Bakgrund  Att ha en upplevd hälsa och en känsla av sammanhang är viktigt för att känna en meningsfullhet livet. Cancer är en sjukdom som drabbar många människor varje år och som kan ge både fysiska och psykiska följder som påverkar individen negativt. Att vara ung vuxen och drabbas av cancer är en sårbar situation och eftervården är därmed av yttersta vikt. Sårbarhet är något som många i en beroendesituation kan känna och som bör försöka motverkas. Syfte  Syftet var att beskriva eftervården hos unga vuxna som överlevt cancer. Metod  I denna studie användes litteraturöversikt som metod. I studien inkluderades 15 stycken artiklar som analyserades och sammanställdes med hjälp av en integrerad analysmetod. De databaserna som användes i sökningen av artiklar var PubMed och CINAHL. Resultat  I resultatet framkom tre stycken kategorier, vilka var: information och kommunikation i eftervården, hinder i eftervården samt psykisk hälsa. I kategorin kommunikation och information framkom en bristande kvalitet i kommunikationen och flertalet erhöll inte information om eftervården. I kategorin hinder i eftervården framkom vilka hinder som påverkade eftervården och den sistnämnda kategorin visade att det var många som led av psykisk ohälsa. Slutsats  Eftervården är viktig för unga vuxna som överlevt cancer på grund av den sårbarhet som uppstår. I denna studie framkom brist på information, dålig kommunikationskvalitet och hinder som påverkar eftervården. I den yrkesverksamma rollen som sjuksköterska kan dessa brister åtgärdas. Hur det ska ske kan undersökas i vidare studier.

Cancer är den ledande orsaken till sjukdomsrelaterad död hos unga individer mellan 15-24 år. Detta är en tid som präglas av fysisk och psykisk utveckling, då unga söker efter identitet och självständighet.  Studier har visat att under pågående behandling upplever de unga patienterna ett sjukdomslidande och att de isoleras från sin normala omgivning. De unga påpekade vikten av att bli sedda och lyssnade på av vårdpersonalen, de beskriver även betydelsen av att vara delaktig i sin vård. Antalet unga canceröverlevande ökar och många av dem känner sig övergivna efter utskrivning, vilket späder på det lidande som de redan upplevde under behandlingen. Syftet med studien är att beskriva ungas, 15-25 år, upplevelser av att överleva en cancerdiagnos efter färdig behandling till friskförklaringen som är efter fem år. Metoden i studien är en litteraturstudie, enligt Friberg (2012, s. 133) och baseras på vetenskapliga artiklar från 2006 till nutid.  Analysarbetet är gjort enligt Friberg (2012, s. 35) och resultatet visade på problem som påverkar individen efter färdig behandling, vilket försvårar övergången från aktiv behandling till ett vardagligt liv, men även från ungdom till vuxen. De unga betonade betydelsen av stöd från omgivningen och att avsaknaden av detta ledde till oro, stress samt för vissa, självmordstankar. Studiens resultat betonar vikten av information och patientutbildning, för att kunna stödja patienten. I diskussionen diskuteras detta stöd, som bör hjälpa patienten att uppnå hälsa och välbefinnande.

Cancer är idag en av våra vanligaste folksjukdomar. Varje år drabbas 800 personer mellan 15-29 år. Det finns flera orsaker för att cancer ska utvecklas där rökning är en av de vanligaste riskfaktorerna. Behandlingar inom cancervård är bland annat strålning, cytostatika och kirurgi. Att genomgå dessa behandlingar kan ofta vara tufft och leda till flera fysiska och psykiska komplikationer. Till följd av tidigare diagnostik och förbättrade behandlingsalternativ överlever allt fler sjukdomen idag. För den unga vuxna som drabbats samt överlevt cancer innebär sjukdomen att livet fått ett tidigt avbrott och för flera även inneburit en livskris. Hur fortsätter sjukdomen att påverka livet och hur upplevs det av den unga vuxna efter att cancern är botad? Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av att ha överlevt cancer. Vi har sammanställt tidigare publicerad forskning till en ny helhet. Vi har inkluderat åtta kvalitativa artiklar, en kvantitativ och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier. Psykiska och emotionella konsekvenser belyser hur att drabbas av cancer kunde leda till ett avbrott i livet, en känsla av att varken vara sjuk eller frisk och svårigheter med att återgå till ett normalt liv. Relationer till familj, vänner och partners påverkades. Sjukdomen förde dem samman och skapade starka band, men samtidigt var det svårt att ge stöttning och förstå varandra. Fysiska konsekvenser beskriver hur kroppen förändrades samt rädslan för att eventuellt inte kunna få barn i framtiden. Sjuksköterskan har en stor betydelse för att hjälpa och stötta dessa personer till att återgå till livet och att få balans i vardagen. Även sociala medier och åldersanpassade stödgrupper med andra som genomgått samma sak skapar gemenskap och spelar en stor roll i att känna mening och sammanhang.

Bakgrund: Cirka en miljon ungdomar och unga vuxna drabbas varje år av cancer. Det är under de åren som det är många som börjar upptäcka sin sexualitet och utveckla intima relationer. Sexuell hälsa utgör därmed en viktigdel i den upplevda hälsan. Det är sedan länge uppmärksammat att det råder brister i hälso-och sjukvårdspersonals förmåga att undervisaom sexuelloch reproduktiv hälsa. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva unga canceröverlevares erfarenheter av hälso-och sjukvårdens samtal kring sexuell och reproduktiv hälsa. Metod: En allmän litteraturöversiktgrundar påtio studier. Resultat: Två övergripande teman identifierades, Frånvaroav samtal om sexuell hälsa och Barriärer för samtal. Unga canceröverlevare erforen avsaknad av information och uttryckte en önskan om att ämnet måste normaliseras. Slutsats: Litteraturöversikten visar att hälso-och sjukvården brister i att möta de unga canceröverlevarnas behov och bekymmer. Sjuksköterskan, med sin holistiskaomvårdnad, spelar en viktig roll. Avslutningsvis behövsmer utbildning, tydligare riktlinjer och mer forskning för att utveckla passande interventioner för ungdomar och unga vuxna i detta område.

Cancer är en allvarlig sjukdom som ofta förknippas med äldre. Trots det drabbas också barn. Att drabbas av en allvarlig sjukdom som barn leder till att livet plötsligt förändras. Forskningen inom cancervård har lett fram till att allt fler överlever cancer som barn. Detta ställer höga krav på vårdens organisation och kunskap kring de unga vuxna som lever med en cancerhistoria. Vi vill därför skriva en litteraturstudie med syftet: att beskriva unga vuxnas upplevelse av livet efter att ha friskförklarats från cancer som barn. Resultatet av litteraturstudiens dataanalys ledde till att tre huvudteman identifierades: att återgå till vardagen, oro inför framtiden och Vårdandets betydelse för lidande. Under de tre huvudtemana struktureras resultatet upp i totalt 10 subteman. Resultatet  visar  att  livet  fortsätter  att  påverkas  av  sjukdomen  även  efter friskförklaringen. Sjukdomen och behandlingen har lämnat både psykiska och fysiska spår samt en oro för framtiden. Relationen till familjen har stärkts, men relationen till vännerna har till viss del påverkats negativ då de känner sig annorlunda. De unga canceröverlevarna känner sig övergivna av vården då det stöd de fick under sjukdomstiden plötsligt är borta. Utifrån resultatet kan en förståelse skapas för att sjukdomen och dess konsekvenser kan orsaka ett livslidande. Vården behöver utöka kunskapen och eftervården för att möta den växande gruppen av unga canceröverlevares behov. Sjuksköterskan har en viktig roll för att tillgodose patienternas behov av stöd och vård såväl inför, som efter friskförklaring.

Bakgrund: Ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15 till 39 år är en särskilt sårbar ålder där flertalet stora förändringar sker i livet. Att samtidigt genomgå en cancerbehandling innebär en stor påfrestning som kan ge stora följder för både den fysiska och psykiska hälsan. Ungdomar och unga vuxna som insjuknar i cancer är en växande population och som efter avslutad behandling har livet framför sig där både den fysiska och psykiska hälsan kan påverkas. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa efter avslutad cancerbehandling.  Metod: Metoden som valdes för denna studie var en litteraturöversikt. Totalt analyserades och sammanställdes 15 vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes för sökningarna av vetenskapliga artiklar var Public Medline [PubMed] och Cumulate Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. Data analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att ungdomar och unga vuxna upplevde olika grader av psykisk hälsa efter avslutad cancerbehandling och att den psykiska hälsan påverkades av olika faktorer. Personlig utveckling och nya värderingar av livet var de vanligaste beskrivningarna av psykisk hälsa medan depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom, rädsla för återfall och komplikationer samt osäkerhet inför framtiden var vanliga tillstånd av nedsatt psykisk hälsa. Otillräcklig uppföljning, information och rehabilitering innebar en risk för nedsatt psykisk hälsa hos ungdomar och unga vuxna efter avslutad cancerbehandling.  Slutsats: Ungdomar och unga vuxna som avslutat sin cancerbehandling visade sig ha hög risk för nedsatt psykisk hälsa. Främst var det rädslan för återfall och framtida hälsoproblem som bidrog till depression och nedsatt psykisk hälsa. Ytterligare forskning krävs för att utforma rehabilitering och uppföljning som tillgodoser ungdomar och unga vuxnas specifika behov efter avslutad cancerbehandling. / Background: Adolescents and young adults, ages 15 to 39 years, is a particularly vulnerable age where multiple big changes in life happens. To undergo a cancer treatment at the same time indicates a big challenge for their health and can have big consequences on both their physical and mental health. Adolescent and young adults with a cancer diagnosis are a growing population with their life ahead of them after completion of cancer treatment but may still experience varied outcomes in physical and mental health. Aim: The aim was to describe adolescents’ and young adults’ mental health after completion of cancer treatment. Method: The design chosen for this study was a literature review. A total of 15 scientific articles were analysed and compiled. The databases used for the searches of scientific articles were Public Medline [PubMed] and Cumulate Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. The data was analysed using an integrated analysis. Results: The result showed that adolescents and young adults experienced mental health to varying degrees and that the mental health was affected by different factors. Personal development and new values of lives was the most common descriptions of mental health while depression, anxiety, posttraumatic stress syndrome, fear of cancer recurrence and complications and uncertainty about the future was common conditions of impaired mental health. Insufficient follow-up care, information and rehabilitation implicated a risk for impaired mental health amongst adolescents and young adults after completion of cancer treatment. Conclusions: Adolescents and young adults that have completed their cancer treatment showed high risk for impaired mental health. Especially the fear of cancer recurrence and future health problems contributed to depression and psychological distress. Further research is required to design a program for aftercare and follow-up care to meet the specific needs of adolescents and young adults after completion of cancer treatment.

Bakgrund: Idag är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor och utgör cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor. Genom tidig diagnostik och behandling överlever allt fler kvinnor sin bröstcancer, vilket ställer höga krav på omvårdnad och rehabilitering. Bröstcancer och dess behandling kan påverka kvinnors upplevda hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av det dagliga livet efter bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell. Utifrån två databaser resulterade sökningen i 12 originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom. Den första kategorin är “Kroppsliga förändringar utmanar kvinnans egenmakt” med tre underkategorier. Den andra kategorin är “Förlorad egenkontroll i det sociala livet” följt av tre underkategorier. Den tredje kategorin är “Känslornas inverkan på hälsosituationen” och består av två underkategorier. Slutsatser: Tiden efter bröstcancerbehandling innebär en stor påfrestning psykiskt, fysiskt och socialt, vilket leder till begräsningar i vardagen. För att främja kvinnors hälsa och egenmakt bör hälso- och sjukvårdspersonal sträva efter att tillgodose individanpassad information som beaktar individens informationsbehov och personliga kunskapsnivå. / Background: Today, breast cancer is the most common form of cancer among women and accounts for approximately 30 percent of all cancers in women. Through early diagnosis and treatment, more women survive their breast cancer, which places high demands on care and rehabilitation. Breast cancer and its treatment can affect women's perceived health. Purpose: The purpose of the literature study was to describe women's experiences of daily life after breast cancer treatment. Method: A literature study according to Polit and Beck's nine-step model. Based on two databases, the search resulted in 12 original articles with a qualitative approach. The articles have been analyzed with a qualitative content analysis. Results: Three categories emerged. The first category is "Body changes challenge women's empowerment" with three subcategories. The second category is “Lost self-control in social life” followed by three subcategories. The third category is "The impact of emotions on the health situation" and consists of two subcategories. Conclusions: The time after breast cancer treatment means a great strain mentally, physically and socially, which leads to limitations in everyday life. In order to promote women's health and empowerment, healthcare professionals should strive to provide individually tailored information that considers the individual's information needs and personal level of knowledge.

Introduktion: Varje år drabbas omkring 400 000 barn och ungdomar av cancer. Överlevnadsgraden för barncancer ökar stadigt och i Sverige överlever cirka 85% av alla barn men till ett pris av sena komplikationer. Att drabbas av en livshotande sjukdom handlar inte enbart om att besegra den, utan även att kunna leva ett värdigt liv efter sjukdom. Syfte: Undersöka tonåringar och unga vuxnas erfarenheter av livet efter barncancer. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design enligt Forsberg och Wengström. Studien baseras på tolv vetenskapliga orginalartiklar med kvalitativ ansats och kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Fyra teman identifierades; svårigheter att möta det nya normala, utvecklats som person med nya perspektiv och värderingar, sociala relationer förändras, samt rädsla och oro inför framtiden. Tonåringar och unga vuxna upplevde fysiska, psykiska och emotionella svårigheter gällande att möta vardagen efter avslutad behandling. Känslor av att ha förändrats som person uppstod, och cancererfarenheten gav nya värderingar och livsperspektiv. Sjukdomstiden inverkade på socialt liv, och efter sjukdomstiden upplevdes förändrade sociala relationer till familj och vänner. Erfarenheterna medförde rädsla för återfall och oro för framtida hälsokonsekvenser. Slutsats: Tonåringar och unga vuxna som har haft barncancer upplevde livet annorlunda efter avslutad behandling, jämfört med före sjukdomstiden. Resultatet är värdefull kunskap för sjuksköterskor gällande vikten att arbeta preventivt för att barn med cancer ska vara förberedda på att möta livet efter cancer, samt värdet att våga prata om cancersjukdomens innebörd med dem som haft barncancer. Att vara cancerfri, innebär inte att individen frigörs från lidande. / Background: Approximately 400 000 children and young people in the world are diagnosed with cancer every year. The survival rate for childhood cancer is steadily increasing and in Sweden approximately 85% of all children survive, but at the cost of complications that can arose afterwards. Suffering from a life-threatening disease is not only about defeating it, but also to be able to live a worthy life after the illness.  Aim: Examine adolescents and young adults´ experiences of life after childhood cancer.  Method: A literature review with descriptive design according to Forsberg and Wengström. The study was based on twelve scientific articles with a qualitative approach and were quality reviewed using SBU´s review template for qualitative studies. Result: Four themes were identified; difficulties in meeting the new normal, developed as a person with new perspectives and values, changed social relationships and fear and concern about the future. Adolescents and young adults experienced physical, psychological and emotional difficulties when partaking in the everyday life after completing treatment. Feelings of having changed as a person arose, and the cancer experience gave new values and perspectives of life. The period of illness affected social life, and the period after illness was felt differently within their social relationships with family and friends. The experience brought a fear of relapse and concern about the future health consequences. Conclusion: Adolescents and young adults who have had childhood cancer experienced life differently after treatment, compared to their life before the illness. The outcome is seen to be valuable knowledge for nurses regarding the importance of working preventive so that children with cancer can be prepared to face life after cancer, as well as the importance of daring to talk about the meaning of cancer with those who have had childhood cancer. Being cancer-free does not mean that the individual is freed from suffering.