No description available.

Det finns antaganden om att offentlig sektor har sämre ledare och färre utbildningsmöjligheter än den privata sektorn. Syftet med studien var att undersöka hur kommunala chefer upplever chefsstödet från personalavdelningen samt hur detta kan utveckla deras ledarskap utifrån uppsatta mål. Tidigare forskning visar att chefsstödet kan fungera bra men samtidigt vara komplext. De senare årens reformarbete inom offentlig sektor har genererat krav på chefer att leverera kvalité och utnyttja resurser på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta chefer inom en kommun. Av resultatet framgår det att cheferna upplever brist på administrativt stöd, främst cheferna med stort antal underställda. De upplever även begränsade resurser men anser att personalavdelningen levererar bra stöd i de handfasta hårda personalfrågorna som cheferna vill ha hjälp med. Vidare framkommer det att stöd i mjuka personalfrågor snarare sker inom den egna verksamheten och att personalavdelningen endast kan bistå med utbildningar för utveckling av ledarskapet. Personalavdelningen bör även tydliggöra sin roll och definiera hur ett gott ledarskap ska tolkas, då resultatet visar många olika definitioner. Genom avlastning i administrativa uppgifter kan personalavdelningen skapa förutsättningar för cheferna att utöva ett gott ledarskap utifrån målsättningen.

Studien är skriven på uppdrag av den studerade organisationen och är en del i det förbättringsarbete som organisationens HR-funktion genomför. Uppdraget har syftat till att undersöka avdelningschefers uppfattning gällande behovet av HR-stöd i deras arbete. Syftet specificeras utifrån studiens tre forskningsfrågor; (1) Vilka HR-uppgifter ansvarar avdelningscheferna över i deras arbete? (2) Inom vilka HR-uppgifter anser sig avdelningscheferna ha behov av stöd? (3) Hur kan behovet av stöd bemötas enligt avdelningscheferna? Vi har genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med organisationens avdelningschefer. Resultatet av vår studie har visat att av de sex HR-uppgifter som avdelningschefer utför önskas stöd i fyra av dessa. Behovet av stöd varierar mellan och inom specifik HR-uppgift och bemötandet av detta behov önskas enligt avdelningscheferna ske via tydliggörande av rollerna och utifrån tre former av stöd; rådgivnings-, kunskaps- och avlastningsstöd. En organisering av HR bör därför bottna i vilket behov linjecheferna har utifrån vardera stödform och hur dessa kan variera. En förutsättning för detta är att  goda relationer skapas så att HR upplevs som tillgängliga där rollerna och förväntningarna är uttalade.

Gränserna mellan privat och offentlig sektor tenderar att bli allt mindre tydliga. Med tanke på de offentliga och privata sektorernas olika styrning var det därför intressant att undersöka hur HR-funktionen präglades av detta sett från linjechefernas perspektiv. Linjechefernas åsikter var intressanta då det är dessa som värdesätter stödet de får från HR-funktionen. Eftersom syftet var att få en förståelse för linjechefernas syn på stödet från HR-funktionen gjordes studien genom en kvalitativ undersökning med inspiration från fenomenografin, med fokus på att få fram skillnader och likheter mellan den offentliga och privata sektorn. Resultatet baserades på åtta semistrukturerade intervjuer, där ingick linjechefer från både offentlig och privat sektor. Resultatet visade att det fanns en del skillnader, men att likheterna var fler. En del av likheterna var bland annat synen på HR-funktionen och dess huvudsakliga arbetsuppgifter samt att HR-funktionen är av stor betydelse för både dem och hela organisationen. Den tydligaste skillnaden som framkom i resultatet var att linjecheferna inom de olika sektorerna hade olika uppfattningar kring hur HR-funktionen präglades av organisationernas styrning och struktur. Eftersom likheterna var fler än skillnaderna förs det i studien en diskussion om detta skulle kunna bero på att gränserna, mellan offentlig och privat sektor, idag blir alltmer otydliga i takt med dagens marknadsanpassningar. Det diskuteras även om de skillnader vi sett faktiskt beror på organisationernas styrning och struktur, det vill säga den sektor organisationerna är verksamma inom.

Changes in the workplace have led to new ways of organizing and structuring organizations. Organizations’ desire to increase competitiveness, efficiency and flexibility has resulted in new conditions in the field of human resources. The new conditions have also created new roles and changing responsibilities for those working within human resources. The purpose of this study was to investigate how the implementation of Ulrich's model for HR transformation can impact on the human resource departments managerial support to first-line managers in the municipality of Uppsala. Today the municipality of Uppsala organizes its human resources based on the Ulrich's model, which divides the work into the units service center, the expert unit and business partners. The study is based on eight interviews with employees in the department of human resources, first-line managers and human resource managers within the organization. Their experiences of the new organizational model were examined. The study indicates that the managerial support generally is perceived as functioning adequately. The implementation of Ulrich's model, however, appears to have led to decreased knowledge about the activities in the sub-units of the overall organization when the human resource department is centralized. The reorganization also seems to have led to a lack of clarity regarding who is responsible for human resource issues. Raised uncertainties seem to have created subjective interpretations regarding who is responsible for what. The study illustrates, firstly, experiences of the employees of the human resource department of providing management support, and secondly first-line managers' experiences of the support.

Syftet med denna studie är att utforska hur linjechefer inom offentlig sjukvård upplever och hanterar stöd och styrning i interaktionen med stabsfunktionen HR samt hur organisatoriska omvandlingsprocesser såsom New Public Management (NPM) och HR-transformation (HRT) kan förstås utifrån ett relationellt makt- och styrningsperspektiv. Som teoretisk referensram används olika delar av Foucaults maktbegrepp och som analysverktyg styrningsteknikerna disciplinär övervakning, pastoral makt, styrningsrationalitet samt avancerad liberal styrning. För att svara på studiens forskningsfrågor genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta linjechefer på ett landstingdrivet sjukhus. Studiens resultat visar att de HR-områden där linjecheferna upplever HR-stödet som välfungerande är rehabilitering, arbetsrätt och svårare personalärenden. Vidare finns det bland linjecheferna en samsyn kring att rekrytering, administrativ avlastning och mer personlig interaktion, är områden där stödet kan förbättras och utvecklas. Linjecheferna upplever att styrning från HR begränsar deras arbetssituation och handlingsutrymme främst kopplat till administrativa uppgifter samt till lönesättning av nya  medarbetare. Detta  kan  förstås  genom den  detaljstyrning och  kontroll som styrningsidealet NPM och den organisatoriska förändringsprocessen HRT inneburit, och som medfört en förskjutning och förändring av det relationella maktförhållandet mellan linjechefer och stabsfunktionen HR. Den disciplinära övervakningen blir synlig i bland annat linjechefernas rädsla för att gå emot HR:s uppsatta riktlinjer, med oro för sanktioner. Den pastorala makten synliggörs genom linjechefernas sökande efter vägledning och hur HR visar sig villiga att vägleda. Genom att linjecheferna internaliserar och följer organisationens och HR:s riktlinjer, ideal och normer märks verkningarna av styrningsrationaliteten. I HR-frågor där linjecheferna upplever sig som beslutsfattare och fria att välja utifrån HR:s rekommendationer exemplifieras den avancerade liberala styrningen. Genom att applicera de olika styrningsteknikerna på studiens resultat, ser vi att stöd kan fungera som styrning och styrning kan upplevas som stöd. Den dolda styrning som uppstår i det relationella samspelet mellan linjechefer och HR synliggörs med hjälp av dessa makt- och styrningstekniker, vilket möjliggör ett nytt sätt att se på dessa fenomen i interaktionen mellan dessa aktörer.

Merparten av kommunala verksamheter har under senare decennier implementeratstyrformen New Public Management - som innebär större fokus på kostnadsbesparingar,effektivisering och resultat. En av flera viktiga samhällsfunktioner som verkar inomkommunal verksamhet är hemtjänsten. Inom verksamheten utgör enhetschefen enbetydande roll för både organiseringen och omsorgsarbetets kvalité. Studiens syfte äratt undersöka hur enhetschefer inom den kommunala hemtjänsten upplever chefsstödi förhållande till yrkesspecifika krav och förväntningar avseende kostnadsbesparingaroch effektivisering. Studien inriktas på krav och förväntningar från överordnade cheferoch medarbetare. Metoden som använts för att uppnå syftet är av kvalitativ natur ochbestår av semistrukturerade intervjuer med enhetschefer från åtta olikahemtjänstorganisationer i två olika kommuner. Genom att jämföra intervjupersonernasutsagor samt relatera dem till tidigare forskning och teorier genererades ett resultatkring att enhetschefer inte upplever rollkonflikter och känslan av att vara klämd i denutsträckning som litteraturen skildrar. Medarbetares krav och förväntningar som ärmotstridiga överordnades riktlinjer påvisar brist på förståelse för en politikerstyrdorganisation och enhetschefers yrkesroll. Enhetscheferna upplever rollen somutmanande, komplex och beroende av chefsstöd. Det råder delade meningar om detchefsstöd som i dagsläget erbjuds. / Most municipal public service organizations have during recent decades implemented the New Public Management  approach – which means that the organizations focuses more on results through cutting costs and streamlining. Within public service there is an Elderly home care-unit. The elderly home care-units manager constitutes an important role in terms of both organizing and securing the quality of the care. The purpose of this study is to examine how the managers, within the Elderly home care-units in public service, experiences managerial support in relation to demands directly associated with ”New Public Management”. The study focuses on the demands and expectations from superiors and coworkers. The method which has been used in order to achieve the purpose of the study is of qualitative nature and consists of semi-structured interviews with Elderly home careunit managers from eight different districts in two different municipalities. Through comparing the interviews and weighing in previous research and theories, this study finds that Elderly home care-unit managers do not experience conflicting demands associated to their role in the same extent as prior research has shown. Coworkers’ demands and expectations, which are in conflict to those of superiors, shows lack of understanding for both a politically controlled organization and the role of an Elderly home care-unit manager. The Elderly home care-unit managers experiences their role as demanding, complex and dependent on managerial support. The opinions are split concerning what managerial support that is provided today.

Syftet i vår undersökning är att undersöka skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna uppnå vårt syfte har följande frågeställning utformats: Är det någon skillnad mellan män och kvinnors upplevelse av stress, mobbning, sexuella trakasserier, socialt stöd, chefsstöd och autonomi i deras arbetsmiljö? Studien har utförts via vår webbenkät på sociala medier, Facebook och LinkedIn. Vår metod har varit av kvantitativ art och genomförts med 112 respondenter. För att få så många svar som möjligt har vi delat enkäten offentligt och via Messenger med vänner som kunde ta del av den. Motiveringen till att detta material används i denna studie är att det kan bidra till en förståelse för respondenternas upplevelse av stress, mobbning, socialstöd, chef stöd, sexuella trakasserier, autonomi, inflytande och egenkontroll, samt för att kunna jämföra skillnader mellan män och kvinnor i dessa avseenden. Resultatet avslöjade inga skillnader mellan män och kvinnor som var statistiskt säkerställda Eftersom respondenterna i studien har deltagit på eget initiativ avviker de sannolikt från populationen i sin helhet avseende intresse för och erfarenheter av könsskillnader och frågor om arbetsmiljö. Resultatet kan därför inte generaliseras till andra grupper i samhället. Vidare forskning bör använda sig av randomiserade urval för att undersöka könsskillnader gällande stress, mobbning, sexuella trakasserier, socialt stöd, chefsstöd, autonomi, inflytande och egenkontroll. / The purpose of our study is to investigate men's and women's experiences of their psychosocial work environment. To fulfil our purpose and our questions the following research question were formulated “Is there any difference between men and women's experience of stress, bullying, sexual harassment, social support, management support and autonomy in their work environment?” The study has been conducted via our web survey on social media, Facebook and LinkedIn. Our method has been of a quantitative nature and implemented with 112 respondents. To get as many answers as possible, we have shared the questionnaire publicly and via messenger with friends who could take part of it. The reason why this material is used in this study is that it can contribute to an understanding of the respondents' experience of stress, bullying, social support, manager support, sexual harassment, autonomy, influence and self-control, and to be able to compare differences between men and women in these aspects. The result showed that in some cases there are differences between men and women. However, the result showed that there were no significant gender differences. This suggests that further research should continue to investigate gender differences regarding stress, bullying, sexual harassment, social support, managerial support, autonomy, influence and self-control, since the result can be interpreted as being that generalizing conclusions in this regard cannot be drawn at this time.