Introduktion: I litteraturen finns få studier som beskriver patientcentrerad vård i perioperativ vårdmiljö. Den patientcentrerade vården (PCV) syftar till att tillvarata patientens perspektiv för att kunna anpassa vården. Begreppet beskrivs som vård anpassad utifrån patientens behov och värderingar. Behoven identifieras, förutses, samordnas och integreras i vården. PCV kännetecknas av respekt och värdighet för patienten som ges valmöjlighet i alla situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka operationssjuksköterskans uppfattning om patientcentrerad vård och hur det tar sig uttryck i den perioperativa vårdmiljön Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av 10 kvinnor med åldersspannet 29-59 år med arbetslivserfarenhet som operationssjuksköterska mellan 2-28 år. Resultat: Operationssjuksköterskorna beskrev PCV som att ha patienten i fokus vilket leder till patientcentrerade vårdhandlingar. Dessa vårdhandlingar innefattar att anpassa sig och omvårdnaden utifrån de behov som identifierats hos patienten. Möjligheterna att utöva patientcentrerad vård påverkas av olika yttre och inre faktorer som arbetsmiljön, stress och framför allt operationssjuksköterskans personliga uppfattning. Konklusion: För operationssjuksköterskorna i studien innebär PCV att ha fokus på patienten och att möjliggöra patientens delaktighet i sin vård. Detta kan göras genom olika omvårdnadshandlingar där värderingar och uppfattningar kring patientcentrerad vård speglas. Både yttre och inre faktorer påverkar vilken patientcentrerad omvårdnad operationssjuksköterskan ger patienten.

Bakgrund: Sjukdom och ohälsa kan orsaka påfrestningar och innebära en omställning för hela familjen, detta blir tydligt då en familjemedlem genomgår återupplivningsförsök. Antalet närstående som önskar närvara vid återupplivningsförsök har ökat, det är därför av stor vikt att möta familjers behov vid återupplivningsförsöket. Samtidigt upplever sjuksköterskor att de inte har kompetens nog eller adekvat utbildning för att göra det. Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelser av närståendes närvaro vid återupplivningsförsök ur dels sjukvårdspersonals och dels närståendes perspektiv. Metod: En litteraturstudie gjordes på 15 vetenskapliga studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Resultat: I resultatet framkom att närstående och vårdpersonal upplevde att möjligheten att närvara gav tillfälle att ta farväl på ett värdigt sätt. Vårdpersonal kände sig ansvariga för både patient och familj, men vården av familjen var lägre prioriterat än vården av patienten i den akuta situationen. Både vårdpersonal och närstående upplevde att närstående var delaktiga i vården av patienten genom att ha rollen som informatör, att stötta och trösta patienten, eller att medverka vid beslutsfattning. Närståendes närvaro distraherar vårdpersonalen på olika sätt. I de studier som presenterade negativa upplevelser framgick dels att det saknades riktlinjer och dels att personalen var underbemannade. Slutsats: Det finns många faktorer som påverkar både vårdpersonals och närståendes upplevelser av närståendes närvaro vid återupplivningsförsök, bland annat vårdpersonalens erfarenhet och kompetens. Närstående bör få möjligheten att närvara om resurserna tillåter det. Klinisk relevans: Ökad förståelse för vilka faktorer som styr omhändertagandet av närstående i den akuta situationen, kan göra sjuksköterskan bättre förberedd inför dessa situationer. / Background: Disease and illness can cause stress and lead to a change for the whole family; this becomes evident when a family member is undergoing resuscitation attempts. The number of relatives who wish to be present during resuscitation has increased; it is therefore important to meet the needs of families during resuscitation. At the same time nurses experience that they are not competent enough or have adequate training to do so. Objective: The aim of this study is to describe the experiences of family presence during resuscitation from both health professionals and also relatives’ perspective. Method: A literature review was done on 15 scientific articles with qualitative, quantitative and mixed approach. Results: The results revealed that relatives and healthcare professionals felt that the opportunity to attend provided the opportunity to say goodbye in a dignified manner. Healthcare professionals felt responsible for both patient and family, but the care of the family had lower priority than the care of the patient in the acute situation. Both healthcare professionals and relatives’ experiences showed that relatives were involved in the care of the patient by having the role as an informant, to support and comfort the patient, or to participate in decision making. Family presence distracts medical staff in various ways. In the studies that presented negative experiences it appeared partly because of lack of guidelines and the fact that the healthcare professionals were understaffed. Conclusion: There are many variables that influence both health professionals and relatives experiences of family presence during resuscitation, including health professionals' experience and expertise. Relatives should have the opportunity to attend if resources allow. Clinical relevance: Increased understanding of the variables that determine the care of relatives in the acute situation, can prepare the nurse for these situations.

Personcentrerad vård beskrivs som att se hela människan och kunna sätta sig in i den andras livssituation. Respekt och förståelse för val och önskningar ska leda till självbestämmande och delaktighet i vård och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsätt förordas för att möta de förväntningar som finns på god vård där patienten kan vara trygg och känna tilltro till vården. Att utvärdera personcentrerad vård är viktigt för att visa hur grundläggande behov som trygghet och tillit tillgodoses vid en förändrad vårdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vård som påverkar patientens upplevelse av trygghet och tillit. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där sex kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2009-2014, analyserades utifrån en induktiv metod. I resultatet framkom faktorer som påverkade trygghet och tillit för patienten vid personcentrerad vård vilka delades in i tre kategorier: vårdrelationen, informations- och kunskapsutbytet samt organisatoriska faktorer. Resultatet visar att person-centrerad vård bidrar till att skapa trygghet och tillit för patienten. Förutsättningarna är en ömsesidig, respektfull relation, att patienten får kunskap och information om sin sjukdom för att vara delaktig och medbestämmande i vård och beslut. En kompetent sjuksköterska som bidrar till kontinuitet och tillgänglighet i vården skapade trygghet och tillit. För att utvärdera effekterna av personcentrerad vård krävs ytterligare forskning kring införande i klinisk verksamhet. Kännedom om vad som påverkar skapandet av trygghet och tillit för patienten kan bidra till kvalitetsförbättring vid utvecklandet av personcentrerad vård. / Patient centered care is described as seeing the entire person and the person’s right to mutual respect, understanding and empowerment during care. The implementation of patient centered care is advocated to meet the expectations of high quality healthcare where patients experience safety and a trusting environment. Evaluation of patient centered care is important to demonstrate how the basic needs of trust and safety are provided for in a transfer to a different care model. The aim of this study was to describe factors that influence trust and safety when the patient is cared for in a patient centered manner. A systematic literature review was undertaken and six qualitative and four quantitative articles published between 2009-2014 were analysed based on an inductive method. Factors that influenced trust and confidence in patient centered care emerged from the results and were described in three categories: the nurse-patient relationship, sharing of information and knowledge, and organisational factors. The overall results shows that patient centered care generates trust and safety for the patient. Facilitators are a mutual, respectful nurse-patient relationship, the gaining of knowledge about the disease to be able to participate in care and decision-making. A knowledgeable, skilled nurse who contributes to continuity and accessibility generates trust and safety. Further research is needed to evaluate the effects of patient centered care in clinical practice. Gaining awareness of facilitators that create trust and confidence for the patient may contribute to quality improvements when developing patient centered care.

Bakgrund: När en person blir svårt sjuk, är döende och behöver vårdas palliativt berörs inte bara den sjuke, utan även personer i dennes närhet. Det har framkommit att närstående inte alltid uttrycker sina behov i situationen. Närståendes involvering är ett faktum, och deras upplevelser varierar. Närståendes upplevelser knyts i resultatdiskussionen an till begreppet om Känsla av sammanhang.    Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att beskriva upplevelser av att vara närstående till en palliativ vårdtagare. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, inkluderande elva studier, har genomförts där dessa studier granskats, bearbetats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Det framkom att närstående upplevt förändringar i vardagen sedan deras närstående blivit sjuk. De upplevde åsidosättande av egna behov och intressen. Vårdpersonal fick en betydande roll i situationen, och närstående upplevde trygghet när de var närvarande, men upplevde en otrygghet när kontinuitet och löften inte hölls. Behov av information och stöd visade sig vara viktigt för hanterandet av situationen. Slutsats: Utifrån huvudfynden konstateras att närstående genomgår förändringar genom hela den sjukes palliativa period. Förändringarna upplevs olika, då varje situation är unik, de närstående har individuella behov som behöver tillfredsställas. Uttryckt behov av stöd och information gör att vårdpersonal får en betydande roll i deras liv. / Background: When a person becomes seriously ill, dying and in need of palliative care, not only the sick person get´s affected, even the next of kin´s are concerned. Next of kin´s is not always expressing their needs in such situations. That next of kin´s get´s involved is a fact, and what their experiences are varies. Next of kin’s experiences are in the discussion connected with the theory of Sence of coherence.      Aim: The aim of the literature review is to describe experiences of being next of kin to a person who´s in palliative care. Methods: A qualitative literature review, including eleven studies, have been conducted, and theese studies have been examined, processed and analyzed by the five steps of Friberg. Findings: Findings revealed that next of kin´s experienced changes in everyday life since their relative got ill. They experienced that they had to set aside their own needs and interests. The health care professionals were given a significant role in the situation, and the next of kin´s felt a sense of security when they were present, but experienced insecurity when continuty and promises were not kept. A need for information and support turned out to be important to cope with the situation. Conclusion: Based on the main findings it was stated that next of kin´s undergoes changes throughout the sick persons palliative period. The changes are experienced differently, as each situation is unique, the next of kin´s have individual needs which need to be satisfied. Expressed needs for support and information enables health professionals to have a significant role in their lives.

Sjuksköterskors syn på familjens närvaro och delaktighet i barnets vård har pendlat under det senaste seklet. I relation till uppkommen evidens genom forskning har familjecentrerad vård blivit ett alltmer vedertaget begrepp inom barnsjukvård. Familjens delaktighet i barnets vård har visat sig vara en hälsofrämjande resurs för hela familjen. Sjuksköterskor har en viktig roll i att engagera och involvera familjen i omvårdnaden, således kan sjuksköterskors synsätt påverka i vilken mån det utförs. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors synsätt på familjecentrerad vård när ett barn vårdas på sjukhus, och resultatet utgörs av 11 vetenskapliga artiklar. Tre kategorier med subkategorier presenterar resultatet i form av sjuksköterskors syn på familjecentrerad vård och vilka förutsättningar som krävs och kan underlätta implementering av omvårdnadsmodellen. Sjuksköterskor har generellt en positiv syn på vad familjecentrerad vård innefattar. Det råder skilda meningar inom roll- och ansvarsfördelning sjuksköterskor och familj emellan, vilket försvårar samarbetet. Det framkommer samtidigt hur brist på resurser, förståelse och medvetenhet ytterligare problematiserar applicering av familjecentrerad vård. Utbildning, erfarenhet och organisatoriskt stöd krävs för att skapa en gemensam syn och öka förståelsen kring familjecentrerad vård. / Nurses’ approaches to families’ involvement and participation in the child’s care have fluctuated over the last century. In relation to emerging evidence through research, family-centered care has become an increasingly accepted concept in pediatric care. The family's involvement in the child's care has proven to be a health promotion resource for the whole family. Nurses have an important role to engage and involve the family in care, thus the nurses' approach affect the extent to which it is performed. The aim of the present literature review was to elucidate nurses' approach to family-centered care when a child is in hospital, and the result is based on 11 research articles. Three categories with subcategories present the results in terms of nurses' approach to family-centered care and the necessary conditions that may facilitate the implementation of the nursing model. Nurses generally have a positive approach to what family-centered care concerns. There are different opinions about the roles and responsibilities of nurses and families in between, making co-operation difficult. It also emerges that the lack of resources, understanding and awareness further problematize the application of family-centered care. Education, experience, and organizational support are required to create a shared vision and to improve understanding of family-centered care.

::Dissertation (D.P.H.)--University of Michigan.

::Dissertation (D.P.H.)--University of Michigan.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2010. / Härtill 2 uppsatser.

Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser och bygger på ett holistiskt synsätt där hela människan beaktas. Målet med personcentrerad vård är att möjliggöra patienters delaktighet i vården. Personcentrerad vård möjliggörs när sjuksköterskor beaktar patienters livserfarenhet, berättelse och upplevelse av sjukdom. Syftet med studien var att beskriva personcentrerad vård ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie där den systematiska litteratursökningen genererade 10 vetenskapliga resultatartiklar. Analysprocessen av innehållet i resultatartiklarna utmynnade i tre kategorier: att se personen bakom sjukdom, att få utrymme för reflektion och att skapa en förtroendefull relation. Resultatet visar på att det enligt sjuksköterskor är av vikt att se hela personen och involvera patienter i vården. Reflektion kring patienters unika behov poängterades av sjuksköterskor som betydelsefullt. Vägledning och reflektion beträffande personcentrerad vård inom arbetsgruppen ansågs kunna främja den personcentrerade vården. Sjuksköterskor betonade vikten av att skapa en förtroendefull relation med patienter där patienter känner trygghet och vågar yttra sina behov. En vård där sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård blir till nytta för individen, samhället och professionen. Ytterligare forskning kring personcentrerad vård ur anhörigas perspektiv kan öka kunskapen och utövandet av personcentrerad vård i klinisk praxis. / Person-centered care is one of nurse's six core competencies and based on a holistic approach in which the whole person is taken into account. The goal of person-centered care is to enable the patient’s participation in care. A person-centered care can be achieved when nurses considering patients’ life experience, story and experience of disease. The aim of the study was to describe the person-centered care from a nurse perspective. The method was a literature study in which the systematic literature research generated in 10 scientific result articles. The analysis process of the content of the result articles generated three categories: to see the person behind the disease, to have space for reflection and to establish a trustful relationship. The results show that according to nurses it is important to see the whole person and involve patients in their own care. Reflection of patients unique needs, nurses highlighted as significant. Guidance and reflection regarding the person-centered care within the task force were believed to promote person-centered care. Nurses underlined the importance of creating a trustful relationship with patients where patients feel safe and dare to express their needs. A care where nurses applying person-centered care will benefit the individual, society and the profession. Further research on person-centered care from the family's perspective may improve the knowledge and practice of person-centered care in clinical custom.

No description available.