Bakgrund: Kina betraktas idag som en attraktiv marknad för utländska investerare. I takt med globaliseringen medförs ett större internationellt företagsansvar under allt hårdare press från externa intressenter, vilket har gett begreppet Social Corporate Responsibility (CSR) en betydande roll. För att bemöta samhällets förväntningar på samhällsansvar blir CSR ett viktigt verktyg i verksamhetsstyrningen. Lokala sociala, kulturella och religiösa traditioner påverkar organisationer och därmed också hur verksamheter styrs och de är därmed väsentliga aspekter som bör uppmärksammas. Syfte: Avsikten med uppsatsen är att fördjupa oss i hur tre svenska storföretag arbetar med CSR i Kina. Vårt ändamål med studien är att komma fram till en lösning på hur västerländska företag på bästa sätt kan hantera CRS-arbetet i Kina utifrån CSR:s grundläggande ansvarsområden; ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt ansvar. Metod: Vi har utifrån en kvalitativ studie analyserat hur de tre studerade företagen hanterar CSR-arbetet i Kina. För studien har vi intervjuat representanter för tre ledande aktörer i sina respektive branscher som har en etablerad verksamhet i Kina, samt två experter inom CSR och företagande i Kina som utger ett annat perspektiv på vårt forskningsämne. Slutsatser: Vi har framställt en egen modell som lämpar sig vid CSR-arbete i Kina som bygger på tre ansvarsområden. Vi anser där att samtliga ansvarsområden bör överlappas och samspelas för att skapa ett övergripande värde inom CSR. Dock tror vi inte att det är möjligt att uppnå ett optimalt ansvar, men menar ändå att det är varje företags ansvar att sträva efter ett värdeskapande arbete som både främjar företaget och samhället mot en bättre utveckling.

Problemställningar: Hur arbetar sportföretag med Corporate Social Responsibility (CSR)? Hur är CSR-arbetet hos ett sportföretag sammankopplat med deras varumärke och varumärkeslojalitet? Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse om hur ett av de största sportföretagen, som tillverkar sportutrustning och kläder, arbetar med CSR samt hur de förhåller sig till fenomenet. Vi vill även undersöka hur ett sportföretags CSR-arbete är sammankopplat med företagets varumärke och varumärkeslojalitet. Vi vill vidare undersöka om ramen för teorin kan jämföras med hur sportföretag arbetar med CSR i verkligheten. Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras den existerande teorierna kring begreppen Corporate Social Responsibility (CSR), Sportföretag och CSR samt varumärke och varumärkeslojalitet. Detta kapitel har väsentlig betydelse då det ligger till grund för studien och hjälper oss att ge klarhet inom ämnet. Metod: Fallstudien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod och en deduktiv ansatts. Empirin är insamlad genom öppna personliga intervjuer och mailintervjuer med personer inom ASICS som är djupt insatta i ASICS CSR-arbete samt deras arbete med varumärket. En dokumentanalys av ASICS CSR – och Sustainability rapport från 2014 har också gjorts. Empiri: Kapitlet presenterar den empiri som vi har samlat in från våra respondenter om deras sakkunskap inom ämnet och information från den dokumentanalys som gjorts. Analys: I detta kapitel jämförs och analyseras den insamlade empirin gentemot den teoretiska referensramen. Slutsats: ASICS arbetar kontinuerligt med CSR, de försöker ständigt utveckla sitt arbete och sprida kunskap om deras hållbarhetsfilosofi genom hela leverantörskedjan. ASICS CSR-arbete bygger på att de vill ha en god och säker leverantörskedja, de vill investera i samhällen och människor samt minska miljöeffekterna av deras produkter och tjänster. Studien har kunnat visa att ASICS CSR-arbete är indirekt sammankopplat med deras varumärke och varumärkeslojalitet. Detta genom att deras CSR-arbete skapar genomtänkta materialval vilket är sammankopplat med kvalité och prestanda som beskriver ASICS varumärke. Deras CSR-arbete länkas indirekt samman till deras varumärkeslojalitet genom att de är ett företag som tar sitt ansvar och deras konsumenter har förtroende för deras produkter. ASICS varumärke sammankopplas i sin tur till deras varumärkeslojalitet genom att de är ett företag som producerar trovärdiga produkter som skapar goda relationer med konsumenterna. / Problem: How does sport business’ work with Corporate Social Responsibility (CSR)? How is the CSR - work within a sports business coupled with their brand and brand loyalty? Purpose: The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how one of the biggest sport companies, which manufacture sports equipment and clothes, is working with CSR and how they relate to the phenomenon. We also want to investigate how company’s CSR-work is coupled to their brand and brand loyalty. Further we want to investigate whether the frame of reference can be compared with how the sport companies are working with CSR in reality. Frame of reference: This chapter presents the existing theories, which describes Corporate Social Responsibility (CSR), Sports Business and CSR, Brand and Brand loyalty. This chapter has a significant importance as it is the basis for the study, and helps us to provide clarity on the subject. Method: The study has a qualitative research method and a deductive approach. We have collected the empiric information with open-face interviews and email interviews with people at ASICS, who have a good knowledge within ASICS CSR-work and their brand. A document analysis of ASICS CSR - and Sustainability report from 2014 has also been made. Empiric: This chapter presents the empirical data that we have collected from our respondents about their expertise in the subject and information from the document analysis. Analysis: In this chapter we compare and analyze the collected empirical data against the theoretical framework. Conclusion: ASICS is continuously working with CSR, they are constantly trying to develop their work and share knowledge about their sustainability philosophy through the entire supply-chain. ASICS CSR-work is based on their good and safe supply-chain, they want to invest in communities and people and reduce the environmental impact of their products and services. The study has shown that ASICS CSR-work is indirectly linked to their brand and brand loyalty. Their CSR-work creates good material that is coupled with the quality and performance that describes ASICS brand. Their CSR-work is linked indirectly to their brand loyalty because they are a company that takes responsibilities which gives consumers confidence in their products. ASICS brand is linked to their brand loyalty because they are a company that produces reliable products, which create good relationships with consumers.

The rapid increase of corporate social responsibility (CSR) has led to a large numbers of programs that have failed to meet the expectations of stakeholders (McShane & Cunningham 2012). The reason being that stakeholders are becoming more sceptical about firms true purpose for engaging in CSR activities (Arendt & Brettel 2010). It may fuel worries that firms are acting in self-interest and trying to look good instead of doing good and not acting in line with the communicated CSR (Porter and Kramer 2011). Despite this downside, a well-executed CSR can lead to an increased company attractiveness and stakeholder identification. CSR is acknowledged as one of the most important tools for companies to use for creating corporate reputation (Arendt and Brettel 2010). This thesis wants to understand and evaluate the development of CSR, given that organizations must continuously look at both the tensions between profit seeking and the conflicting demands from different stakeholder groups. Authenticity can be seen as an appropriate view or perspective since stakeholders want to know if the communicated CSR is a reflection of the organization’s true self (Harvey et al. 2006). The aim of this study is to investigate CSR as a marketing practice and to explore how authenticity is constructed in relation to internal CSR communication. By answering this aim, there will be an enhanced understanding of how authenticity can be constructed and how CSR can be communicated within organizations. A qualitative approach has been conducted for this thesis. The primary data has been collected from semi-structured interviews at Grant Thornton and the interviews consisted of eight respondents with different positions in the company. Five mechanisms have been developed, showing how the work of constructing CSR is carried out, as well as how Grant Thornton integrate CSR into the organisation. Furthermore, three features have been developed showing how authenticity can be created within organizations. / Corporate social responsibility (CSR) har ökat kraftigt bland organisationer vilket har lett till ett stort antal CSR program som inte kunnat uppfylla intressenternas förväntningar (McShane & Cunningham 2012). Anledningen är att intressenterna blir allt mer skeptiska gällande vilket organisationers verkliga syfte är till att driva CSR program (Arendt & Brettel 2010). Intressenternas skepticism grundas i att företag kan välja att agera i eget intresse för att skapa en förbättrad image istället för ren välvilja. Därmed agerar inte företagen i linje med deras kommunicerade CSR (Porter & Kramer 2011). Däremot kan en välutvecklad CSR öka attraktionskraften och skapa samhörighet mellan organisationen och intressenterna. CSR har därför blivit erkänt som ett av de viktigaste verktygen för företag att använda för att förbättra företagens image (Arendt & Brettel 2010). Den här uppsatsen ämnar att skapa en förståelse för utvecklingen av CSR eftersom organisationer måste kontinuerligt välja mellan att följa vinstdrivande initiativ eller följa krav från olika intressentgrupper. För att avgöra om den CSR som kommuniceras är i linje med vad organisationer utger sig för att vara, kan autenticitet ses som ett lämpligt verktyg att utgå från (Harvey et al. 2007). Syftet med studien är att undersöka CSR ur ett marknadsföringsperspektiv samt hur autenticitet kan konstrueras inom intern CSR kommunikation. Genom att undersöka syftet kommer teori att skapas för att visa hur autenticitet kan alstras i intern CSR kommunikation samt hur CSR kan kommuniceras inom organisationer. Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts. Primär data har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer som utfördes på företaget Grant Thornton. Respondenterna bestod av åtta individer med anställning på olika positioner inom företaget. Fem mekanismer har kunnat påvisas som beskriver hur företag kan arbeta med att integrera CSR i organisationen. Tre funktioner har också utvecklats som påvisar hur autenticitet kan skapas inom organisationer i samband med CSR.

The object of my diploma thesis "CSR of the company PRVNÍ CHODSKÁ s.r.o." is to analyse current CSR activities of this company and to find out how the public (employees and clients) are aware of these CSR activities. In the theoretical part, I characterised CSR, its basic fields and benefits, CSR assessment methods, CSR implementation and its communication by big companies or organizations such as European Union or IKEA by means of economic literature and specialised internet links. The practical part introduces the company PRVNÍ CHODSKÁ s.r.o. first of all briefly from the point of view of its business branch and then I analyse CSR activities and its communication organised by this company more in details. In this part, there is also a chapter about awards PRVNÍ CHODSKÁ won for its CSR activities and projects. In the end of the practical part, there is an analysis gained with a field research. Namely there are three questionnaires: questionnaire on CSR knowledge of PRVNÍ CHODSKÁ employees, questionnaire on CSR knowledge of PRVNÍ CHODSKÁ clients and last but not least questionnaire on satisfaction of PRVNÍ CHODSKÁ employees.

Problem: Byggföretagens påverkan på samhället är stort, likaså kraven och förväntningarna. Omvärlden förväntar sig att företagen tar ett ansvar vad gäller den hållbara utvecklingen. Företag som hamnar snett, främst i media med olikartade skandaler kan gå under, och marknadsekonomins svar på detta är hållbarhetsarbete. Vad blir det för skillnader mellan företagen och hur förhåller dem sig till hållbarhetsarbete? Spelar deras resurser någon roll? Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse kring hur byggföretag översätter och implementerar hållbarhet, samt påvisa eventuella skillnader. Metod: Studien utgår från en kvalitativ hermeutisk metod för att skapa en förståelse, detta görs med underlag från hållbarhetsredovisningar. Slutsatser: Skillnaderna är relativt små då hållbarhetsredovisningarna är standardiserade i den mån att samtliga företag redovisar samma saker.

Företag idag behöver ta allt mer hänsyn till omvärlden i termer av hållbarhet. Förutom ansvaret det innebär i aktiva handlingar kräver allt fler intressenter att företag kommunicerar information gällande hållbarhetsengagemanget. Hållbarhetsredovisning är ett samlingsnamn för företags kommunikation av icke-finansiell information. Varken hållbarhetsengagemang eller hållbarhetsredovisning är någonting nytt, men att intresset för hållbarhet och dess redovisning har ökat under åren tyder på en utveckling. Motiv och effekter är flitigt undersökt av forskare från olika länder, men det saknas undersökningar i Sverige. Särskilt intressant är det att undersöka svenska företag då det under 2016 kommer implementeras en lag om obligatorisk hållbarhetsredovisning vilket grundas i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU, EUT L 330, 15.11.2014, ss. 1-9, vilket kan påverka företags engagemang och upplevda effekter av hållbarhetsarbete. Syftet med studien är således att skapa en djupare förståelse inom motiv och effekter med resultat från svenska företag, kopplat till utvecklingen inom området och kommande reglering av hållbarhetsredovisning. Syftet besvaras med ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade telefonintervjuer med nio svenska företag och fyra revisionsbyråer. Intervjuerna transkriberades och kodades, vilket gav upphov till en struktur i form av koder, kategorier och teman som underlättade analys och besvarande av syfte. De teorier som används tillsammans med tidigare forskning och studiens resultat i analysen är: institutionell teori, legitimitetsteori, intressentteori och Reputations Risk Management. Slutsatserna utifrån studiens resultat antyder att motiv är mer självklara och strategiska, medan upplevda effekter är mjukare och svårare att konkretisera. Resultatet i studien visar att det främst är bland anställda det upplevs effekter. En stor del av utvecklingen beror på att det finns ett socialt hållbarhetskontrakt, vilket företag måste uppfylla då det skett en förändring av de socialt konstruerade normerna. Gällande kommande reglering av hållbarhetsredovisning visade det sig att de som redan redovisar idag inte kommer påverkas nämnvärt, medan det kan upplevas som betungande för de som inte gör det. Det ses som en fördel för såväl företag som för vidare utveckling inom området snarare än en nackdel och således överväger de positiva effekterna de negativa.

Inledning: I tidigare forskning har det framgått att styrelsen har en inverkan på bolags CSR- rapportering, eftersom styrelsen är med och utformar bolags CSR-strategier. Denna forskning har dock visat sig vara begränsad till att endast undersöka ett fåtal karaktärsdrag hos styrelsen, vilket motiverar en kartläggande studie av styrelsens karaktärsdrag och dess inverkan på bolags CSR-rapportering. Problemformulering: Vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter påverkar bolagets CSR-rapportering? Syftet: Syftet med studien är att identifiera vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter som påverkar bolagets CSR-rapportering. Metod: Studien har en deduktiv ansats och har utifrån befintliga studier och teorier skapat hypoteser. Hypoteserna har sedan testats med kvantitativ tvärsnittsdata. Det urval som studien grundar sig på är 109 bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm (large och mid cap) år 2013. Studiens data har främst samlats in från bolags årsredovisningar och hemsidor. Resultat: Studiens resultat antyder att styrelseledamöter: med juridisk utbildning, som är oberoende ledamöter, arbetstagarrepresentanter har en positiv påverkan på bolags CSR- rapportering. Detsamma gäller för styrelsens storlek och styrelseordförandens ålder. Det till skillnad från när familjeägare sitter i styrelsen, vilket enligt resultaten hade en negativ inverkan på bolags CSR-rapportering. Studien visar att de strukturella karaktärsdragen hos styrelsen har störst inverkan på bolags CSR-rapportering, vilket bland annat indikerar att de intressen som ledamöter företräder inverkar på dess styrelsearbete. Vi jämförde även bolag som var listade på large och mid cap-listan för att se om det fanns några skillnader dem emellan. Testerna visade att flera demografiska karaktärsdrag var signifikanta i de mindre bolagen men inte i de större. Detta indikerar att CSR-rapporteringsmentaliteten som dessa karaktärsdrag tidigare bidragit med, till viss del blivit institutionaliserat i de större bolagen. Ytterligare ett resultat som studien visat är att denna typ av forskning i framtiden inte endast kan begränsa sig till en teori. / Introduction: Previous research has shown that the board of directors has an impact on the companies CSR-reporting, since the directors are a part of developing the company's CSR- strategies. This research, however, has proven to be limited to investigate only a few character traits of the board of directors, which justifies a survey of the board's characteristics and its impact on companies' CSR-reporting. Problem: Which character traits of the board and board members affect the company's CSR- reporting? Purpose: The purpose of the study is to identify the characteristics of the board and board members that affect the company's CSR-reporting. Method: The study adopts a deductive approach and the hypotheses are therefore based on existing studies and theories. The hypotheses that have been tested in this study are based on quantitative cross sectional data. The sample for this study is based on 109 companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm (large and mid cap) in 2013. The data collected originates primarily from companies' annual reports and websites. Results: The results of this study show that those directors: with legal educations, that are independent, employee representatives have positive effects on companies’ CSR-reporting. The same applies to the size of the board and the age of the Chairman. These results are different from when family owners are members of the board, which has a negative impact on companies' CSR-reporting. The study also shows that the structural characteristics of the board have the greatest impact on companies' CSR-reporting, which, for example, indicates that the interests that the members represent have an impact on the board’s activities. We also compared companies listed on large and mid cap to see if there was any difference between the two. The test’s showed that several demographic characteristics had a significant impact in the smaller companies, but not in the larger companies. This indicates that the mentality of CSR-reporting that these traits previously assumed to contribute with, to some extent has become institutionalized in larger companies. Another result this study demonstrated was that future research regarding this relationship should not only limit itself to one theory.

Sammanfattning Titel: Samhällsansvar som kommunikativt verktyg - en studie gällande Lindex kunders uppfattningar av begreppet CSR. Författare: Olivia Ahlberg och Josefine Håkansson Handledare: Malin Hallén Examinator: Linus Andersson Typ av arbete: Examensarbete för kandidat i Medie- och kommunikationsvetenskap [15hp] Termin: VT-16 Antal ord: 13 224 Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är att bidra till djupare förståelse för Lindex kunders uppfattningar av företagets CSR-arbete.  Hur upplever Lindex kunder företagets kommunikation gällande Lindex arbete med CSR?  Vilken betydelse uppfattar Lindex kunder att företagets CSR-arbete har för deras inställning till företaget?   Hur uppfattar Lindex kunder att de påverkas av dagens samhällsdebatt  gällande CSR-frågor? Metod och material: En kvalitativ studie med fyra fokusgruppsintervjuer bestående av kvinnor i åldrarna 20-30 år som är kunder till Lindex. Huvudresultat: Deltagarna beskriver att mediernas framställning av och samhällsdebatten gällande CSR kan influera uppfattningar om socialt- och miljömässigt ansvar för företag. Deltagarna upplever att Lindex arbetar med CSR dock inte att arbetet är övertygande. Nyckelord: CSR, kommunikation, konsumtionsliv, uppfattningar

CSR har kommit att bli centralt i många företags strategier. Vissa akademiker hävdar att företag söker sig till intresseorganisationer som arbetar med CSR för att förbättra sitt CSR-arbete medan andra påstår att det endast är ett sätt att framhäva sitt företag i ett positivt ljus. Till skillnad från de många artiklar som skrivits om vad företag kan vinna på medlemskap i intresseorganisationer fokuserar denna uppsats istället likt Knudsen (2011) på vilka företag som har något att vinna på engagemang i intresseorganisationen The Global Compact. Undersökningen utgår från Knudsens påståenden och prövar om dessa stämmer för svenska företag, via intervjuer med fyra företag av varierande storlek. Våra resultat pekar mot att påståendena i huvudsak stämmer men att de bakomliggande orsakerna varierar när man jämför vår geografiska begränsning mot Knudsens mer globala fokus. I våra slutsatser väcker vi även frågan om vilket roll The Global Compact spelar på den svenska marknaden och om företag som är aktiva inom Sverige faktiskt har något att vinna på att engagera sig i initiativet.

Titel: CSR integrerat i affärsidén – har det någon betydelse för företagens framgång? Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi, 15 hp Författare: Aida Mekonnen & Victoria Klyukina Handledare: Agneta Sundström Examinator: Lars-Johan Åge Datum: 2014- Juni Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur små och medelstora företag arbetar med CSR och att analysera om det finns en koppling mellan framgångsrika företag och integration av CSR i deras affärsidén. Metod: Arbetet grundar sig på både kvantitativ och kvalitativ sekundär data. Empirisk data har samlats in från 100 slumpmässigt utvalda svenska företag som listas i Högskolans databas FRAMFÖR. Vi har utgått från kvantitativ metod när vi samlat in data från Internet, företagens omsättning (åren 2010-2012), samt genom statistiska beräkningar. Den kvalitativa metoden har använts när vi samlat in data i FRAMFÖR-databasen som tar upp företagens affärsidésbeskrivning. Resultat: Resultatet visar att cirka 80% av företagen i studien strävar efter att implementera CSR i verksamheten. Andel mindre framgångsrika företag är högre när det gäller CSR aktiviteter med kortsiktigt perspektiv medan andel av framgångsrika företag är högre vad gäller mer långsiktiga CSR engagemang. Andel företag med CSR integrerat i affärsidén följer storlek på omsättningsutveckling, det vill säga ju mer framgångsrika företagen är desto mer integrerar de CSR i affärsidén från ett långsiktigt perspektiv. Slutsats: Vår studie visar att det finns en positiv relation mellan kort/långsiktig CSR och omsättning. Medan de mer framgångsrika företagen arbetar mer långsiktigt med CSR engagemang visar resultatet att mindre framgångsrika företag arbetar med CSR utifrån det mer kortsiktiga perspektivet. Det tyder på att omsättningen har inverkan på vilka CSR dimensioner som företaget använder. Studien bidrar till att visa att ju mer framgångsrika företag är desto mer integrerar de CSR i sin affärsidé. Studien indikerar att CSR integrerat som del av affärsidén har utvecklat kärnkompetens för företagets långsiktiga ansvarstagande.