Bakgrund: Demenssjukdom är en samling av sjukdomar som kopplas till minnesstörning, nedsatt tanke- och kommunikationsförmåga på grund av någon form av hjärnskada. Demenssjukdom är en av de största folksjukdomarna i Sverige. Personcentrerad vård är en viktig aspekt inom omvårdnad för personer med demenssjukdom och innebär att det inte bara är sjukdomen som ställs i centrum, utan istället ses även människan som en aktiv samarbetspartner varspersonliga unika upplevelser och personlighet sätts i fokus. Sjuksköterskan har en viktig roll för optimering av personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor kan bidra till en personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom inom vård och omsorg. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som grundas på en analys av elva vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ design. Resultat: Personcentrerad omvårdnad hos demenssjuka personer skapas genom att sjuksköterskan med hjälp av olika åtgärder, bland annat att öka vårdpersonalens kunskap inom demensvård, tillvarata patientens livsberättelser, utforma vårdmiljön samt utföra meningsfulla aktiviteter som är anpassade till personens individuella förmåga Slutsats: Personcenterad omvårdnad hos demenssjuka personer ökar deras livskvalitet och välbefinnande genom att inte bara se en person som lever med demenssjukdom utan att se hela människan med sina unika förmågor och behov samt bidrar till att omvårdnaden blir individuellt anpassad. Vårdpersonalens kunskap, den demenssjuka personens livsberättelser, meningsfulla aktiviteter och personsanpassad vårdmiljö är de resurser som personcenterad omvårdnad handlar om i stort sett vilket i sin tur resulterar i att personens upplevelser av välmående ökar. / Background: Dementia is a collection of diseases related to memory disorder, reduced thought and communication skills due to some form of brain injury. Dimentia as a disease is growing rapidly nowadays and is one of the largest public diseases in Sweden. Personcentered care is an important aspect of nursing care for people with dementia, which means that it is not only the disease at its core, but also the human being is seen as an active partner whose personal unique experiences and personality are put in focus. Nurse has an important role in optimizing of person-centered care for people with dementia. Aim: The purpose of this literature study is to describe how nurses can contribute to a personcentered care for people with dementia in the health care system. Method: The study is a literature review based on an analysis of eleven scientific articles with quantitative and qualitative design. Results: Person-centered care of demented persons is created by the nurse with the help of various measures including increasing of knowledge of care skills, taking care of the patient's life stories etc., which allows to design the healthcare environment and to perform meaningful activities which are adapted to the individual's unique ability. Conclusion: Person-centered nursing of demented people increases their quality of life and well-being by not only seeing a person as a person living with dementia but also by seeing the whole person with his/her unique abilities and needs, as well as it contributes to the care being individually adapted. Healthcare professionals' knowledge, person's life stories, meaningful activities and personally adapted healthcare environment are the resources that person-centered nursing is about, which in its turn results that people with dementia feel increasing of wellbeing.

Följande uppsats är en begreppsanalys med syftet att studera och beskriva innebörden av begreppet ”partnerskap” ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Begreppsanalysen gjordes för att bidra till en djupare kunskap och förståelse samt tydlig innebörd av begreppet inom hälso- och sjukvård. Metoden som användes var granskning av ordböcker, synonymordböcker och vetenskapliga artiklar där karaktäristiska, förutsättningar och konsekvenser av begreppet beskrevs. Genom att studera de vetenskapliga artiklarna fick vi en djupare förståelse för innebörden av begreppet i relation till kontext. Tre fallbeskrivningar utformades som illustration och förtydliga resultatet. I analysen identifierades fyra framträdande attribut av begreppet, patienten som ansvarstagande partner, förutsättningar för partnerskap, delta i beslutfattande och delad makt. Resultatet visar att partnerskap inom hälso- och sjukvård innebär ett delat ansvar mellan patient och vårdgivare, och vården måste anpassas efter båda parters respektive mål, expertis, och resurser. Partnerskapet skall förstås som en djupare relation av jämlika parter med ett gemensamt ansvarstagande och åtagande för de handlingar som ingår i partnerskapet. Parterna utbyter kunskap, expertis, teknik, erfarenheter, finansiella och emotionella resurser, för att bidra till att målen uppfylls. I diskussionen visar vi att begreppet används inom skilda områden och med liknande betydelse. Partnerskap i Hälso- och sjukvården bygger på ett samarbete mellan vårdgivare och patient där patientens berättelse är utgångspunkten. Detta påvisas i fallbeskrivningar och innebär att sjuksköterskan ansvarar att förvalta berättelsen och att bjuda in till delaktighet.

Andnöd är ett vanligt symtom på allvarliga sjukdomar som medför multidimensionella och komplexa upplevelser. Andnöd är kraftigt fysiskt och psykiskt begränsande dygnet runt för patienten. Syftet med studien var därför att belysa patientens upplevelse av andnöd. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Litteratursökningen genomfördes systematiskt. Resultat: Nio vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Med hjälp av meningsbärande enheter framkom sex underkategorier som resulterade i två huvudkategorier: Attack på livet och Hantera livet. Slutsats: Symtomet bidrog till kraftiga begränsningar i livet. Patienterna upplevde att hela deras livsvärld påverkades av andnöden även efter den akuta fasen. Rädsla eller okunskap skapade osäkerhet hos patienterna som upplevde sig själva som otillräckliga och hjälplösa. Detta tillsammans med brister inom vården bidrog till att patienterna upplevde skam på grund av andnöd. Genom att andnöden ständigt fanns med patienten i tankarna upplevdes också hopplöshet och negativ syn på framtiden. Resultatet visar även en positiv sida där patienterna kunde hantera livssituationen genom stöd av familj och anhöriga, ökad kunskap, kontroll samt träning. Fortsatt forskning om hur personcentrerad vård kan hjälpa patienter och lindra upplevelserna av andnöd behövs. Ny forskning som tydligare uppmärksammar patienternas upplevelser av andnöd även efter den akuta fasen är angeläget. / Shortness of breath is a common symptom of serious illnesses producing multidimensional and complex experiences. Breathlessness is very limiting - physically and psychologically - for patients around the clock. The purpose of the study was therefore to highlight the patient's experience of breathlessness. Method: The study was conducted as a general literature study with inductive approach. Literature was searched systematically. Result: Nine scientific articles formed the outcome. Using meaningful extracts six subcategories were formed in two main categories: Attack on life and Managing life. Conclusion: Breathlessness contributed to severe limitations in life. Patients felt their entire way of life was affected even beyond the acute phase. Fear or ignorance created uncertainty among patients who perceived themselves as inadequate and helpless. This, combined with shortcomings in health care, contributed to patients experiencing shame. Because breathlessness was always on the patient’s mind, hopelessness and despair were also experienced. The result also described a positive side where patients could handle life through supporting family and relatives, increased knowledge, control and training. Further research how person-centred care can relieve patients’ experiences of breathlessness is needed. New research clearly addressing patients' experiences of breathlessness outside the acute phase is required.

The care of older people today strives to focus on a person-centered care, aimed to perform individual care filled with wellbeing and respect. To do so the Swedish municipalities are using individual plans to describe how care actions should be performed in line with law descriptions on elderly individuals.This study is a qualitative study using semi-structured interviews aiming to describe and understand how staff working in close contact with elderly individuals establish and use individual plans. This also include difficulties that the staff may experience. The results found that the interviewed staff saw great importance of filling out these plans due to the formal structure linking the plans to law descriptions. The study also explain difficulties with this as they try to make the individual plans work as a living document that is person-centered for the elderly, as well as being a modell for documentation and the work that the staff are assigned. Furthermore, the results also include examples of how the informants show great interest of caring for the elderly and how they also share what could be described as a normative view on the matter.

Background: Information, communication and participation between health professionals and patients is a central element in the person-centered care. Great part of the health damages are related to communications failures.  Aim: The aim of the study was to investigate and describe hospitalized patients' experiences of information, communication and participation of their health, care and treatment.  Method: Quantitative non-exprimental cross-sectional study with descriptive design with qualitative elements. Participants were 36 patients hospitalized in a hospital in southern Sweden on medicine, surgeon, orthopedic, stroke or infection departments. The data collection took place in one week's time with the help of a survey. Data were analyzed with descriptive statistics.  Results: High results were shown for the total responses for requests for information, communication and participation. No significant differences were found between acute patients and elective. In the comparison between men and women´s experience, a significant difference was detected in terms of information on possible delays and if it was given enough privacy when the staff talked about his or her medical/health condition or care/treatment. For both questions, men estimated higher results. Conclusion: Positive results of the participants' perception of information, communication and participation regarding their health, care and treatment. To follow the developments that have occurred and still occurs on person-centered care need further research be done to ensure that patients understand the information communicated and feel involved in their care and treatment. / Bakgrund: Information, kommunikation och delaktighet mellan vårdpersonal och patienter är en central del inom den personcentrerade vården. Stor del av vårdskadorna är relaterade till kommunikationsbrister.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva inneliggande patienters upplevelser av information, kommunikation och delaktighet om sitt hälsotillstånd, vård och behandling. Metod: Kvantitativ icke-exprimentell tvärsnittsstudie med deskriptiv design med kvalitativa inslag. Deltagarna var 36 patienter inneliggande på sjukhus i södra Sverige på medicin, kirurg, ortoped, stroke eller infektionsavdelning. Datainsamlingen skedde under 1 veckas tid med hjälp av en enkät. Data analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Höga resultat visades för de samlade svaren för frågor rörande information, kommunikation och delaktighet. Inga signifikanta skillnader påvisades mellan akut inlagda patienter och elektiva. I jämförelse mellan män och kvinnors upplevelse kan en signifikant skillnad påvisas i fråga om information vid eventuell försening samt ifall det gavs tillräckligt med avskildhet när personalen pratade om dennes sjukdom/hälsotillstånd eller vård/behandling vid båda resultaten skattar män sin upplevelse högre än kvinnorna. Slutsats: Positiva resultat av deltagarnas uppfattning av information, kommunikation och delaktighet rörande sitt hälsotillstånd, vård och behandling. För att följa den utveckling som har skett och fortfarande sker mot personcentrerad vård måste vidare forskning ske för att patienterna ska förstå den information som kommuniceras och känna delaktighet i sin vård och behandling.

Bakgrund: Hälso-och   sjukvårdslagen betonar vikten av att vården utformas och genomförs   tillsammans med patienten så långt det är möjligt. Vid personcentrerad vård   står personen i centrum och är delaktig i utformningen av sin vård och   behandling. Vid självvald inläggning bedömer personen själv behovet av   inläggning på slutenvården. Syfte: Syftet   var att undersöka patienters upplevelser av behandlingsmodellen självvald   inläggning. Metod: Systematisk   litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl integrativa metod har använts.   Kvalitativa artiklar inhämtades från databaserna PubMed, Cinahl och   PsychInfo. Totalt inkluderades nio artiklar i resultatet. Resultat: Analysen   resulterade i två huvudteman och sju kategorier som belyser patientens   upplevelse av självvald inläggning. Strukturen kring självvald inläggning,   där patienterna betonade vikten av trygghet och förebyggande åtgärder vid   psykisk ohälsa. Patienternas upplevelser av vårdmiljön och inflytandet i sin   vård-och behandling. I det andra temat framkom patienternas upplevelser av   personalens kompetens vid självvald inläggning, det upplevde attityder och   kunskapsbrist hos det som arbetar med interventionen. Det belyser även   bemötandet av personalen i samband med självvald inläggning. Slutsats: Litteraturöversikten   kan vara ett stöd till personal som arbetar inom psykiatrisk vård och som har   möjlighet till att arbeta med självvald inläggning eller önskar få mer  kunskap om patienters upplevelser av behandlingsmodellen i enlighet med   personcentrerad vård. / Background:  The Health Care Act emphasizes the importance of the   care being designed and implemented together with the patient as far as   possible. In person-centered care, the person is at the center and   participates in the design of their care and treatment. In self-admission,   the person assesses the need for hospitalization himself. Aim: The purpose was to investigate patients' experiences of the treatment   model self-admission. Method: A systematic literature   reviews according to Whittemore and Knafl integrative method has been used.   Qualitative articles were obtained from the databases PubMed, Cinahl and   PsychInfo. A total of nine articles were included in the result. Results: The analysis resulted   in two main themes and seven categories that illustrate the patient's   experience of self-admission. The structure of self-admission, in which   patients emphasized the importance of safety and preventive measures in   mental illness. Patients' experiences of the care environment and the   influence in their care and treatment. In the second theme, the patients'   experiences of the staff's competence in self-admission, it experienced the   attitudes and lack of knowledge of those working with the intervention. It   also illustrates the approach of the staff in connection with self-admission. Conclusion: The literature review may be supportive to staff working in psychiatric   care and who have the opportunity to work with self-admissions or wish to   gain more knowledge about patients' experiences of the treatment model in   accordance with person-centered care.

Bakgrund: Palliativ vård ges till patienter vars sjukdom inte längre kan behandlas kurativt. Målet med palliativ vård är att ge bästa möjliga livskvalité för patienter. Vården är utformad efter fyra hörnstenar: symtomlindring, kommunikation och relation, samarbete och stöd till anhöriga. Att arbeta utifrån personcentrerad vård är viktigt för att kunna anpassa och tillgodose patientens behov och önskemål.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikten är en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserats med en induktiv ansats. Sökningar till resultatet gjordes i PsychINFO, Cinahl och MEDLINE. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysprocess i fem steg. Resultat: Två teman och sju subteman framkom i analysen. Sjuksköterskorna strävade efter att erbjuda human vård och få patienterna och anhöriga delaktiga i vården. Känslor väcktes hos sjuksköterskorna när de vårda palliativa patienter i hemmet. Sjuksköterskorna kunde känna sig utelämnade och såg personal- och tidsbrist som ett problem i deras arbete.    Slutsats:  Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i att bedriva vård till patienter som är palliativa. För att kunna bedriva en personcentrerad vård krävs ett bra samarbete mellan vårdprofessionerna. Samarbetet kunde vara bristfälligt och är något som kan förbättras. / Background: Palliative care is administered to patients when illness is terminal and can no longer be cured.  The goal of palliative care is to provide the best possible quality of life for patients during their remaining days and is designed with four cornerstones in mind: symptom relief, communication and relationship, collaboration, and support to close relatives.  Providing “person-centered” care is of utmost importance to successfully adapt and meet patients' needs and wishes. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients in palliative care at home. Method: The literature review is a compilation consisting of 13 articles with a qualitative method that was analyzed with an inductive approach. Searches were made on PsychINFO, Cinahl and MEDLINE. and analyzed according to Friberg's analysis process in five steps. Results: Two themes and seven subthemes emerged in the analysis.  The nurses strived to offer optimal humane care by actively involving patients and their relatives. Various psychological /emotional responses arose in the nurses while caring for palliative patients in home settings.  Nurses could feel left out and saw staff and time shortages as a problem in their work.  Conclusion:  Nurses have an important role in providing care to patients who are palliative. In order to be able to conduct person-centered care, good collaboration between the health care professionals is required. Cooperation could be inadequate and is something that can be improved.

Bakgrund: Personcentrerad vård handlar om att sätta personen i fokus, uppmuntra till delaktighet och självbestämmande samt utgå från personens behov. För detta krävs rätt förutsättningar, vårdmiljö och personcentrerade processer. Teamarbete skapar goda möjligheter för vårdpersonal och patienter. En åldrande befolkning innebär utmaningar för äldreomsorgen och behovet av vård- och omsorgsutbildad personal ökar. Syfte: Syftet var att utifrån ett vårdpersonalperspektiv utforska förekomsten av personcentrerad vård på äldreboende. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts. Instrumentet Person-Centered Care Assessment Tool (P-CAT) användes. Data analyserades med analytisk statistik. Resultat: Totalt svarade 46 personer på enkäten. Baserat på P-CAT rapporterades förekomsten av personcentrerad vård vara hög. Deltagare med gymnasium/folkhögskola som högst avslutade utbildning upplevde högre personcentrerad vård än de som gått högskola. Vårdpersonal med vidareutbildning upplevde inte högre personcentrerad vård. Ingen skillnad i upplevd personcentrerad vård påvisades mellan vårdpersonal som arbetade på demensboende och personal som inte arbetade på demensboende. Antal år inom vård och omsorg var inte associerat med grad av personcentrering. Slutsats: Möjlighet till utveckling fanns inom organisation och miljö. Utbildningsinsatser bör följas upp och stödjas. Resultatet kan bidra till underlag för vidare diskussion inom verksamheten

Bakgrund: Begreppet personcentrerad vård har både nationellt och internationellt vuxit fram och skapat en beskrivning av god omvårdnad för varje enskild patient. Om sjukvården är organiserad med ett fokus på patienten som en individ blir den mer effektiv och ökar patienternas delaktighet och engagemang. Patienters möjlighet att ta del i beslut som handlar om deras vård förbättras och deras återhämtningsförmåga stärks när sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård. Totalt 13 av 21 regioner i Sverige har beslut om att skapa förutsättningar för personcentrerad vård, dock beskriver flertalet regioner olika utmaningar för att kunna implementera personcentrerad vård. Några av dessa är att sjuksköterskor önskar att de fick mer stöd från sjukvårdsledningen samt att det finns andra omständigheter som kan försvåra arbetet med personcentrerad vård såsom kommunikationsbrist mellan patient och sjuksköterska. Det är därför viktigt att belysa patienters syn på personcentrerad vård.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenheter av personcentrerad vård inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt, vars resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultat: Två huvudkategorier identifierades i resultatet. Dessa var patienters erfarenheter av relationen mellan patient och sjuksköterska och patienters erfarenheter av att bli sedd och behandlad som en unik individ. Slutsats: Relationen mellan patient och sjuksköterska var en central aspekt som hade stor betydelse för patienternas välbefinnande och vård. Att bli sedd och behandlad som en unik individ visade sig genom att få berätta sin historia, få stöd att hantera sin sjukdom och genom att få möjlighet till delaktighet och självbestämmande. Personcentrerad vård kan bidra till att patienter får ett gott bemötande, blir sedda och respekterade. / Background: The concept of person-centered care has grown nationally and internationally and created a description of good care for every individual. If the healthcare system is organized with a focus on the patient as an individual the care becomes more efficient and it also increases the patients participation and engagement. When nurses practice person-centered care it enhances the resilience for the patients and improves the possibility of being involved in decisions aboout their own care. In total 13 of 21 regions in Sweden has decisions about creating requisite for person-centered care, although a majority of the regions describes different challenges that comes with implementing person-centered care. Some of these challenges are that nurses wish that they got more support from the management, and there are other circumstances that can obstruct the work with person-centered care, such as insufficient communication between patient and nurse. It is therefore important to highlight the patients view on person-centered care. Aim: The aim of this literature review was to describe patients experiences of person-centered care in somatic care. Method: A literature review, based on 18 scientific articles from the three databases CINAHL, PsycINFO and PubMed.  Results: Two main categories were identified in the results. These main categories were experiences of the relationship between patient and nurse and experiences of being seen and treated as a unique individual. Conclusion: The relationship between patient and nurse was a central aspect that had great meaning for the patients well being and care. To be seen as a unique individual was shown through being able to tell their story, get support to handle the disease and through having possibilities to autonomy and participation. Personcentered care can contribute to patients getting a good treatment, being respected and being seen.

Bakgrund: Trots att hälso-och sjukvården varit framgångsrik i att behandla hjärt-och kärlsjukdomar de senaste decennierna, utgör kardiovaskulära sjukdomar fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Samtidigt visar forskningen att mellan en tredjedel till hälften av patienterna inte följer den ordinerade behandlingen som syftar till att minska riskfaktorerna eller behandla symptom. Låg följsamhet är därmed en ofta förbisedd riskfaktor som leder till försämrad hälsa, ökad vårdtyngd och ökade kostnader för vården. Syfte: Att belysa vilka faktorer som påverkar patienters följsamhet till behandling vid hjärtkärlsjukdom. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie, med empirin hämtad från Databaserna CINAHL och PubMed. Tio artiklar valdes ut och granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes sedan genom en enkel innehållsanalys. Resultat: Det framkom två teman, sex kategorier och 14 underkategorier som på olika sätt beskrev faktorer till följsamhet. Faktorerna delades upp i inre faktorer som rörde patienters tankar, känslor och handlingar, samt yttre faktorer som rörde de aspekter som påverkade patienterna utifrån. Slutsats: Resultatet visade att patienters redogörelser för faktorer till följsamhet var flera och komplexa. En stor del av faktorerna låg bortom patientens kontroll, bland annat visade det sig att relationen mellan vårdare och patient var betydelsefull. Vidare visade resultatet att faktorerna uppvisade en variation mellan patienter, således är det väsentligt att sjuksköterskor arbetar personcentrerat för att kunna optimera patienters följsamhet. / Background: Although health care has been successful in treating cardiovascular diseases in recent decades, cardiovascular disease still remains the most common cause of death in Sweden. Simultaneously, research shows that approximately one third to half of the patients do not follow the prescribed treatment, aimed at reducing the risk factors or treating symptoms. Therefore, low adherence is a frequently overlooked risk factor which ultimately leads to impaired health, increased healthcare strain and increased costs. Purpose: To highlight the factors affecting patients’ adherence to cardiovascular disease treatment. Method: The study was designed as a literature review, with studies gathered from the CINAHL and PubMed databases. Ten qualitative articles were selected and examined using the SBU's qualitative study review template. The analysis was then conducted using content analysis. Findings: Two themes, six categories and 14 subcategories which in different ways describe factors that influence patient adherence emerged during the analysis. The factors were divided into inward factors, concerning patient thoughts, emotions and actions, and outward factors concerning external factors that influenced the patient. Conclusion: The results showed factors to adherence were numerous and complex. A large proportion of the factors were beyond the control of the patient, and the relationship between carers and patients proved significant. Furthermore, the results displayed that the factors showed a variation between patients, therefore it is essential that nurses work person-centered to optimize patients’ adherence.