Bakgrunn: Blodbaneinfeksjon er en av de alvorligste sykehusinfeksjonene pasienter kan utsettes for, og i intensivavdelingen rammes de mest sårbare pasientene. Målet med studien:Å finne insidensen av blodbaneinfeksjoner (BSI) i en intensivavdeling i et lokalsykehus i Norge, samt undersøke ulike risikofaktorer knyttet til Centrale Venekatetre (CVK) og generell infeksjon ved innleggelse i intensivavdelingen. Metode: Insidensregistrering av BSI i løpet av 12 mnd. der definisjoner av BSI bygger på 2001 International Sepsis Definition Conference. Data er samlet inn prospektivt etter hvert som pasientene ble lagt. Studiepopulasjonen er antallet pasienter som hadde vært innlagt i mer enn 48 timer i intensivavdelingen, og deles opp i tre åpne kohorter:Pasienter med diagnostisert BSI i løpet av oppholdet, pasienter som fikk lagt inn CVK og pasienter med infeksjon ved innleggelse. Resultater: 615 pasienter ble lagt inn i intensivavdelingen i løpet av 12 mnd, av disse ble 116 av de pasientene som hadde vært innlagt i intensivavdelingen i mer enn 48 timer inkludert i studien. Gjennomsnittlig liggetid i intensivavdelingen varierte fra 2 til 40 (median 4 dager). 73 av de 116 pasientene fikk lagt inn CVK, og av disse fikk 11 en bekreftet BSI. Tre pasienter uten CVK fikk bekreftet BSI, totalt 14. Av disse 14 var 6 nosokomiale, altså 5,2 % (6 av 116) eller 7,8 BSI/1000 pasientdøgn. Enpasient fikk diagnosen kateter-relatert BSI(CR-BSI), noe som tilsvarer 1,7 CR-BSI/1000 kateterdøgn. Det ble tatt totalt 69 blodkulturer, herav 54 fra pasienter med CVK. Pasienter med CVK har signifikant større risiko for å utvikle klinisk BSI, enn de utenCVK (OR=5,31; 95 % CI 2,32 –12,0; p&lt; 0,0001). Konklusjon: Denne studien viser en relativt lav forekomsten av BSI, NBSI og CR-BSI, men for å kunne sammenligne tall nasjonalt og internasjonalt er det behov for en consensus i fagmiljøet rundt definisjoner BSI og særlig CR-BSI. Det er signifikant sammenheng mellom CVK og utvikling av klinisk BSI, men studien viser ingen signifikant sammenheng mellom CVK og bekreftet BSI. Studien bør bidra til fokus på risikofaktorene knyttet til bruk av CVK, samt arbeid for consensus angående definisjoner og økt fokus på CR-BSI og klinisk BSI, siden dette har vist seg å ha like høy letalitet som bekreftet BSI / Background: BSIs is areof the most serious hospital infections patients are exposed to, and in the intensive care unit (ICU) it affects the most vulnerable patients. Aim: To find the incidence of BSI in an ICU in a local hospital in Norway, as well as examine the various risk factors related to Central venous catheters (CVK), as well as patients with general infection at point of admission. Method: Incidence registration of BSIs within 12 months, where the definitions of BSI is based upon the 2001 Sepsis Definition Conference. Data is collected prospectively as patients were admitted to the ICU. The study population is the number of patients who had been hospitalized for more than 48 hours in the ICU, and the study population is divided into three open cohorts.Patients with diagnosed BSI during their stay, patients with CVK during stay and patients with infection at admission. Results: 615 patients were in the ICU within 12 months, and 116 of those patients had been hospitalized for more than 48 hours in the ICU and were included in the study. Average length of stay ranged from 2 to 40 days (median 4 days). 73 of the 116 patients had CVK in place during their stay, andof these 11 had a laboratory confirmed BSI. Three patients without any central CVK in place during their stay in the ICU had a laboratory confirmed BSI, 14 in total. Of these 14, 6 weredefined nosocomial, i.e.5.2% (6 of 116) or 7.8 BSI/1,000 patient days. One patient was diagnosed with catheter-related BSI (CR-BSI), which corresponds to 1.7 CR-BSI/1, 000 catheter days. A total of 69 blood cultures were performed, of which 54 patients with CVK. Patients with CVK has a significantly higher risk of developing clinical BSI than those without CVK (OR = 5.3, 95% CI 2.32 to 12.0, p &lt; 0.0001). Conclusion: This study shows a relatively low incidence of BSI, NBSI and CR-BSI. CVK is significantly related to the development of clinical BSI, but the study shows no link between CVK and laboratory confirmed BSI. This study may encourage health care  workers to focus more on the risk factors associated with the use of CVK to critically ill patients. It should also encourage researchers to focus more on the importance of consensus regarding definitions of BSI and clinical BSI, since this have been proven to have as high lethality rates as laboratory confirmed BSI / <p>ISBN 978-91-86739-86-7</p>

Bakgrund: Patienter med hematologisk sjukdom erhöll en tunnellerad central venkateter i lokal anestesi inför behandling. Det är vanligt att patienter som är vakna under operation upplever oro. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med hematologisk sjukdom upplever att få en tunnelerad CVK i lokalanestesi samt hur de anser att upplevelsen kan förbättras. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 patienter där en intervjuguide med öppna frågor användes. Intervjuerna analyserades med hjälp av systematisk textkondensering enligt Malterud. Resultat: Gemensamt för samtliga patienter i studien var att CVK-ingreppet överlag var en positiv upplevelse. Patienterna beskrev att kontinuerlig information och ett gott omhändertagande på operation bidrog till en positiv upplevelse av att få en tunnelerad CVK. I resultatet framkom fyra teman; 1- mental styrka hjälpte patienterna att känna sig redo, 2- att vara utsatt i en miljö där smärta och obehag förekom, 3- omhändertaget av professionell och erfaren personal bidrog till en lugn stämning, 4- tidigare erfarenheter och information minskade oro och gav patienterna ökad trygghet. Slutsats: Studien visar att det finns potential att göra upplevelsen av att få en tunnelerad CVK bättre med enkla medel. Förbättringen kan ske genom tydligare information, varmare temperatur inne på operationssalen och genom att anestesisjuksköterskan stödjer patienten vid oro. Informationen och vården behöver således bli mer personcentrerad och vårdpersonal behöver öva för att bli bättre på att ge denna vård. / Background: Prior to treatment, patients with haematological disease receives a tunnelled central venous catheter in local anesthesia. It is common for patients who are awake during surgery to experience anxiety. Aim: The aim of this study was to describe how patients suffering from hematological diseases experience tunelled central venous cathetrization in local anesthesia and how their experience could be improved. Design: Semistructured interviews using an interview guide with open-ended questions where performed with 10 patients. Data were analysed with systematic text condensation according to Malterud. Result: The included patients had an overall positive experience from recieving a tunelled central venous catheter. The patients described how continuous information and good care improved their experience of recieving a tunelled central venous catheter. Four themes were identified in the result; 1- having mental a strenght made the patients feel relieved and prepared, 2- being exposed to an environment where pain and discomfort were present, 3- being taken care of by experienced professionals contributed to a calm atmosphere, 4- previous experiences and information reduced anxiety and promoted an increased feeling of safety Conclusion: The present study shows the potential to make patients experiences better by simple means, for example by giving more distinct information, raising the temperature in the operating room and by the nurse anesthetist acting more supportive when patients feel anxiety. The information and nursing care need to be more personalized and professionals need to practice in order to improve.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom dagens sjukvård och en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna inom intensivvården är kateterrelaterade. En central venkateter (CVK) är en kärlaccess som är vanligt förekommande inom intensivvården och handhavandet av dessa utförs till största del av sjuksköterskan. Sjuksköterskans förebyggande arbete är därför viktigt för att minska förekomsten av CVK-relaterade infektioner samt öka patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka CVK-relaterade åtgärder utförda av sjuksköterskor hos vuxna patienter inom intensivvård som minskar risken för vårdrelaterade infektioner. Metod: En strukturerad litteraturstudie som sammanställt kvantitativ forskning med en induktiv innehållsanalys. Antal studier som inkluderades i resultatet var 18 stycken. Huvudresultat: Litteraturstudiens huvudresultat baserades på fem teman, samtliga beskrev preventiva omvårdnadsåtgärder. Resultatet inom respektive tema var vikten av mekanisk rengöring med desinfektionsmedel av injektionsportar och trevägskranar, daglig utvärdering av patientens behov av en CVK, en klorhexidinkomponent i förbandet, daglig helkroppsavtvättning med tvättlappar innehållande klorhexidin samt utbildning av personalen kring evidensbaserade riktlinjer. Samtliga dessa områden sågs minska risken och förekomsten av CVK-relaterade infektioner. Slutsats: Det är angeläget att det finns sjukhusövergripande riktlinjer som baseras på den bästa tillgängliga evidensen i syfte att minska CVK-relaterade infektioner inom intensivvården. Dessa bör vara samstämmiga med de nationellt övergripande riktlinjerna. Detta för att skapa en så jämlik och patientsäker vård som möjligt. / Introduction: Healthcare-related infections are a major problem in today's healthcare and one of the most common care related infections in the intensive care unit is catheter related. A central venous catheter (CVC) is a vascular access commonly found in intensive care units, and the maintenance is commonly performed by the nurses. The preventive work is therefore important in reducing the incidence of CVC-related infections and by that increasing the patient safety.   Aim: The aim of the study was to describe what part of maintenance regarding the CVC performed by nurses in adult patients in the intensive care unit that reduces the risk of healthcare-related infections. Method: A structured literature study was conducted and studies with a quantitative design were compiled. The results were analyzed with an inductive content analysis. The number of articles included in the results were 18. Main results: The main results of the study were based on five themes which were preventive measures. The results were mechanical cleaning with disinfectants of needleless connectors and three-way stop cork, daily evaluation of the patients need for a CVC, chlorhexidine dressing, daily chlorhexidine baths and education of staff. These areas were seen to reduce the risk and incidence of CVC-related infections. Conclusion: It is important that there is a consensus of the guidelines regarding the preventions of CVC-related infections both locally and nationally. The guidelines should be based on the best available evidence to reduce CVC-related infections in the intensive care unit. The purpose is to perform equal care and to promote patient safety.

Bakgrund: CVK-relaterade infektioner i blodbanan är förenat med förlängd sjukhusvistelse, ökad mortalitet, ökade ekonomiska kostnader samt ökat lidande för patienten. Användningen av centrala venösa katetrar ökar och därmed är risken att drabbas av infektion större. Det finns en bristande kunskap hos sjuksköterskan gällande förebyggandet av dessa infektioner och en bristande följsamhet till riktlinjer. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskan kan förebygga CVK-relaterade infektioner i blodbanan. Metod: Allmän litteraturstudie av kvantitativa artiklar. Resultat: En kombination av utbildning, praktiska åtgärder såsom skötsel, hygienrutiner och checklistor samt feedback minskade antalet CVK-relaterade infektioner i blodbanan. Slutsatser: Utbildning, olika typer av praktiska åtgärder samt feedback minskar antalet CVK-relaterade infektioner i blodbanan och är viktigt för sjuksköterskans förebyggande vård. En stor del av vad som framkom i resultat stämmer överens med riktlinjerna för förebyggandet av CVK-relaterade infektioner, dock bör utbildning och feedback prioriteras i högre utsträckning. Det är känt sedan tidigare att följsamhet till riktlinjer bland sjuksköterskor skulle underlätta utförandet av evidensbaserad omvårdnad. Mer fokus bör därför ligga på att få sjuksköterskor att följa riktlinjer. Klinisk betydelse: Studien kan bidra med ökad kunskap hos sjuksköterskor om hur CVK-relaterade infektioner i blodbanan kan förebyggas vilket i sin tur skulle kunna generera bättre vård, minskat lidande för patienten, minskad mortalitet samt ekonomiska besparingar. / Background: CVC-related bloodstream infections often lead to prolonged hospitalization, increased mortality, higher economical cost and more suffering for the patient. The usage of central venous catheters increases and therefore the risk of infection is also higher. When it comes to prevention of these infections there is a lack of knowledge amongst nurses and compliance with the guidelines. Aim: Describe how the nurse can prevent CVC-related bloodstream infections. Method: General literature review of quantitative studies. Results: A combination of education, hands-on initiatives such as management, hygieneroutines and checklists as well as feedback turned out to reduce CVC-related bloodstream infections. Conclusions: Education, different hands-on initiatives and feedback decreases the number of CVC-related bloodstream infection and is essential for the nurse’s preventive care. Most of the results correlate with the guidelines for the prevention of CVC-related bloodsteam infections, nevertheless education and feedback should be prioritized in higher extent. It is known that adherence to guidelines among nurses would facilitate the execution of evidence-based nursing. Therefore more focus should be on having nurses follow the guidelines. Clinical importance: This study would contribute with increased knowledge amongst nurses regarding prevention of CVC-related bloodstream infections which would give better care, diminish the suffering of the patient, decrease mortality and lead to economical benefits.

Centrala venkatetrar (CVK) används både inom slutenvården och öppenvården, dock är användandet ej riskfritt. År 2018 var 12,9 % av de vårdrelaterade infektionerna i Sverige relaterade till centrala venkatetrar. Genom att följa evidensbaserade riktlinjer gällande handhavandet av CVK, sänks incidensen av dessa infektioner. Syftet med litteraturöversikten var att kartlägga vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till evidensbaserade riktlinjer gällande handhavandet av CVK. Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga artiklar som visade att sjuksköterskans följsamhet påverkades av såväl resurser som begränsningar. Återkommande utbildning, skriftlig och muntlig återkoppling samt lättillgängligt material kunde öka följsamheten, medan brist på kunskap samt akuta situationer kunde minska sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer. / Central venous catheters (CVC) are used both in inpatient and outpatient care, however, the use is not risk-free. In 2018, 12, 9 % of the healthcare-related infections in Sweden were related to central venous catheters. When following evidence-based guidelines of CVC maintenance, the incidence of CVC-related infections are reduced. The aim of this study was to investigate which factors affect the nurse's adherence to evidence-based guidelines regarding CVC maintenance. The study was designed as a structured literature review with an inductive approach. The result was based on 13 scientific articles and showed that the nurses’ adherence was affected by both resources and limitations. Recurrent education, written and oral feedback and easily accessible material could increase the adherence while lack of knowledge and emergencies may provide a reduced nurses’ adherence to guidelines.