Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkade framgångsrika säljares prestation positivt på ett callcenter företag. Detta var betydande då tidigare studier främst fokuserat på problemen inom callcenterbranschen. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sex framgångsrika säljare, där frågorna utformades utifrån Antonovoskys teori om KASAM samt Herzbergs tvåfaktorteori. Resultatet visade att det främst var prestationslön, bekräftelse och tävlingar som bidrog till motivation och kolleger samt bekräftelse som skapade arbetstillfredsställelse. Bekräftelse skapade både motivation och arbetstillfredsställelse och hade därför en dubbelfunktion som påverkade säljarens prestation positivt. Det anmärkningsvärda är dock att bekräftelse inte är något materiellt utan något som kräver ett långsiktigt arbete som bygger på engagemang och god sammanhållning, varför det krävs skickliga och lyhörda ledare. Istället för att fokusera på varför säljarna inte trivs inom callcenterbranschen, borde uppmärksamheten istället fokusera på motivationshöjande vägledning som främjar framgång.

Denna fallstudie beskriver hur kunskap tar sig i uttryck och sprids mellan medarbetare på Nordeas telefonbank för privatkunder i Uppsala. För att analysera hur kunskap sprids har Nonakas SEKI modell för kunskapsöverföring använts som beskriver hur kunskap kan spridas genom fyra olika kanaler: socialisering, externalisering, internalisering och kombinering. Resultatet bygger på en kvantitativ enkätundersökning där 32 medarbetare deltog samt en kvalitativ intervju med Nordea Uppsalas personalchef och utbildningssamordnare. Innan undersökningen genomfördes formulerades tre hypoteser i avsikt att utreda 1) Om majoriteten av kunskapen som sprids mellan respondenterna i urvalet är implicit 2) Om det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och 3) Om medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Resultatet visar att majoriteten av den kunskap som sprids är explicit, att det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och att medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Den slutsats som fallstudien kommer fram till är att kunskap sprids vid sidan om utbildning och manualer genom att medarbetarna i urvalet frågar varandra och att de hanterar kunskap på olika sätt.

In this study we aim to investigate what employees at a callcenter see as prospects, opportunities and barriers of learning within a company. To answer the purpose of this essay, two questions were formulated; "What opportunities for learning does employees experience in the company?" and "How can learning in the workplace improve for the sellers?". First, we present what previous research has highlighted regarding workplace learning and learning within the callcenter industry. Afterwards we present ten semi-structured interviews with leaders and sellers within a telecom company in Stockholm. The material from the interviews was analyzed on the basis of previous research and theories in socio-cultural learning. The result shows that there are many conditions and opportunities for learning within the company and that the learning promoted in the workplace, is largely shaped in adaptive oriented way. To further promote the learning of the employees requires a development of their acting-space and the organizational culture within the business. / I denna studie syftar vi till att undersöka vad medarbetare vid ett callcenter ser för förutsättningar, möjligheter samt hinder för lärande inom ett företag. För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats; "Vilka förutsättningar för lärande upplever medarbetare inom företaget?" och "Hur kan lärandet på arbetsplatsen förbättras för säljarna?". Först presenterar vi vad tidigare forskning har belyst angående arbetsplatslärande och lärande inom callcenterbranschen. Vi genomförde därefter tio stycken semistrukturerade intervjuer med ledare och säljare på ett Telecom bolag i Stockholm. Materialet analyserades därefter utifrån tidigare forskning och teorier inom det sociokulturella lärandet. Resultatet visar att det finns många förutsättningar och möjligheter för lärande inom företaget samt att lärandet som främjas på arbetsplatsen är till största del av anpassningsinriktad form. För att ytterligare främja lärandet hos medarbetarna krävs en utveckling av handlingsutrymmet och organisationskulturen inom verksamheten.

Användningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse på arbetsplatsen, och för anställda på till exempel callcenter är datorer ett oumbärligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; användningen av datorstöd kan även leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en märkbart negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgång och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvärderingsverktyg för att uppmärksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie på ett callcenter används för att visa på hur användningen av datorstöd kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvärderingsverktyg. Detta syftar till att hjälpa organisationer och företagshälsovård att uppmärksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till användningen av datorstöd, med hjälp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd. Förhoppningen är att verktyget ska bidra till att öka medvetenheten om kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress, och att i längden medverka till att förbättra datoranvändarens psykosociala arbetsmiljö.

Outsourcing och specifikt callcenter outsourcing diskuteras bland företag. Tyngden i diskussionen ligger på kvalitén, som är en aktuell aspekt av fenomenet callcenter outsourcing. Frågan berör flera parter; de företag som outsourcar, callcenter och konsumenter. Callcenters är organisationer som är specialiserade inom kundkontakt och har i uppgift att kommunicera med företags konsumenter, genom att svara på frågor eller bidra med övrig information och hjälp som konsumenten är i behov av. Teorier som ligger till grund för vår uppsats, rör callcenter outsourcing, kvalitet och kvalitetssystem. Vidare har vi diskuterat var forskningen står idag och utifrån det identifierat vårt valda forskningsområde, där vi ämnar besvara frågan gällande vilka olika kvalitetskrav som kunden ställer och hur dessa säkerställs hos den outsourcade callcenterfunktionen, det vill säga leverantören av tjänsten. Kvalitetsaspekten är av stor vikt, därför att dålig service direkt reflekteras på det företag som outsourcar tjänsten, trots att det inte själva utför den. Bristande kvalitet kostar stora summor för verksamheter, närmare bestämt 10 – 30 procent av dess omsättning och därav är det av vikt att företag som outsourcar tjänster och leverantörer som levererar tjänsterna, är införstådda i vikten av kvalitetsaspekten. Det slutsatser vi dragit i uppsatsen, är att kunderna ställer olika krav på leverantörerna beroende på den typ av tjänst som ska levereras. Kraven kan handla om bemötande, sekretess, tillgänglighet och att hålla en specifik standard. Dessutom har vi i uppsatsen kommit fram till att leverantörerna använder sig av olika kvalitetssystem för att säkra kvalitén på tjänsterna som outsourcas, allt från kvalitetssystemet ISO9000 och COPC till egenutformade kvalitetssystem och avtal. / Outsourcing, especially call centre outsourcing, is discussed in many companies. One topic in the discussion is the quality of the service provided. The quality is important for all involved parties, companies who outsource their call centre, the call centre and especially for the consumers. Call centres are companies specialized in customer contact, undertaking the communication between the consumer and the company, through answering questions, providing information or support. The theories that initiates this essay is based on call centre outsourcing, quality and quality systems. Through a discussion of previous research, we specify our main area of the study. We intend to answer the question of how the quality requirements set by the company is guaranteed by the call centre. Quality is an important topic since the company outsourcing is directly affected by bad service quality. Poor quality is a high cost driver for companies, and research has shown that deficient quality can reduce the company’s turnover by 10-30 percent. The conclusion in this essay is that companies set different demands on the call centre, depending on what type of service they agree on. The demands could be about behaviour, secrecy, availability or maintaining a specific level of standard and quality. To secure the level of quality, call centres use different quality systems, such as ISO9000, COPC, systems developed by the call centre it self or service level agreements.

<p>Outsourcing och specifikt callcenter outsourcing diskuteras bland företag. Tyngden i diskussionen ligger på kvalitén, som är en aktuell aspekt av fenomenet callcenter outsourcing. Frågan berör flera parter; de företag som outsourcar, callcenter och konsumenter. Callcenters är organisationer som är specialiserade inom kundkontakt och har i uppgift att kommunicera med företags konsumenter, genom att svara på frågor eller bidra med övrig information och hjälp som konsumenten är i behov av.</p><p>Teorier som ligger till grund för vår uppsats, rör callcenter outsourcing, kvalitet och kvalitetssystem. Vidare har vi diskuterat var forskningen står idag och utifrån det identifierat vårt valda forskningsområde, där vi ämnar besvara frågan gällande vilka olika kvalitetskrav som kunden ställer och hur dessa säkerställs hos den outsourcade callcenterfunktionen, det vill säga leverantören av tjänsten. Kvalitetsaspekten är av stor vikt, därför att dålig service direkt reflekteras på det företag som outsourcar tjänsten, trots att det inte själva utför den. Bristande kvalitet kostar stora summor för verksamheter, närmare bestämt 10 – 30 procent av dess omsättning och därav är det av vikt att företag som outsourcar tjänster och leverantörer som levererar tjänsterna, är införstådda i vikten av kvalitetsaspekten.</p><p>Det slutsatser vi dragit i uppsatsen, är att kunderna ställer olika krav på leverantörerna beroende på den typ av tjänst som ska levereras. Kraven kan handla om bemötande, sekretess, tillgänglighet och att hålla en specifik standard. Dessutom har vi i uppsatsen kommit fram till att leverantörerna använder sig av olika kvalitetssystem för att säkra kvalitén på tjänsterna som outsourcas, allt från kvalitetssystemet ISO9000 och COPC till egenutformade kvalitetssystem och avtal.</p> / <p>Outsourcing, especially call centre outsourcing, is discussed in many companies. One topic in the discussion is the quality of the service provided. The quality is important for all involved parties, companies who outsource their call centre, the call centre and especially for the consumers. Call centres are companies specialized in customer contact, undertaking the communication between the consumer and the company, through answering questions, providing information or support.</p><p>The theories that initiates this essay is based on call centre outsourcing, quality and quality systems. Through a discussion of previous research, we specify our main area of the study. We intend to answer the question of how the quality requirements set by the company is guaranteed by the call centre. Quality is an important topic since the company outsourcing is directly affected by bad service quality. Poor quality is a high cost driver for companies, and research has shown that deficient quality can reduce the company’s turnover by 10-30 percent.</p><p>The conclusion in this essay is that companies set different demands on the call centre, depending on what type of service they agree on. The demands could be about behaviour, secrecy, availability or maintaining a specific level of standard and quality. To secure the level of quality, call centres use different quality systems, such as ISO9000, COPC, systems developed by the call centre it self or service level agreements.</p>

<p>I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anställda. Resultaten av dessa rapporter har visat på förekommande brister i förhållande till personuppgiftslagen i många av de granskade verksamheterna.</p><p>Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur väl personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. Utifrån brister identifierade i fallstudien har en mindre kartläggning av liknande företag genomförts i ett försök att mäta graden av generaliserbarhet i de identifierade bristerna.</p><p>De brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsställande rutiner för gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anställda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvändande kunde också noteras.</p><p>Kartläggningen har givit antydningar om att liknande brister vad gäller rutiner för gallring samt bristande information kan tänkas förekomma även hos andra medelstora callcenterföretag.</p><p>Slutsatsen av arbetet är att flera av de brister som uppdagades av Datainspektionen för fem år sedan tycks göra sig gällande bland vissa medelstora callcenterföretag även idag.</p> / <p>In the 2003:3 and 2005:3 reports issued by the Swedish Data Inspection Board, the authority examined the treatment of personal data related to employer surveillance of employees. The reports indicated flaws occurring in regard to the Personal Data Act in several of the examined businesses.</p><p>In reference to this, a case study of a mid-sized call center was conducted to examine, from a technical point of view, the degree of compliance with the Personal Data Act regarding the company's surveillance of its employees. Based upon flaws found in the case study, a minor survey of similar companies was conducted in an attempt to measure the degree of generalizability of the identified flaws.</p><p>The flaws identified in the case study are mainly related to unsatisfactory routines for sorting out personal data during e-mail surveillance and lack of information given to employees about the conducting of checks related to this. A need to update the company's corporate IT policy and a need for a web surveillance solution were also noted.</p><p>The survey has indicated that similar flaws regarding screening routines and lack of information also might occur at other mid-sized call center companies.</p><p>The conclusion of the study is that several of the flaws the Swedish Data Inspection Board discovered five years ago still seem to be applicable among some mid-sized call center companies.</p>

The strive for control over employees has developed throughout the years. This paper has its focus on how normative control can work as a powerful method to create and uphold a sought for behavior. Many companies have found an interest in a higher moral stance to get competitive advantages, and offer their customers and partners a more ethical product. This phenomenon has in Sweden resulted in a sphere of companies who has earned the R-licens. The R-licens is earned by companies if they fulfill ethical and cultural criteria. This paper explores how a telemarketing company reinforce these ethical guidelines and how the company use normative control to reassure what they consider ethical behavior. The paper has a social constructionist view and the data was gathered by semi-structured interviews. The data was analyzed via discourse analysis.The conclusion is that the normative control effectively has created an environment of a ethical perspective in the company. The control is due to a dualistic surveillance (horizontal and vertical) and that the employees take a stand against external conceptions of how telemarketing works and how competing companies operate. Their beliefs and trust in their moral standings and methods of selling is better and more honest (compare to their competition) makes them justify and reinforce the culture and its surveillance over them. Their shared beliefs are so strong that actions outside the culture are unacceptable and may result in lay-offs. The contribution of this paper is a window of observation, how normative control works to ground the ethical phenomenon on the company.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser. Del av upplagan utgiven utan uppsatser. 58 s.

I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anställda. Resultaten av dessa rapporter har visat på förekommande brister i förhållande till personuppgiftslagen i många av de granskade verksamheterna. Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur väl personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. Utifrån brister identifierade i fallstudien har en mindre kartläggning av liknande företag genomförts i ett försök att mäta graden av generaliserbarhet i de identifierade bristerna. De brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsställande rutiner för gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anställda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvändande kunde också noteras. Kartläggningen har givit antydningar om att liknande brister vad gäller rutiner för gallring samt bristande information kan tänkas förekomma även hos andra medelstora callcenterföretag. Slutsatsen av arbetet är att flera av de brister som uppdagades av Datainspektionen för fem år sedan tycks göra sig gällande bland vissa medelstora callcenterföretag även idag. / In the 2003:3 and 2005:3 reports issued by the Swedish Data Inspection Board, the authority examined the treatment of personal data related to employer surveillance of employees. The reports indicated flaws occurring in regard to the Personal Data Act in several of the examined businesses. In reference to this, a case study of a mid-sized call center was conducted to examine, from a technical point of view, the degree of compliance with the Personal Data Act regarding the company's surveillance of its employees. Based upon flaws found in the case study, a minor survey of similar companies was conducted in an attempt to measure the degree of generalizability of the identified flaws. The flaws identified in the case study are mainly related to unsatisfactory routines for sorting out personal data during e-mail surveillance and lack of information given to employees about the conducting of checks related to this. A need to update the company's corporate IT policy and a need for a web surveillance solution were also noted. The survey has indicated that similar flaws regarding screening routines and lack of information also might occur at other mid-sized call center companies. The conclusion of the study is that several of the flaws the Swedish Data Inspection Board discovered five years ago still seem to be applicable among some mid-sized call center companies.