education / The purpose of this study was to document the perceptions of high school teachers regarding their experiences, challenges, opportunities and needed skills related to instruction in an online learning environment during the 2021-2022 school year in one North Carolina school district. Nine teachers who taught online in the 2021-2022 school year were interviewed. From the interviews conducted, the researcher has provided three findings: teachers' concern for the lack of student participation and engagement, increased stress of teaching online, and the need for more professional development in the use of technology is needed for teachers.

Aim: To assess and compile current knowledge and recommendations forinfection prevention and control (IPC) in dentistry during the COVID-19pandemic. Furthermore, to assess whether previous knowledge about IPC hascontributed to constructing evidence-based measures for IPC that can beuniversally applicable. Also, identifying knowledge gaps that need to beaddressed regarding IPC to be used effectively in future pandemics.Method: Searches were made in PubMed, Web of Science, Scopus, Cochrane,and Embase, according to PRISMA guidelines. There were no time or publicationtype restrictions. Studies that met the inclusion criteria were read in full text andresulted in 44 included articles. Quality assessment and risk of bias (RoB) wereperformed using checklists by AMSTAR-2 and ROBIS.Results: The four main recommended measures for IPC in dentistry were: triage,personal protective equipment, antimicrobial mouthwash before the procedure,and surface disinfection. Most of the included studies were literature reviews withlow quality and a high RoB.Conclusion: Measures taken during this pandemic were based on evidence,previous knowledge, and subjective opinions. However, there were limitations inthe included studies as their evidence was of lower quality and had a high RoB.Future research is needed to minimize the risk of infection spreading in dentistryduring the pandemic. The lack of research on SARS-COV-2 was considered aknowledge gap that should be addressed to be used effectively in futurepandemics. This present study shows that IPC policies were to some extent basedon evidence but not regarding the current virus. / Syfte: Syftet med studien var att bedöma och sammanställa nuvarandekunskapsläget samt rekommendationerna för infektionspreventionen och kontroll(IPC) inom tandvården under COVID-19 pandemin. Vidare var syftet attgenomföra en bedömning av huruvida tidigare kunskap om infektionspreventionhar bidragit till att konstruera evidensbaserade åtgärder för infektionspreventionsom kan bli universellt applicerbara. Dessutom, att identifiera kunskapsluckorsom behöver åtgärdas gällande infektionsprevention och kontroll för att effektivtkunna användas för framtida pandemier.Material och metod: Sökningar gjordes i PubMed, Web of Science, Scopus,Cochrane och Embase, enligt PRISMA riktlinjer. Det fanns inga tids- ellerpublikationstypsbegränsningar. Studier som uppfyllde inklusionskriterierna lästesi fulltext och resulterade i 44 inkluderade artiklar. Kvalitetsbedömning och riskenför bias av de inkluderade studierna utfördes med hjälp av checklistor avAMSTAR-2 och ROBIS.Resultat: De fyra främsta rekommenderade åtgärderna för IPC inom tandvårdenvar: triage, personlig skyddsutrustning, antimikrobiell munsköljning föreproceduren samt ytdesinfektion. De flesta av de inkluderade studierna varlitteraturöversikter med låg kvalitet och hög risk för bias.Slutsats: Åtgärder som vidtogs under denna pandemi baserades på både bevis ochtidigare kunskap men också subjektiva åsikter. Det fanns dock begränsningar i deinkluderade studierna på grund av att deras evidens inte var av god kvalitet samthade en hög RoB. Framtida forskning behöver göras för att minimera risken förinfektionsspridning inom tandvården under COVID-19-pandemin. Brist påforskning om SARS-COV-2 ansågs vara en kunskapslucka som måste åtgärdasför att effektivt kunna användas för framtida pandemier.

The intent of this study was to investigate the impact of the COVID-19 pandemic on the well-being and subjective cognition in college students. The purpose of this study as well was to investigate if those who had tested positive for COVID-19 in the past had lower levels of subjective cognitive health and if students who were affected more during the pandemic experienced more disruptions to their wellbeing. Participants (N = 105) were recruited online via the Prolific platform and took part in an online survey administered on Qualtrics. A correlational analysis was performed to examine the effects of the pandemic, and broadly on wellbeing and subjective cognition. Results illustrated that students who endorsed more education-related COVID impacts (e.g., inability to join a club on campus) endorsed higher scores on the Perceived Stress Scale (r = 0.48, p < .001), lower scores on the PROMIS subjective cognition measure (r = -.40, p < .001), higher technostress scores on the communication overload subscale (r = .30, p = .005), and lower scores on the academic performance subscale (r = -.26, p = 0.011). This study found no significant difference in perceived stress scale scores amongst those who had and had not tested positive for COVID-19. The results highlight the need for interventions to support students' mental health and cognitive functioning during pandemics, focusing on reducing communication overload and enhancing academic performance. Furthermore, the findings may be useful in informing educational policies that prioritize student well-being during times of crisis.

Community health workers (CHWs) make up a crucial part of the public health system by providing culturally-sensitive care in historically marginalized communities, such as those found throughout Appalachia. During the ongoing COVID-19 pandemic, CHWs have been less likely to accept the COVID-19 vaccine than other healthcare workers. It is important to understand if CHW vaccination status affects concern for their clients during the pandemic, as this may subsequently affect care delivery. Therefore, this study investigated the association between CHW vaccination status and concern for their clients given COVID-19 restrictions lifting. Secondary analysis was performed on data from an electronic survey administered in two Appalachian populations from October to December, 2021. In total, 71 CHWs were eligible for inclusion in the study. Fisher’s Exact Test was used to compare survey responses between CHWs who had received at least one dose of the COVID-19 vaccine and those who had not. 86% of CHWs had received at least one dose of the COVID-19 vaccine. Most CHWs, regardless of vaccination status, reported that client needs had changed during the pandemic. However, vaccinated CHWs were significantly more likely to have concerns for their clients with the lifting of COVID-19 restrictions than unvaccinated CHWs. A difference in concern by vaccination status may translate to a difference in care provided during the pandemic, as well. This is important to consider in creating and delivering training for CHWs so that they can provide the best possible care to communities in Appalachia.