Byggprojekt är unika och komplexa och dess livslängd från idéskedet till förvaltning går under namnet byggprocessen. Byggprocessen innehåller många olika moment och kräver kompetent ledning för att nå beställarens mål och för att nå denna kompetens använder sig beställaren ofta sig utav en projektledare. Projektledaren ska leda projektet genom att styra mot de angivna målen samt samordna och delegera de olika aktörerna i byggprojektet. Det är mycket ansvar och åtagande från projektledaren och till sin hjälp kan en projektledare använda sig av checklistor. Examensarbetets syfte är att tydliggöra hur projektledare kan få bättre struktur och styrning med hjälp av checklistor i byggprocessens initiala skede. Frågeställningar som besvaras i studien är: Hur kan checklistor förbättra styrning och struktur för projektledare, i byggprocessens initiala skede? Vad ska en checklista innehålla för att ge projektledaren bättre styrning och struktur över projektet, i byggprocessen initiala skede? För att besvara dessa frågeställningar användes en litteraturstudie och en idéväxling med företaget NOCA Teknik AB. Det beskrivs även hur yttre omständigheter påverkat val av metod och vilka ändringar som skett under arbetets gång. Via litteraturstudie har författarna utformat 10 st. olika checklistor uppdelat i två skeden, 5 st. i behovsutredning och 5st. i programarbetet. Med hjälp av idéväxling med NOCA Teknik AB har sedan checklistorna utvecklats och studerats i vilka sammanhang de kan vara till nytta. Studien visar att checklistorna kan användas till styrning och struktur i sammanhang som avstämning i ett tidigt stadie, möten och uppföljning på att färdigt projekt och kan innehålla fem olika parametrar: Ekonomi Tid Omfattning/kvalité Kundrelation Intressenter / Construction projects are unique and complex and their lifespan from the initial stage to conduct goes by the name of the construction process. The construction process contains many different parts and requires competent management to reach the client's goals and to gain this competency the client often uses a project manager. The project manager shall lead the project by steering towards the stated goals and coordinating and delegating the various participants in the construction project. The project manager has a lot of responsibility and commitment and to do this the project manager can use checklists. The purpose of the bachelor thesis is to clarify how project managers can get better structure and control using checklists at the initial stage of the construction process. Questions which is answered in the study are: How can checklists improve the control and structure of project managers, at the initial stage of the construction process? What should a checklist contain to give the project manager better control and structure of the project, at the initial stage of the construction process? To answer these questions the authors have worked with a literature study and exchange of ideas with the company NOCA Teknik AB. It is also described how external circumstances affected the choice of method and what changes occurred during the course of the work. Through literature study, the authors have produced 10 pcs. of different checklists divided into two stages, 5 pcs. in need assessment and 5 pcs in the programwork. With the help of exchange of ideas with NOCA Teknik AB, the checklists have since been optimized and studied in which contexts they can be useful. The study shows that the checklists can be used for control and structure in context such as reconciliation in an early stage, meetings and follow-up on a completed project and can contain five different parameters: Economy Time Scope/quality Client relationship Stakeholders

Introduktion: Kateterassocierade urinvägsinfektioner är den främst förekommande vårdrelaterade infektionen världen över. Sjuksköterskans roll är att arbeta med förebyggande omvårdnadsåtgärder för att undvika komplikationer vid användning av urinkateter. Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa effekterna av sjuksköterskans förebyggande åtgärder för att förhindra kateterassocierade urinvägsinfektioner på sjukhus. Metod: Utifrån Polit och Becks (2021) niostegsmodell utfördes en litteraturstudie. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar. Efter kvalitetsgranskning återstod tio kvantitativa artiklar relevanta för syftet, vilka utgör resultatet.  Resultat: Betydelsen av att arbeta preventivt genom dagliga utvärderingar och diskussioner runt indikationer för urinkateter är central. Resultatet visar också att genom utbildning och checklistor kan kateterassocierade urinvägsinfektioner minskas. Åtgärderna behöver vara fler än en för att ge effekt i det förebyggande arbetet. Slutsats: Genom att sjuksköterskan arbetar med en samling av preventiva åtgärder som visat sig ge effekt kan kateterassocierade urinvägsinfektioner minskas.

År 2003 introducerades en checklista för patienters kliniska status och vårdplats på neurointensivvårdsavdelningen (NIVA) på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Studiens syfte var att utvärdera denna checklista som verktyg i klinisk verksamhet med fokus på brister, åtgärder och användarvänlighet. Studien består av tre delar och är deskriptiv med kvantitativ ansats. En observationsstudie av tvärsnittskaraktär där funna brister och åtgärder studerats, en journalgranskning där användarvänlighet studerats och en enkätstudie avseende intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade att checklistan var användarvänlig med nyttjandefrekvens på 100 %. Intensivvårdssjuksköterskorna ansåg att checklistan inverkar positivt på arbetet, utgör ett stöd och bidrar till ökad patientsäkerhet. Den vanligast funna bristen var larmgränser. Totalt påträffades brister i 38 % av fallen och dessa gav en åtgärdsfrekvens på 77,5 %. En signifikant skillnad avseende åtgärdsfrekvensen påträffades mellan dag- och nattpass. Slutsatsen är att checklistan bidrar till att brister upptäcks och åtgärdas, den är användarvänlig och personalen är positivt inställd till den. En modifierad checklista skulle kunna användas inom intensivvårdsavdelningar generellt och säkerställa att personal arbetar på ett likvärdigt sätt och medföra en mer patientsäker vård där rätten till lika vård för alla efterlevs inom checklistans avsedda område. / This study aimed to evaluate a checklist, with regard to the workstation and the clinical status of the patient, used at the neuro-intensive care unit, NIVA, at a university hospital in central Sweden. The design of the study is descriptive with quantitative data and consists of three parts. An observational, cross-sectional study where flaws and measures where studied, a journal review where the usability where studied and a survey in which critical care nurses expressed their experiences and perceptions. The results showed that flaws where found in 38 % of all cases and these gave a measure frequency of 77,5 %. The checklist was user friendly with utilization of 100 %. According to the critical care nurses the checklist had a positive impact on their daily work, it provided support and contributed to increase patient safety. The conclusion is that the checklist contributes to detection and correction of flaws, it is user fiendly and the critical care nurses have a positive mindset about it. A modified checklist could be used in intensive care settings in general to ensure that staff are working on an equivalent basis and provide a more patient-safe care.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera erfarna revisorers uppfattning om ett strukturellt arbetssätt i form av checklistor för både erfarna och mindre erfarna revisorer. Empirisk metod: Studien bygger på en kvantitativ metod i form av en enkätstudie utskickad till alla Sveriges auktoriserade revisorer. Svarsfrekvens var 4,8 procent. Svaren analyserades genom Pearson korrelationsmatris, multipel linjär regression och t-test. Resultat: Resultatet visar en generell positivitet till checklistanvändande, dock är revisorers uppfattning att de är mer positiva till att de mindre erfarna revisorerna använder sig av checklistor. Teoretiskt perspektiv: Applicerar teori om professioner, struktur och omdöme på revisorer med olika erfarenhet. / Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze experienced auditors' perception of a structural working approach in the form of checklists for both experienced and less experienced auditors. Methodology: The study is based on a quantitative method in the form of a questionnaire sent to all Swedish approved auditors. The response rate was 4.8 percent. The responses were analyzed by Pearson correlation matrix, multiple linear regression and t-test. Findings: The results showed a general positivity to checklist use, however, the auditors are even more in favor of the less experienced auditors to use checklists. Theoretical perspectives: We apply theory of professions, structure and judgement at the auditors with diverse experience.

Bakgrund: Intrahospitala transporter innebär att lämna tryggheten på intensivvårdsavdelningen och möta farorna i sjukhusets korridorer. Syfte: Denna studie har syftat till att öka förståelsen för patientsäkerhetsarbete i samband med intrahospitala transporter genom att belysa effekten av en checklista i ett före-efter förhållande utifrån tre perspektiv, kommunikation mellan professionerna, patientsäkerhet och arbetsflöde. Metod: Intervjuer utfördes på en intensivvårdsavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Elo och Kyngäs (2008). De nio informanterna inkluderades från samtliga professioner som använder checklistan. Resultat: Patientsäkerheten har stärkts av att checklistan förbättrar förutsättningarna till dialog mellan intensivvårdsläkare och intensivvårdssjuksköterska kring patientens tillstånd inför transport. Den har även ökat riskmedvetenheten vid intrahospitala transporter. Slutsats: Studien visar att checklistan fungerat tydliggörande i ansvars- och rollfördelning vid transporter. Brist på resurser utgör det största hindret till att efterleva checklistans höga ambitioner. / Background: The process of intrahospital transports is one of leaving the safety of the intensive care unit and venturing out into the relative danger zone of the hospital corridors. Aim: This study aims to increase the understanding of patient safety and the effects of the use of a checklist from three different perspectives; communication between professions, patient safety and workflow. Method: Interviews were conducted in an intensive care unit situated in a university hospital in the middle of Sweden. The Elo and Kyngäs (2008) method of qualitative content analysis was used to analyse the interviews. The nine participants were from three different professions of the workforce in the ward were included. Results: Patient safety increased using the checklists by improving the possibilities for communication between doctors and nurses about the patient’s condition before transportation. The checklist also increased hazard awareness during intrahospital transports. Conclusion: The study shows that the checklist improves cooperation and division of responsibility during transport. The lack of resources is the main obstacle hindering full implementation of the checklist.

Previous research has shown that there are multiple risks in emergency care of acutely ill or injured patients. Communication, teamwork, and nurses’ experiences in the care of these patients are central aspects of maintaining a high level of patient safety and quality of care. The aim of this study was to examine nurses' experience of the implementation of a new scribe-document to improve safe communication and treatment of code patients. The Method is a mixed method composed of quantitative and qualitative data. A new scribe-document for the codes was created with a checklist for Sign In, Time Out and Sign Out inspired by the Safe Surgical Checklist from WHO. The interventional study is compiled of quantitative questionnaires which were compiled for the study. As a complement to the questionnaires five interviews were conducted with nurses which were then analyzed by a manifest content analysis. The results show different themes which are a result of the interviews; “The importance of a functioning team,” “Expecting the unexpected,” “Structured communication improves the code” and “The checklist gives structure and support when it is used.” The results also show that the checklist was well received by the nurses in the specific emergency department. The conclusion is that the checklist gives a good result when it is used, although better implementation and more education is necessary.     Key words: Checklist, Communication, Emergency Care, Mixed Method, Patient Safety.

Studien undersökte hanteringen av stressade och pressade situationer inom sjöfarten genom intervjuer med sex nautiska sjöbefäl. Syftet var att undersöka hur nautiska befäl upplever stressade och pressade situationer ombord på fartyg, vilka metoder och strategier som används för att hantera dessa situationer samt hur erfarenheter kan bidra till framtida ledarskap. Öppna semistrukturerade intervjuer i en neutral miljö användes för att dokumentera sjöbefälens erfarenheter och beteenden i stressade och pressade situationer. Resultaten visar att checklistor och gruppdynamik spelar en viktig roll för att effektivt lösa stressade och pressade situationer. Denna studie betonar vikten av närvaro, snabb problemlösning och övning på checklistor för att förbereda sig för potentiella nödsituationer. Genom att förstå de faktorer som påverkar befälens beslutsfattande och självinsikt under stressade och pressade incidenter, kan slutsatserna dras om hur upplevelsen av sådana incidenter formar framtida ledare. / The study examined the management of stressed and pressured situations within the maritime industry through interviews with six nautical officers. The aim was to investigate how nautical officers experience stressful and pressured situations on board ships, which methods and strategies are used to handle these situations, and how experiences can contribute to future leadership. Open semi-structured interviews in a neutral environment were used to document the experiences and behaviors of maritime officers in a stressful and pressured situation. The results indicate that checklists and group dynamics play a crucial role in effectively resolving stressful and pressured situations. This study emphasizes the importance of presence, rapid problem-solving and practice with checklists to prepare for potential emergencies. By understanding the factors influencing officers decision-making and self-awareness during stressful and pressured incidents, conclusions can be drawn about how the experience of such incidents shapes future leaders.

På den studerade vårdcentralen fanns ett behov av rutiner för läkaruppföljning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) med syfte att förbättra deras sjukdomskontroll. Tidigare studier och erfarenheter visade att KOL ofta förekommer samtidigt med andra sjukdomar och frågeställningen om KOL och andra sjukdomar ska bedömas var för sig eller vid samma läkarbesök kom upp. 16 patienter kom på läkarbesök till någon av sju inkluderade läkare där hälften av patienterna skulle få enbart KOL uppföljt och andra hälften både KOL och en eller flera andra kroniska sjukdomar. Vad som gjorts under besöken jämfördes med gällande checklistor för respektive sjukdomar. Patienternas och läkarnas upplevelser av besöken och önskemål om uppföljning i framtiden sammanställdes utifrån individuella intervjuer för patienterna och fokusgrupper för läkarna. Bedömningar av multisjuklighet visade sig vara svårt och några läkare använde flera checklistor medan andra inte använde checklistor alls eller i liten utsträckning. Antalet kontrollerade punkter sjönk för alla sjukdomar sammanräknade när flera sjukdomar sambedömdes men minskade mer för KOL än för alla sjukdomarna sammanräknade. Intervjudata styrkte att KOL ofta nedprioriteras till förmån för andra samtalsämnen. Både patienter och läkare kände sig trygga med att specialistsjuksköterskorna gör bra bedömningar och en extra ansträngning bör göras för att se till att alla patienter får kontakt med dem, inte minst för att de höll telefonkontakt med sina patienter under COVID-19-pandemin. Vikten av det parallella arbetet med listning på fast läkare lyftes fram av både patienter och läkare och en idé om att erbjuda patienter med multisjuklighet flera personcentrerade snarare än sjukdomscentrerade årskontroller hos samma läkare, kom fram. Hur läkarbedömningarna ska planeras framöver, behöver diskuteras vidare på arbetsplatsen men troligen finns inte ett sätt som passar alla patienter, läkare och situationer. / At the studied primary health care center, there was a need for routines for physician follow-up of patients with Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) aiming to improve disease control. Patients with COPD diagnosis are often diagnosed with other chronic conditions and the question of assessing them separately or at the same doctor's visit came up. 16 patients and 7 doctors were included, where half of the patients would have COPD followed up and the other half both COPD and one or more other diseases. What was done during the visits was compared with the current checklists for each disease. The patients’ and doctors' experiences of the visits and requests for follow-up in the future were obtained with individual interviews for the patients and focus groups for the doctors. Assessments of multi-morbidity proved to be hard and some physicians used multiple checklists while others did not. The number of controlled points decreased for all diseases added up when several diseases were co-assessed but decreased more for COPD than all diseases together. Interview data proved that COPD is often downgraded in favor of other topics. Both patients and physicians felt confident that the specialist nurses made good assessments and an extra effort should be made to ensure that all patients get in touch with them, not least because they turned out to have kept in touch with all their patients during the COVID-19- pandemic. The importance of the parallel work with listing on a regular doctor was emphasized, and an idea emerged to offer patients with multiple illnesses several person-centered rather than disease-centered annual check-ups at the same doctor. How medical assessments should be planned in the future needs to be discussed further in the workplace, but there is probably no way that suits all patients, physicians and situations.