Scandinavian rock carvings can be described as the special rock art languages that were written by prehistoric humans to express their ideas, beliefs and thoughts. Each piece of figurative motif language might tell a prehistoric story about for instance domestic life, social practice, ritual or cosmology. Among different motifs such as ship, human and animal, the wheel cross has received comparatively less attention. The wheel cross has many different variations, where the motif’s ambiguity and possible changing relations to other motifs as well as its relation to the rock itself and landscape over time, have not been studied in greater detail. To fill this gap, this work is aimed at investigating the multiple expressions and possible meanings of the wheel cross motif over time in South Scandinavian rock carvings. Two case study areas with rich rock carvings, Tanum and Enköping, located in the southwest and southeast of Sweden, respectively, are selected. The rock carving materials where the wheel cross motif is present are processed by chorological and chronological studies. A simple and general method is proposed to reconstruct the prehistoric shoreline of Scandinavia. The chronology of the wheel cross motif is analysed with stylistic and shoreline dating methods. The results of the chronological study are then analysed in a cultural-historical-geographical context using an intercontextual interpretation and comparative analysis method. It is suggested that the various visual expressions of the wheel cross, such as the wheel of a wagon or as the shield covering a human torso, have unique symbolic meanings beyond their practical and physical counterparts. With a cosmological meaning as the sun, and a religious meaning as a god, the wheel cross becomes the symbol of moving, fertility, power and life, which has been integrated into not only the rituals but also the domestic life of South Scandinavian society. Although the wheel cross motif is limited in number, its various forms, relating to other motifs, are argued to reflect how the Bronze Age society of Scandinavia imported and developed ideas, artefacts, stories, etc., from foreign cultures in Continental Europe and the Mediterranean area. Like the spoke physically supporting the cart, the wheel cross acts as the lifeline that closely links the landscape, ritual, artefact, human, and other materialities, to mentally support the South Scandinavian society. / Skandinaviens hällristningar kan på ett sätt beskrivas som ett slags språk, som ristats i berg av förhistoriska människor för att uttrycka till exempel idéer, social praxis, övertygelser och tankar. Varje figurativt motivspråk kan sägas framföra en förhistorisk berättelse om exempelvis det vardagliga livet, ritualer och/eller kosmologier. Bland olika motiv som skepp, människor och djur har det motiv som oftast kallas hjulkors jämförelsevis fått mindre uppmärksamhet. Hjulkorset finns i flera olika utföranden, och just motivets flertydighet i kombination med en studie av motivets relation till andra motiv, själva berghällarna samt plats i landskapet, har inte studerats detaljerat i någon större utsträckning. För att råda bot på denna kunskapsbrist syftar detta arbete till att undersöka motivets flerfaldiga uttryckssätt och möjliga betydelser i södra Skandinavien. För syftet har två fallstudieområden valts i Sverige, vilka bägge har rikligt med hällristningar. Den ena området är Tanum, beläget i sydvästra delen av Sydskandinavien, och Enköping, beläget i dess sydöstra del. Hällristningslokaler där hjulkors förekommer analyseras på flera sätt. En korologisk och kronologisk görs. En enkel och allmängiltig metod utvecklas vidare för att rekonstruera Skandinaviens förhistoriska strandlinjer. Kronologin för hjulkors utförs bland annat utifrån en stilistisk metod och en strandlinjedateringsmetod. Resultaten från den kronologiska studien analyseras sedan i ett kulturhistoriskt-geografiskt sammanhang med användande av en interkontextuell tolkningsmetod och en jämförande analysmetod. Det föreslås att de olika visuella uttryck i vilka hjulkors förekom, såsom exempelvis i form av vagnshjulet, eller i form av en sköld som täcker en mänsklig överkropp eller torso, har unika symboliska betydelser, utöver sina praktiska och fysiska motsvarigheter. Med en kosmologisk betydelse som solen och en religiös betydelse som gud, blir hjulkors-motivet en möjlig synonym för rörelse, fruktbarhet, makt och liv. Som sådan har den inte bara integrerats i ritualerna utan också i det vardagliga livet i de sydskandinaviska samhällena. Även om hjulkorsen är begränsade i antal, kan deras olika former och relation till andra motiv visa aspekter av hur bronsåldersamhället i Skandinavien importerade och utvecklade idéer, artefakter, berättelser och annat från främmande kulturer i Kontinentaleuropa och Medelhavsområdet. Liksom korset i betydelsen ekrar fysiskt stödjer ett vagnshjul fungerar hjulkorset även som en typ av livslinje som kopplade samman en mängd relationella företeelser, som var nödvändiga för det sydskandinaviska samhällets funktion på en mängd nivåer, exempelvis landskapet, ritualerna, artefakterna, människorna och förstås alla dessas samskapande och samverkande materialiteter.

Sydskandinaviska hällristningar har varit av stort intresse för arkeologin under en längre tid. Cirkelmotiv och skepp är några av de vanligaste hällristningsmotiven och detta har resulterat i att en mängd studier har publicerats genom åren. Olika forskare försöker att komma närmare ristningarna på olika plan. Det rör sig om olika symboliska ingångar, men också de mer objektiva ingångarna som datering och utbredningar. Istället för en fördjupning i hällristningarnas betydelser, ägnar sig denna studie åt att studera hur forskningen ser ut inom detta fält. Olika forskares arbeten presenteras vilka skiljer sig i metodiker och teoretiska ingångar. En del är publicerade i fel tid, vilket menas att de avviker från den dåvarande forskningstrenden. Resultatet av det kan variera. En del tenderar att hamna i skuggan av de som följer trenden, men blir relevanta efter sin tid. Studien försöker således att se till vad som händer med forskningen som avviker och även vad de teoretiska ingångarna grundar sig i. / South Scandinavian rock carvings have been of great interest to archaeology for a long time. Circular motifs and ships are some of the most common motifs and this has resulted in a number of studies being published over the years. Different researchers try to get closer to the carvings on different levels. These are various symbolic inputs, but also the more objective inputs such as dating and distributions. Instead of an in-depth look at the meanings of the rock carvings, this study devotes itself to studying what research looks like in this field. The works of various researchers are presented, which differ in methodologies and theoretical inputs. Some are published at the wrong time, which means that they deviate from the current research trend of their time. The result of it may vary. Some tend to be overshadowed by those who follow the trend, but become relevant after their time. The study thus tries to see what happens with the research that deviates and also what the theoretical inputs are based on.

I denna uppsats analyseras utbredningen av fornlämningar i Mälardalen och deras förhållande till miljö och geologi, med fokus på att hitta okända fornlämningar med hjälp av digitala verktyg. Kulturmiljöregistret baserat på inventeringar genomförda över tid studeras. Verktygen GIS och MaxEnt beskrivs, samt deras användning för arkeologiska landskapsstudier. De används för analys av fornlämningarnas spridningsbild. Ett antal lämningskategorier valdes ut för analys, och resultaten jämförs med tidigare forskning. Arkeologi och statistik kombinerat med naturvetenskapliga metoder används för att skapa modeller av okända lämningar som kan användas för att försöka återfinna dessa genom historiska kartor, LiDAR eller med geofysik. Spridningsmönster av figurristningar från bronsåldern påvisas ha en stark korrelation till bergarten kvartsarenit, en upptäckt som kan leda till nya tolkningar av lämningskategorin och landskapsutnyttjandet i Uppland. Uppsatsen visar på modeller och tekniker för landskapsanalys som kan vara användbara för att identifiera tidigare okända mönster och bättre förstå förhistoriska landskap samt för att skapa en brygga till framtida arkeologisk forskning med stöd av AI, drönare och stora datamängder. / In this paper, the distribution of ancient remains in the Mälardalen and their relationship to the environment and geology is analysed, focusing on finding unknown ancient remains using digital tools. Kulturmiljöregistret created from inventories carried out over time is studied. The tools GIS and MaxEnt are described, as well as their use for archaeological landscape studies and for analysis of distribution patterns of ancient remains. A number of categories of remains were selected for analysis, and the results were compared with previous research. Archaeology and statistics combined with natural science are used to create models of unknown remains for recovering them with the aid of historical maps, LiDAR or geophysics. Distribution patterns of figure carvings from the Bronze Age are shown to have a strong correlation to the rock type quartz arenite, a discovery that can lead to new interpretations of this category of remains and the landscape utilization in Uppland. The paper shows models for landscape analysis which can be useful for identifying previously unknown patterns and for better understanding of prehistoric landscapes, as well as to create a bridge to future archaeological research supported by AI, drones and large data sets.