Att hitta rätt person till rätt plats är en avgörande och gedigen uppgift som kräver hög kvalité och kunskap. Det är en uppgift som många chefer har axlat parallellt med deras vardagliga arbete. Under 2015 ska organisationen som undersöks anställa åtminstone  1 500 nya medarbetare, det är en av anledningarna till att organisationen nyligen genomgått en HR-transformation. HR-transformationen innebär bland annat att HR har bildat en expertenhet som jobbar med personalförsörjning, varifrån enhetscheferna ska beställa rekrytering istället för att själva vara huvudansvariga för rekryteringsprocessen. Studiens syfte har varit att undersöka hur organisationens enhetschefer upplever HR-transformationen, hur tycker de att det är att gå från att vara huvudansvarig till beställare? Anser enhetscheferna att det nya arbetssättet är värdeskapande och hur kan arbetssättet utvecklas för att bli mer värdeskapande? För att svara på studiens syfte och frågeställningar har 8 kvalitativa intervjuer genomförts med enhetschefer från organisationens fem av sex regioner. Studien visar på att enhetscheferna överlag är positiva till HR-transformationen. Enhetscheferna uttryckte att det som de kunde se vara värdeskapande idag var att de fick mer tid, högre kvalité på rekryteringsprocessen och att de som sköter rekryteringen anses vara professionella. Gällande utvecklingsområden önskar enhetscheferna att få utvärdera arbetssättet samt att de förde fram olika förslag på specialisering.

Idag ställs allt större krav på chefer från såväl medarbetare, högre chefer, kunder samt samarbetspartners vilket leder till att chefer behöver hjälp för att klara sin roll. Således blir stödet från HR (Human Resources) betydelsefullt för att klara både dagliga utmaningar och långsiktiga höga mål. Studien syftar till att undersöka hur chefer inom en stor privat organisation upplever stödet från HR i dagsläget och hur det i framtiden kan utvecklas. Det centrala i studien är undersökningen mellan chefers förväntningar på stödet från HR kontra det stöd som levereras. Studien består av nio semistrukturerde intervjuer om chefers upplevelser av tillhandahållandet av stöd från HR. Stödet är ur flera perspektiv positivt men kan även utvecklas och förbättras inom ett flertal områden. Resultatet åskådliggör att cheferna ser HR som ett bollplank som bör vara lättillgängliga samt ha viktig expertis inom personalrelaterade frågor. Det framkommer dock att skillnader i kvalitén på chefstödet finns, vilket beror på vilken individ som levererar stödet till chefen. Resultatet framhåller även att cheferna önskar ett mer proaktivt agerande från HR. Majoriteten av cheferna upplever HR-funktionen som kompetenta och välfungerande, dock finns tenderande åsikter om att HR ibland fokuserar mer kring vad som är viktigt för dem själva och inte vad som är betydelsefullt för cheferna. Avslutningsvis diskuteras dessa resultat och slutsatserna är att ett samspel mellan flera faktorer påverkar hur cheferna upplever stödet från HR. Dessa faktorer visar sig vara sociala, materiella och strukturella förutsättningar.

HR-funktionens övergång till HRM har inneburit ett tydligare ledningsperspektiv, från att tidigare fokuserat på mjuka värden och medarbetarna. Utveckling har bidragit till att HR har fått en mer strategisk roll inom organisationen och således en naturlig plats i ledningsgruppen. Utifrån tidigare forskning framgår det att HR-chefer, genom att anta en mer strategisk roll, fått mer inflytande och legitimitet inom organisationer. Samtidigt visar forskning att det förekommer hinder som påverkar HR-chefers grad av inflytande där de blir tvungna att motivera varför HR-arbetet bidrar till värdeskapande inom organisationen.  Undersökningen är en kvalitativ studie där semistrukturerad intervju har använts som datainsamlingsmetod, och ämnar undersöka hur kvinnliga HR-chefer arbetar värdeskapande och upplever sitt inflytande i ledningsgrupper. Studien har dessutom för avsikt att förstå vilka möjligheter och utmaningar de eventuellt upplever för att få inflytande på ledningsgruppsnivå. Det teoretiska ramverk som används i studien är Värdeskapande HR, genussystem och symboliskt kapital. Resultatet av studien lyfter olika aspekter av HR:s värdeskapande och betonar långsiktighet, förståelse för organisationen samt affärsfokus som viktiga delar för att bidra till inflytande. Omvandlingen från mjuka värden till affärsresultat visar utifrån resultatet vara central för HR:s roll i att stödja organisationens strategiska arbete. Resultatet av intervjuerna indikerar att HR-cheferna upplever en hög grad av inflytande i ledningsgruppen, där vi utifrån slutsatsen kan urskilja att en god relation med VD och övriga i ledningsgrupp, god förståelse för organisationen och affären, samt kommunikation, är viktiga komponenter för att stärka och bevara inflytandet. Utöver ett tydligt affärsfokus och förmågan att bygga starka relationer och högt socialt kapital, framgår det i studien att HR-cheferna anpassar sig till maskulinitetsnormer för att etablera förtroende. Sammantaget betonas relationsskapande och anpassning till maskulina normer som avgörande för HR-chefernas inflytande.

Syftet med uppsatsen är att bilda kunskap om HR-praktikers syn på värdeskapande HR-arbete och vad som krävs för att HR-arbetet ska vara värdeskapande. Genom att besvara det ämnar uppsatsen att beskriva hur värdeskapande HR yttrar sig i verksamheter och ge ett vidgat perspektiv om hur HR kan skapa värde. Vidare presenteras hur HR-praktiker betraktar värdeskapande HR-arbete samt betydelsefulla faktorer för värdeskapande HR-arbete i organisationer. Studien visar att någon självklar sanning angående vad värdeskapande HR-arbete innefattar inte existerar. Däremot urskiljs att det bland HR-praktiker finns ett större fokus på finansiella och strategiska värden än sociala värden. Det är många faktorer som har betydelse för värdeskapande HR-arbete vilket främst inkluderar kompetens, maktpositioner, HR-rollens utformning, identitet och effekter. Underlag till studien har samlats in genom tio semistrukterade intervjuer som därefter har meningskoncentrats enligt fenomenologisk metodologisk utgångspunkt. / Helix

Gränserna mellan privat och offentlig sektor tenderar att bli allt mindre tydliga. Med tanke på de offentliga och privata sektorernas olika styrning var det därför intressant att undersöka hur HR-funktionen präglades av detta sett från linjechefernas perspektiv. Linjechefernas åsikter var intressanta då det är dessa som värdesätter stödet de får från HR-funktionen. Eftersom syftet var att få en förståelse för linjechefernas syn på stödet från HR-funktionen gjordes studien genom en kvalitativ undersökning med inspiration från fenomenografin, med fokus på att få fram skillnader och likheter mellan den offentliga och privata sektorn. Resultatet baserades på åtta semistrukturerade intervjuer, där ingick linjechefer från både offentlig och privat sektor. Resultatet visade att det fanns en del skillnader, men att likheterna var fler. En del av likheterna var bland annat synen på HR-funktionen och dess huvudsakliga arbetsuppgifter samt att HR-funktionen är av stor betydelse för både dem och hela organisationen. Den tydligaste skillnaden som framkom i resultatet var att linjecheferna inom de olika sektorerna hade olika uppfattningar kring hur HR-funktionen präglades av organisationernas styrning och struktur. Eftersom likheterna var fler än skillnaderna förs det i studien en diskussion om detta skulle kunna bero på att gränserna, mellan offentlig och privat sektor, idag blir alltmer otydliga i takt med dagens marknadsanpassningar. Det diskuteras även om de skillnader vi sett faktiskt beror på organisationernas styrning och struktur, det vill säga den sektor organisationerna är verksamma inom.

HR-funktioner har fått en allt viktigare roll i organisationer. Det har visat sig att HR-specialister ofta utför sina arbetsuppgifter utan direkt eftertanke vad aktörerna faktiskt efter-frågar och har behov av. Syftet med denna studie är att synliggöra hur en kommuns chefer uppfattar dess HR-funktion samt vilket stöd cheferna efterfrågar för att underlätta i deras var-dagliga arbete. Studien har sin utgångspunkt i en kvalitativ fallstudie där det utfördes semi-strukturerade intervjuer med sju av Borlänge kommuns chefer som var verksamma inom olika verksamhetsområden och hierarkiska nivåer. Resultatet av studien har synliggjort områden som HR-funktionen ansvarar för, liksom hur behoven av stöd varierar inom dessa. Fem fak-torer har identifierats som anses påverka HR-funktionens möjlighet att erbjuda ett effektivt stöd till kommunens chefer. Inom samtliga områden framkommer en tydlig efterfrågan av personliga relationer och gränsdragningar gällande ansvarsfördelningen mellan HR-specialisterna och cheferna.

Att arbeta som enhetschef inom offentlig sektor kan vara krävande på flera sätt. Verksamheten är politiskt styrd och måste vara fungerande för samhällets medborgare. Enhetscheferna har det yttersta ansvaret för sin personal, vilket kan innebära svåra situationer som ska hanteras på olika sätt, då ska HR-funktionen finnas som ett stöd. Denna uppsats syftar till att undersöka på vilket sätt enhetscheferna vill att HR-funktionen ska fungera. I uppsatsen kommer det göras en jämförelse mellan enhetschefernas förväntningar och faktiska upplevelser av HR-funktionen. Vidare undersöks också om samarbetet mellan enhetscheferna och HR-funktionen eventuellt bidrar till upplevelse av sammanhang hos enhetscheferna. Uppsatsen består av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom vård- och äldreförvaltningen i en kommunal verksamhet. Resultatet i uppsatsen visar att enhetscheferna har förväntningen att HR-ska vara lättillgängliga och kunna stötta med sin specialistkompetens inom HR-området. Det framkommer att upplevelserna av HR-funktionen är varierande beroende på vilken relation enhetscheferna har med sin HR-specialist. Uppsatsen visar att samarbetet mellan HR-funktionen och enhetscheferna är komplext och inte bidrar till upplevelser av sammanhang fullt ut.

HR-arbetet har gått ifrån att fokuseras på personaladministration till affärsverksamheten och företagets personalpolitiska strategi. Ulrich och Brockbank ansåg att HR-arbetet kunde göras mer effektivt. De utvecklade sina tankar till ett koncept, HR-transformation, som blivit vida spritt globalt. Budskapet var att HR måste kunna affärslivets språk och perspektiv för att kunna vara värdeskapande men inte tvärtom. Verkligheten visar att planerad HR-strategi inte alltid är lika med genomförd HR-strategi. Vi har valt att förlägga vår studie till Volvo och avdelningen Group IT. Valet är främst baserat på att företagets HR-funktion genomgått en HR- transformation i samband med att konceptet var nytt. Denna studies syfte är att med utgångspunkt i teorin om HR-transformation beskriva hur en HR Business Partners roll upplevs fungera i praktiken. Vi undersöker vad det innebär det att arbeta som HR Business Partner på Volvo och vilka värden chefer respektive HR Business Partner upplever att rollen bidrar med till Volvo. Den forskning som vi redogjort för handlar om olika aktörers syn på begreppet värde och om värdeskapande HR-arbete för chefer och HR Business Partners. För att kunna svara på våra forskningsfrågor och komma närmare chefers och HR Business Partners upplevelser och tankar har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Under våra intervjuer framkom olika perspektiv på målet med HR Business Partner-rollen. Ett viktigt mål med rollen är att leverera effektivt stöd till den del av organisationen HR Business Partner supporterar och i olika frågor. Upplevelsen är att närheten till verksamheten och det operativa stödet är värdefullt. Det finns både liknande och olika syn på andra faktorer som levererar värde. Med tydligare kommunikation om värdeskapande HR skulle cheferna bättre veta vad de kan förvänta sig av sin HR Business Partner. Och vice versa. Utökad dialog och samarbete skulle indirekt ge ringar på vattnet och ge mervärde för medarbetarna Volvo Group IT.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur HR-funktionens arbete är värdeskapande i organisationen. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats och har tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska underlaget har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med personer inom HR och med chefer i organisationen. Studien genomfördes på företagen Volvo Cars och Scania Slutsats: Studien har visat att de faktorer som ger ett värdeskapande HR-arbete är verksamhetsförståelse, närvarande HR, delaktighet i ledningsgrupp för HR-personal samt att det finns en förståelse för vad HR arbetar med från chefernas perspektiv.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur HR-funktionens arbete är värdeskapande för organisationen. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats och har tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska underlaget har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med personer inom HR och med chefer i organisationen. Studien genomfördes på företagen Volvo Cars och Scania. Slutsats: Studien har visat att de faktorer som ger ett värdeskapande HR-arbete är verksamhetsförståelse, närvarande HR, delaktighet i ledningsgrupp för HR-personer samt att det finns en förståelse för vad HR arbetar med från chefernas perspektiv.