Denna undersökning presenterar och analyserar president Putins retorik i kampen mot terrorism i anslutning tillterrordåden 11 september, 2001 i USA och gisslandramat i Moskva ett drygt år senare.Undersökningen tar sin utgångspunkt i den ryska terroristdefinition och de principer för kampen mot terrorismensom framgår av den ryska säkerhetsdoktrinen från 2000 samt terroristlagen från 1998. Undersökningensförhållningssätt till den ryska terrorismen är det som formulerats av Ekaterina Stepanova. I undersökningenutnyttjas de teoretiska perspektiven realism- och liberalism för att fördjupa analysen av Putins retorik.Analysen visar att det officiella ryska förhållningssättet till kampen mot terrorism har förändrats efter den 11september. Putin har utvecklat en retorik som regelmässigt söker att utöka det internationella samarbetet påterroristbekämpningens område. De åtgärder som lyfts fram är både i det korta tidsperspektivet att förnekaterrororganisationer deras möjligheter till finansiering och tillgång till fristäder men även långsiktiga åtgärder somverkar för att förhindra terrorismens uppkomst genom en rättvisare fördelningspolitik.Detta påtagligt liberalt präglade budskap får dock initialt i de omedelbara kommentarerna efter terrordåden ståtillbaka för en tydligare realistiskt färgad retorik där militär makt intar en central plats i reaktionen. / This research paper analyses president Putins´s verbal policy regarding thethreat of terrorism in the aftermath of the terrorist attacks of 9/11 2001 in theUSA and the siege at Dubrovka in Moscow in the following year.The contextual framework for the study is made up by the official definitionsof terrorism and the measures to counter terrorism taken from the 2000Russian National Security Concept and the 1998 federal law on the fightagainst terrorism, whom all represents a official Russian pre 9/11 view ofterrorism. The work of Russian researcher Ekaterina Stepanova provides thenecessary understanding of the terrorist threat that Russia faces today. Thefundamentals of international relations realist- and liberal theory applicable tothe verbal politics in the fight against terrorism are used in order to furtherdeepen the analysis.The result of the study shows that 9/11 marked a shift in the Russian policy.Putin has developed an enhanced relationship to international cooperation.The role of international cooperation is being emphasized in both direct, shorttime measures in order to deprive the terrorists their funding and safe havens,but also in more long-term initiatives in order to combat the rots of terrorism.Such measures are being described as the fight against poverty and unequaldistribution of wealth within and among states. Although the terrorists areregularly being described as Islamic fundamentalist this is not specificallyaddressed in the measures described as crucial in the fight against terrorism.The same rhetoric message is applied on Chechnya, the domestic source ofterrorism, as in the international environment when it comes to discussinglong-term priorities.But this development of a more liberal perspective is Putin´s second waverhetoric’s. The initial reaction of the terrorist acts has more of a realistapproach. Military force is being brought forward as the preferred reactivemeasure and the terrorists are to be annihilated before any further steps are tobe taken. The terrorist threat is being described in terms of almostoverwhelming power, and the response called upon is a massive mobilisationof force in order to put an end to this threat. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Sedan 1980 talet har det inom den militära utbildningen i västvärlden och då främst i USA blivitallt mer fokuserat på manöverkrigföring och manöverteori. Även i den svenska utbildningen ärmanöverteorin central numera. Den svenska militärstrategiska doktrinen anger attmanövertänkande skall vara det som den svenska försvarsmakten har som konceptuella grund. Vidstudier av manöverkrigföring och manöverteorier är det oftast krigshistoriska exempel som tas ianspråk. Av naturliga skäl är det oftast de stora krigen och slagen under de två världskrigen somanalyseras. Historiskt har den tyska och israeliska krigföringen gått i främsta leden när det gällermanöverkrigföring. Av den anledningen har jag valt att analysera ett mindre och begränsat krigoch se hur dessa teorier passar in på detta krig. Mitt syfte är alltså att se om vi kan klassificerakriget mellan Storbritannien och Argentina 1982, som ett krig enligt de teorier som vi idaganvänder i vår militär utbildning. Jag kommer att beskriva teorierna för krigföringen och därefterpresenterar jag en kortfattad beskrivning av Falklandskrigets viktigaste händelser.I analysen konstaterar jag att det inte går att ge något helt klart svar på vilken typ av krigföringsom användes under Falklandskriget. Både Storbritannien och Argentina hade en blandning avmanöverkrig och utnötningskrigföring. Slutsatsen av uppsatsen ger att klassificeringen av kriget äratt det var ett utnötningskrig som hade inslag av manöverkrigföring / Since 1980 there has been a focus on manoeuvre warfare and manoeuvretheory, especially in the USA. In the Swedish military education, manoeuvretheory now also plays a central part. The Swedish military strategic doctrinestates that manoeuvre thinking is to be the conceptual base for the Swedisharmed forces. When we study manoeuvre warfare and manoeuvre theory, weoften use military history and the classical battle as the sources to study. Fornatural reasons it is usually the big wars and battles that have been in focus,especially World War I and II. Historically, the German and the Israeli schoolsof warfighting have played a key part of developing the art of manoeuvrewarfare. For that reason I have chosen to study and analyse a smaller war withmuch more limited circumstances. The purpose of the study is to see if thetheory fits into this small war.My purpose for this composition is to see if we can classify the war betweenGreat Britain and Argentina in 1982, the Falklands war, as a war with thetheories that we use today in our military education. To begin with I willdescribe the two theories of warfighting, manoeuvre warfare and attritionwarfare, after that I will present a short description of the most vital case in theFalklands war.In my analysis, I have discovered that there is no clear picture of how we canclassify the type of warfare that was used in the Falklands war. Both GreatBritain and Argentina accomplished the war with a mixture of the two methodsof warfighting. To begin with there were signs of manoeuvre warfare, but asthe war went on the more indication of attrition warfare appears.The conclusion of the composition is that the Falklands war was an attritionwar with elements of manoeuvre warfare. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Uppsatsen belyser huruvida logistiken som funktion kan påstås ha varit begränsandeför möjligheterna att tillämpa manöverkrigföring inom ramen för den amerikanskledda koalitionens operation Iraqi Freedom under 2003. Framförallt koncentrerasfrågeställningarna till logistikledning, analys av tjänstegrenar samt materielsystemsstandard och användbarhet. Som grund för den empiriska undersökningen ligger enbeskrivning av den amerikanska logistikmodellen för gemensamma operationer ochmilitärteoretikern Robert R Leonhards tolkning av manöverteorin. Den empiriskadelen omfattas av en fallstudie där operationen Iraqi Freedom diskuteras. / This paper is an attempt to find out if the logistic part of Operation “IraqiFreedom-03” has been a limitation to the possibilities of conducting warfightingas the principles of maneuvre warfare prescribe. “Operation IraqiFreedom” is used as a case study to answer the main questions of this paper.The first part of the paper describes the American view of logistics on theoperational and tactical levels. The main focus is to describe the “in-theatrelevel” and is based on doctrines for logistic support of joint operations and fieldmanuals.The theoretical framework of this paper is based on the theory of manoeuvrewarfare and I have chosen to use Robert R Leonhard’s interpretation of thetheory. Leonhard has been used because of his influence on the Americandevelopment of doctrines during the periods after operation “Desert Storm-91”and to the present day. This is concentrated to the second part of this paper.In the third part, which is the case study of Operation “Iraqi Freedom”, Idescribe how the operation was conducted. What were the operationalconditions? How did the used equipment work in the sandy environment? Iwant to give an overview of the occurred limitations and how they affected themaneuvring units.My key findings are that the U.S Armed Forces really are trying to develop alogistical concept that can support the “in-theatre” units. By implementing theprinciples of “Focused logistics” they are close to a very solid solution for thefuture. There are still factors that need to be dealt with, such as old equipmentand supporting systems that have to be replaced or improved in the futureconcept. This still implies limitations to the possibility of fighting withoutconsidering the “logistic tail”. The main problem, however, as is shown in thecase study is the lack of understanding for the logistics, which has been shownby the commanders of the maneuvring units. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Officersyrket är föränderlig. Hur har de senaste årens förändringar i svenska försvarsmakten förändrat synen påofficersyrket? Hur påverkar ökad ålder i kombination med nivåhöjande utbildning synen på officersyrket? Vad ärkonstant och vilka är trenderna i denna syn? Går det även att i materialet finna förklaringar till den eventuellt förändradesynen? Genom svaren på dessa frågor ges även en indikation på hur stabila svaren från respektive delområde i tidigareforskning är i dag. Slutligen vill jag veta vilka tecken som i det empiriska materialet går att finna på att det svenskaförsvaret följer de övriga europeiska makternas militära utveckling? Efter problemformulering valdes informanter blandelever vid Försvarshögskolan och Militärhögskolorna för att delta i enkätundersökning. Svaren bearbetades ochsammanställdes i ett antal delområden. En av B. Sundström år 1999/2000 gjord enskild undersökning har tjänat somreferens för att kunna undersöka eventuella trender och konstanter i synen på den framtida Officersyrket. Vid analysernahar en komparativ metod används. Resultaten från analyserna sammanställdes för att ge svar på frågan om stabiliteten.Slutligen analyserades materialet för att ge svar på om Sverige följer de övriga europeiska ländernas militära utveckling.Vid analyserna användes dr Dänikers teorier om militärmakts nyttjande samt en trendteori av Haltiner/Klein.I studienhar påvisats ett antal frågeställningar vars svar är beroende på tidsfaktorer respektive skillnader i ålder/utbildning. Tillde tidsberoende svaren kan hänföras uppfattningar om hot från Ryssland, intresse för specialistutbildning, anslutning tillNATO, införande av yrkesarmé och tron på totalförsvarsplikten. De svar som kan kopplas till skillnad i ålder/utbildningkan hänföras till uppfattningar om flerbefälssystem, följd av införande av studielån vid nivåhöjande utbildning,rimlighet av nedskärningar av Försvarsmakten samt benägenhet att flytta vid ändrad tjänstgöringsplats. Dessutom märksatt de studerande vid chefsprogrammet över lag har mer bestämda uppfattningar i de enskilda frågorna. Vissa svar ärdock påverkade av både tidsfaktorer och skillnader i ålder/utbildning t.ex. vid uppfattning om tvång i samband medinternationell militär tjänstgöring. Det stora flertalet av svaren på de ställda frågorna har visat sig inte vara stabila, varesig över tiden eller med skillnad i ålder/utbildning. De delområden som är något mer stabila har visat sig vara ledarskapoch synen på internationell tjänstgöring. Slutligen går i materialet att finna flera tecken på att Sveriges försvar kankomma att följa de europeiska ländernas militära utveckling, såväl beträffande uppgifter som internationalisering ochbemanning, samt samhällets demilitarisering om de studerandes åsikter om framtiden besannas. / The military profession is changing. In what way has the changes duringthe latest years changed the view of the military profession? In what waydoes ageing in combination with education change the view of themilitary profession? What is constant and which are the trends in thisview? Is it, in this material, possible to find some explanations? Byanswering these questions I will get an indication concerning how stablethe answers from different parts are today. Finally I want to know whatsignals that is possible to find concerning if the Swedish Defence isgoing in the same direction as the rest of the European armed forces.After presentation of the problem the informants were chosen among thestudents at the Swedish National Defence Academy and Collage to takepart in an opinion poll. The answers were worked up and compiled indifferent branches. An essay written by B.Sundström in 1999/2000served as a reference to find possible trends and constants in the viewof the future military profession. During the analyses a comparativemethod were used. The results from the analyses were compiled to getanswers concerning if the Swedish Defence is going in the samedirection as the rest of the European Armed forces. During the analysesa theory about use of military power by Dr Däniker was used as well as atrend theory by Haltiner/Klain.A number of answers have been found to be connected to the timefactor as well as difference in age/education. Among the answersconnected to the time factor there is the threat from Russia, interest tobe a specialist, introduction of a full time profession defence, and theview of the conscript system. Answers connected to the difference inage/education were found among the view of numbers of levels in theofficer system, consequences if students are to pay for the education,cut downs in the defence budget and the will to move if getting a newjob. Furthermore it was observed that the students at the defenceacademy knew for certain what to answer in different questions. Someof the questions in fact are connected to booth the time factor as well asdifference in age/education, like in the answer concerning the duress totake part in international operations.Most of the answers appeared to be not stable whether the time fact orthe fact that the students are different ages and have different educationlevels. Those parts in the study that are more stable are concerningleadership and the view of taking part in international operations.Finally there are a lot of signals showing that the Swedish defence isgoing in the same direction as the rest of the European Armed Forcesconcerning tasks, internationalisation, manning as well asdemilitarisation of the society, if the students opinions of the futurecomes true. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Ett aktuellt ämne inom den politiska debatten idag, är neddragningar inom Försvarsmakten. InomMiljöpartiet vill man lägga ner hela svenska ubåtsflottiljen. Syftet med uppsatsen är att studerabehovet av ubåtar från ett svenskt Försvarsmaktsperspektiv. Uppsatsen har skrivits genom enkomparativ process, med en kvantitativ ansats i analysen. Jag redovisar vilka förmågor somsvenska ubåtar har och vilka förmågor Försvarsmakten skall ha. Krav på olika förmågor iFörsvarsmakten kommer från den politiska nivån, militärteorin och doktriner. Svenska ubåtar harvissa förmågor, vilka de utnyttjar för att lösa tilldelade uppgifter. Inom Försvarsmakten finns flersystem som kan lösa liknande uppgifter och jag jämför deras förmågor med de svenska ubåtarnas.Jämförelserna går till på det viset att förmågorna vägs mot vad militärteoretiker anser konstituerasjökriget, inklusive metoder och syften. De vägs även mot några Sveriges och några västerländskanationers marina doktriner. Slutligen jämför jag dem mot de krav på förmågor som svenskapolitiker ställer på Försvarsmakten. Arbetet behandlar uppgifter och krav på förmågor under såvälkrig, som vid lägre konfliktnivåer, t.ex. Peace Support Operation.Resultatet visar att ubåten har en unik förmåga i att kunna uppträda dolt. I såväl krigsmässiga, menäven i fredsmässiga operationer finns behov av denna förmåga. Därför kan inte andra svenskamilitära system ersätta de svenska ubåtarna. Det som alltså konstituerar behovet av ubåtar isvenska Försvarsmakten, är behovet av dolt uppträdande. Behovet framkallas bl.a. av politiskovilja till egna förluster och förmågan att inhämta underrättelser. / In this essay I have studied the need for submarines in the Swedish Armed Forces. Idescribe what capacities conventional submarine equipped with air independentmachinery have. I also describe what capacities the Swedish Armed Forces shouldhave due to political demands. Then I look upon the tasks a conventional Swedishsubmarine can have. And I find other Swedish existing military systems, with thesame tasks, ore at least some of them are the same. After that I have to find outwhat capacities these systems have.All these capacities compares against the submarines capacities, together with whatmilitary theorist think constitute the war at sea. This includes methods and aims. Ialso compare these capacities with western European countries naval doctrines, aswell as the Swedish maritime doctrine. Finally I compare these systems againstdemands the Swedish government have on the Swedish armed forces. The purposewith the comparisons is to see if those systems, with the same tasks as a Swedishsubmarine, also have the same capacities. This work treats tasks and demand oncapacities in war and in lower intensive conflicts, for example Peace SupportOperations.The result of my studies points out, that the submarine has a unique capability,when it can stay under the surface, hidden from the rest of the world in severalweeks. The study shows that there is a need for these capacities, as well inpeacetime, as in times of war. That’s why no other Swedish military system canreplace the Swedish submarines. The need for capacities witch can hide from allother sensors, while collecting information, with low risks in human lives, is oneexample to what constitutes the need for conventional submarines, in the Swedisharmed forces. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Under det senaste decenniet har den säkerhetspolitiska situationen i Europa ändrats.Försvarsmakten har därmed tvingats att anpassa sig efter situationen för att svara mot dekrav som den nya säkerhetspolitiska bilden ställer. En del av denna anpassning är en ökadfokusering på internationell verksamhet vilket innebär att den militära professionen måsteändra sig på ett antal punkter. Ett faktum är att inte alla officerare har genomfört eninternationell insats och därmed påverkats av den miljö och verksamhet som där ingår.Syftet med uppsatsen är att undersöka om officerarna med eller utan internationelltjänstgöring har olika inställning till ett antal aspekter runt försvarsmakten, dess roll ochverksamhet, som till del kan kopplas till professionsbegreppet. Uppsatsens empiri byggerpå två grupper officerare varav endast individerna i den ena har genomfört internationelltjänst. Insamlingsmetoden har varit i enkätform. Uppsatsen är skriven utifrån en hypotessom säger att det finns skillnader mellan de två grupperna och särskilt i frågan vilkenkonfliktnivå som skall utgöra grunden för grundutbildningen av soldater och förband. Somstöd för att utvärdera resultatet används forskning inom professionsteorin och i synnerhetden gren som avhandlar det militära. Resultatet visar att det finns klara skillnader mellan detvå gruppernas inställning, till vissa frågor rörande försvarsmaktens roll. / During the last decade the security environment in Europe has changed. TheSwedish armed forces have had to adapt to the new situation. Due to that thearmed forces changes focus from the national to the international arena. Thatmeans that the military profession also is transforming in some aspects. Themain purpose of this essay is to examine if the officers who has internationalexperience, differs from those who hasn’t, in their attitudes to the role of thearmed forces. The essay has a hypothesis. H0 Officers with internationalexperience consider the low intensity conflict to be the basis for the training ofsoldiers and units. H1 Officers without international experience consider thehigh intensity conflict to be the basis for the training of soldier and units. Theessay tries to understand the changes in the armed forces from the angle of thetheories of profession. The method is based on a questionnaire that two similargroups had to answer. One consisted of officers with international experienceand the other one of officers that hadn’t. The results from the survey show thatthe hypothesis H0 has a relevance of 100 percent for the officers who haveparticipated in international missions from 18 months and more. The relevanceof H1 is 87 percent. The first group of officers also tends to se the role of thearmed forces as a security politics instrument. The other group sees the armedforces role as combination of an instrument of the countries defence and as asecurity politics instrument. The essay states that it’s a reasonable developmentin the view of the theories of profession. It also states de necessity that theofficial rhetoric is in line with the doctrines and the daily practice. Otherwisethere is a great risk that the so essential trust for the senior leadership and theorganisation will decrease. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Syftet med denna uppsats har varit att svara på frågan: Hur påverkar den flödesbaseradelogistiken logistikledningen vid en internationell operation utförd av FM? Genom att kvalitativtanalysera teorin bakom flödesbaserad logistik (Supply Chain Management), ochFörsvarsmaktens logistikledningssystem vid internationella operationer via de tre begreppenorganisation, teknik och individ besvaras detta. Uppsatsen tar stöd av manöverteorin, ochspeciellt dess komponent uppdragstaktik, för att verifiera analysens operativa relevans.En specifik studie av det ovanstående i en NBF-miljö har också genomförts.Det empiriska underlaget baseras helt på skrivet material, och främst läroböcker avseenderespektive begrepp. De svar som analysen har givit är sammanfattningsvis;• Industriaktörerna i logistikkedjan kan ta ett större ansvar för försörjningen avutlandsbaserade förband.• Förvarsmakten bör anskaffa systemstöd som medger kommunikation med samtligaaktörer i logistikkedjan.• De civila aktörernas behov och möjligheter till kommunikation måste beaktas vidanskaffning av ett NBF-system. / The purpose of this essay is to answer the question: How does supply chainmanagement affect the logistical command and control in an internationaloperation conducted by the Swedish Armed Forces?By qualitatively analysing the theory behind Supply Chain Management andthe logistical C²-system of the Swedish Armed Forces in internationaloperations through the three concepts organization, technology and theindividual, the above question is addressed. The framework of the essay is themaneuver theory, and especially its component “Auftragstaktik” (missionorientedcommand and control), to verify the operational relevance of theanalysis. A specific study of SCM in an NCW-environment is also presented.The empirical foundation is totally based upon written materials, and foremoston textbooks concerning each concept.To sum up, the answers from the analysis are as follows;• The industrial participants of the supply chain could take a greaterresponsibility for the support of the military units based abroad.• The Swedish Armed Forces should acquire follow-up systems thatadmit communication with all participants in the supply chain.• The needs of the civilian participants and their possibility tocommunicate with the Swedish Armed Forces must be considered whenobtaining an NCW-system. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

All nyanställning av militär personal sker på absolut lägsta nivå, d.v.s. genom rekrytering ur innevarande ellertidigare värnpliktsomgångar. Vad innebär detta faktum för ytstridssystemet, ett system i snabb teknikutveckling ochdärmed med ett kraftigt reducerat behov av värnpliktig personal? Uppsatsens huvudsyfte är att identifiera ochanalysera de konsekvenser detta minskade värnpliktsunderlag har på ytstridssystemets utveckling och fortlevnad.För att undersöka denna problematik på bästa sätt bygger uppsatsen på en tredelad empiri. Inledningsvis görs engenomgång av befintlig statistik rörande värnpliktsvolymer samt ansökningar och antagningar tillYrkesofficersprogrammet. Avsikten med denna genomgång är att försöka finna en tydlig tendens förytstridssystemet som helhet. Därefter studeras samtida officiella handlingar rörande Försvarsmaktenspersonalförsörjning i syfte att undersöka vad som finns skrivet i ämnet. Avslutningsvis genomförs ett antal intervjuerdär samtliga respondenter är starkt knutna till huvudfrågeställningen, dock på olika nivåer och med olikautgångspunkter.Empirin analyseras mot teoretiska ramar som utgörs av Sandbergs och Targamas teori om tolkande och rationellakompetensansatser samt Axelssons modell över kompetensutvecklingens dimensioner. Uppsatsens slutsatser är flera,där den viktigaste är ett kraftigt ökat allmänt behov av flexibilitet vid rekrytering men framför allt inom detbefintliga skolsystemet. / The main purpose of this essay has been to identify and analyse theconsequences of the diminishing numbers of conscripts on future SurfaceWarfare ships in Sweden. The essay has answered the following questions:How is the present recruitment for the Surface Warfare Flotillas beingconducted? What consequences of the limited number of conscripts can beidentified? How does this affect the staff and the competence support of theSurface Warfare Flotillas? How can these consequences be handled? The essayis based upon a hermeneutic approach. The theoretical framework of this essayis constituted by Sandberg’s and Targama’s theories on competence andlearning, using an interpretation method versus a rational method, andAxelsson’s theory on the dimensions of competence development. The essayrests upon interviews, protocols and statistics concerning recruitment, andofficial documents from the Swedish Government and the Swedish ArmedForces. The empirical research provides some results where the main area canbe stated to be the need for more flexibility - when it comes to recruiting aswell as in the school system as a whole. The essay finally recognizes that thenecessary conditions for creating better preconditions are indeed present. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Mot bakgrund av problemet varför säkerhetspolitiska ambitioner inte alltid kan omsättas i militäreffekt eller förmåga är syftet att förklara varför Sverige trots större resurser och tydliga politiskaprioriteringar verkar ha sämre förmåga än Finland att genomföra fredsfrämjande insatser.Insatsförmåga definieras som förmåga att på ett flexibelt sätt genomföra olika verksamheter ellerlösa olika uppgifter. Svenska och finska förband i Kosovo jämförs med hjälp av sju kriterier, ochförmågan hos förbanden antas delvis spegla nationell insatsförmåga. De viktigaste slutsatserna äratt de undersökta förbanden har likvärdig förmåga, men att den svenska kontingenten haft högrepersonalkostnader samt högre kostnader för hyror, varor och tjänster. Vidare anges att de svenskametoderna för rekrytering och utbildning är något mer komplicerade och därmed merkostnadsdrivande än motsvarande finska. Slutligen framhålls svårigheterna med att dralångtgående slutsatser enbart grundade på jämförelser av personalstyrka och kostnad. / The aim of this thesis is to explain why Sweden, − despite greater resources andrelatively clear political priorities, − seems to have less capability than Finland in thefield of peace-support operations. The study seeks explanations by comparingSwedish and Finnish infantry battalions deployed in Kosovo. The comparisonincludes manning, training, readiness, flexibility, sustainability, capability ofindependent operations, interoperability and costs. In the study the followingquestions are examined:− Which of the two compared units is the most capable of carrying out differentoperations quickly and flexibly (as measured with the criteria above)?– What are the costs of manning, training and maintaining the different units?– How can differences in the capability to execute operations quickly and flexibly atnational armed forces level be explained (using the answers to the first twoquestions)?One conclusion is that the Swedish and Finnish battalions deployed in Kosovo in2003 have the same capability of executing their missions, i.e. to carry out operationsquickly and flexibly. There are however differences in costs between the Swedish andFinnish units. The main reasons for these differences are, among other things, to befound in the more expensive Swedish methods of training and the higher costs ofpersonnel in the Swedish unit. However, the study also shows that there aredifferences in administrative procedures as well between the techniques used in eachcountry when presenting costs, which make comparisons between military units fromdifferent countries more complicated than / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Uppsatsen syftar till att analysera vilka förutsättningar som finns och vilka behov som behöver tillgodosesför att kunna rekrytera officerare, som har familj till internationell tjänst. Tidigare studier har tagit sinutgångspunkt enbart i officerens inställning och villighet till internationell tjänst. Det som saknats är studierav officerspartnerns och familjens värderingar, situation och behov och att koppla detta till Försvarsmaktensbehov av tillgänglighet på rätt utbildade officerare. Denna brist åtgärdas något genom denna uppsats som tarutgångspunkt i intervjuer av partners till officerare och lyfter fram deras behov vid och funderingar runtinternationell tjänst. Uppsatsen ger även svar på vilka behov Försvarsmakten har av officerare med familj,vilken påverkan familjen har på officerens tillgänglighet för internationell tjänst och vilka behov officerensfamilj har före, under och efter en internationell tjänst. Vidare förs en diskussion, utifrån ett principielltresonemang runt hur ersättningen till officeren skulle kunna hanteras samt behovet av en attitydförändring ihela samhället kopplat till internationell tjänst. Slutligen ges i uppsatsen förslag på åtgärder förFörsvarsmakten som skulle kunna öka tillgängligheten på officerare för internationell tjänst och förslag påfortsatt forskning. / The purpose of this essay is to analyse what conditions and needs are to be satisfied inorder to be able to recruit officers with a family for international service. The essaytakes its starting point in Sweden’s increasingly international commitment, whichplaces greater demands on accessibility of officers for international engagements. Thestudy highlights three different types of actors’ perspectives. Firstly, the SwedishDefence Forces and their needs. The needs are analysed from official documents andinterviews with representatives from the defence forces. Secondly, the officers’ attitudeand needs, which were analysed from a questionnaire carried out on Staff Programmestudents at the National Defence College in 2004. Thirdly, the needs of the officers’families analysed through interviews with officers’ partners. This analysis is the essay’s“Centre of Gravity” and it is mainly here that the essay contributes to something new.The analysis is supported by the theory “Livsformsteorin”. The essay gives the answerto what needs the defence forces have concerning officers with a family, what influencethe family has on the accessibility of international service and what needs the officer’sfamily has before, during and after international service. The essay ends withrecommendations on further research. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04