The purpose of this study was to explore the required criteria for sharing an electric machine and explore how PSS as a BM could be adapted to share an electric machine. This resulted in the following research questions: 1. From the customers’ perspective, what are the criteria for changing the ownership of an electric machine?  2. How could PSS as a business model be adapted to share an electric machine?  This study was of a qualitative nature based on an abductive approach. This enabled interaction between the theoretical framework and empirical findings. The theory was mainly based on scientific articles and the study was limited to investigating one organisation, which is described as a case study. Empirical data collection was conducted through five semi- structured interviews with customers from Industry A and three unstructured interviews with employees from the case organisation.   In the first research question, the most discussed and mentioned criteria from the customers during the semi-structured interviews were the economic gain, service quality, and accessibility. In the second research question, scenario 3, out of the five presented scenarios, is the one that could mostly be adapted to share an electric machine.

This research investigates whether the implementation of a curbside recycling system has an effect on the behavior of households with regard to the recycling of packaging material in Sweden. Previous research presented in the literature points out that the decision to engage in recycling behavior, rather than free-riding on the contributions of others, is based on the perceived contribution of others. Complying with social norms and the experience of warm-glow constitute forms of utility that are derived from engaging in recycling behavior. The recyclable packaging materials glass, paper, plastic, and metal, as well as the total of these materials, are considered in this study. Recycling data from 247 municipalities for the years 2010-2020 are used to research this topic. The analysis is carried out using a difference-in-difference model with multiple time periods and a model presented by Callaway and Sant’Anna. A positive and significant change in household recycling was found for plastic packaging waste, amounting to an average increase of 1.57-2.92 kilograms per resident per year when the curbside recycling system was introduced. The change in recycling was also positive for paper, but this result was not robust to changes in the original model specification. Significant increases in recycling were found for total recycling, glass, and metal as well. However, it is considered uncertain whether the identifying assumptions that have to be fulfilled to establish causality of the results are satisfied. The introduction of a curbside recycling system increases household recycling because the time and effort that are required to recycle decrease. The results presented in this study are in line with this notion.

Plastics have become an integral part of modern life and global use is expected to grow almost two- fold until 2040. 40% of European demand for plastic raw materials is driven by the packaging industry and being a cheap material, focus on waste management has historically been neglected. Sweden introduced a law on extended producer responsibility in 1994, due to which a national recycling system for plastic packaging was introduced, arranged by the producer owned organisation FTI. By 2017, official data stated that the national recycling rate reached 46%, surpassing the target of 30% recycling. However, this figure has been disputed by both governmental and industry reports stating that the true recycling rate could be as low as 14%. With stricter recycling targets arriving in the upcoming decade, framed by the EU circular economy package, new strategies for managing plastic packaging waste are needed.  Alongside the recycling system arranged by FTI, Sweden also has a national deposit return system for the collection of PET bottles. This system continuously generates higher recycling rates than the FTI system, and extending the deposit return system to include other types of plastic packaging could be a way of reaching future targets for plastic packaging recycling. This thesis aims to evaluate the environmental impact of an extended deposit return system in a comparative LCA, with the recycling system organised by FTI as a baseline scenario (S0). Two scenarios with an extended deposit return system have been developed; one based on the current system for PET bottles with national collection (S1), and one based on reuse practices on a local scale, with take-away packaging from restaurants and cafés (S2). The LCA focuses on three impact categories related to circular economy targets – global warming, terrestrial ecotoxicity and fossil resource scarcity. With little previous research on extended deposit return systems and reuse practices in a Swedish setting, this thesis is a first attempt to explore possible extended deposit return system configurations and their associated environmental impacts.  The results show that S2 generates the lowest environmental impact in the analysed impact categories, whereas S0 generates the highest environmental impact in the analysed impact categories. Production of virgin packaging and incineration of waste packaging are the most contributing processes toward global warming results. For terrestrial ecotoxicity, incineration of packaging along with break wear emissions from transports contributes most. For fossil resource scarcity, production of virgin plastic granulate is the most contributing process.  To reduce the environmental impact of plastic management in Sweden, the results highlight the importance of lowering demand for virgin plastic packaging production and minimising incineration of waste plastic packaging. This can be achieved by increasing reuse practices, increasing collection rates and facilitating greater recycling rates by improving packaging design. An additional conclusion is that access to regional and site-specific data needs to be better, to increase the reliability of studies of Swedish waste management systems. / Användningen av plast har ökat explosionsartat under de senaste 70 åren och är idag en oumbärlig del av samhället. Nära 40% av plastråvaran i Europa går till plastförpackningar, men endast en mindre del av materialet återanvänds eller återvinns på årsbasis. Både inom politik och näringsliv diskuteras därför nya mål för återvinning, för ökad resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan. I Sverige har ett producentansvarssystem, samordnat av FTI, funnits för insamling och återvinning av plastförpackningar sedan mitten av 90-talet, och nuvarande mål för plastförpackningsåtervinning är 30%. Den officiellt sammanställda statistiken visar att materialåtervinningsmålet uppnås, men på senare år har flera studier uppmärksammat att det råder dålig förståelse av flödet av plaster i Sverige, och att materialåtervinningsgraden i själva verket kan vara så låg som 14%.  Som ett parallellt insamlingssystem i Sverige finns pantsystemet, dit enbart flaskor av PET får lämnas. Pantsystemet har en högre återvinningsgrad än det system som ordnas av FTI och en utökning av pantsystemet till att inkludera andra typer av plastförpackningar kan vara en möjlig väg öka materialåtervinningsgraden för plastförpackningar i Sverige. Syftet med den här studien är att utvärdera miljöpåverkan från ett utökat pantsystem jämfört med nuvarande system som ordnas av FTI i en jämförande livscykelanalys. FTI:s återvinningssystem har modellerats som ett basscenario (S0). Två scenarier för ett utökat pantsystem har tagits fram, ett på nationell nivå baserat på det nuvarande pantsystemet (S1), och ett som fokuserar på återanvändning av plastförpackningar på lokal nivå (S2). Studien fokuserar på tre effektkategorier som relaterar till övergripande mål inom cirkulär ekonomi – global uppvärmning, marktoxicitet samt användning av fossila resurser.  Resultaten visar att S2 har lägst påverkan i de tre undersökta effektkategorierna, samtidigt som S0 har högst miljöpåverkan i de tre undersökta effektkategorierna. De processer som bidrar mest till effektkategorin global uppvärmning är tillverkning och avfallsförbränning av plastförpackningar. För marktoxicitet bidrar partikelutsläpp från lastbilars bromsar vid transport tillsammans med förbränning av plastförpackningar mest. För användning av fossila resurser är tillverkning av plastgranulat den största bidragande processen. De åtgärder som gör mest nytta i förhållande till att minska miljöpåverkan från hanteringen av plastförpackningar är minskad efterfrågan på plastgranulat genom återanvändning, att undvika förbränning av plastförpackningar genom ökad insamling samt att förbättra möjligheterna till materialåtervinning genom bättre förpackningsdesign.

Fördelarna med att förebygga avfall har visat sig vara många; besparingar i pengar och resurser, förbättrad arbetsmiljö etc. Trots det har utvecklingen gått trögt och få kommuner har prioriterat avfallstrappans översta steg. Under 2017 startades coachningsprojektet Översta steget för att få fler kommuner i Skåne att arbeta med förebyggande av avfall. Fokus ligger på kommunernas egna verksamheter. Inbjudan till projektet har gått ut till alla Skånes 33 kommuner men endast 4 har valt att delta. I studien har 13 kommuner intervjuats om deras beslut angående projektet samt om förebyggande av avfall i stort. Vi har identifierat tre huvudkategorier av hinder; kommunikativa hinder, organisatoriska hinder och hinder som rör vårt ekonomiska system. Förebyggande av avfall är på grund av att det är ett nytt arbetsområde inte lika konkret som återvinning och därmed svårkommunicerat. Det som har lockat kommuner att delta är de ekonomiska besparingar som kan göras samt att projektet erbjuder stöd i arbetet. Även förbättrad miljöprestanda lockar sekundärt. Vi anser att resultaten och fördelarna med att förebyggande av avfall måste spridas smart i olika typer av nätverk för att få igång samtalet kring förebyggande av avfall. På så sätt kan idéerna även konkretiseras och göras mer lättmottagliga för verksamheter och personal. / The advantages of preventing waste have proven to be many: savings in money and resources, improved work environment, etc. Despite this, development of waste prevention has been slow, and few municipalities have prioritized the top step of the waste management hierarchy. In 2017, the coaching project, Översta steget, was initiated to get more municipalities in Skåne to work on waste prevention. The project focus was on the municipalities' own activities. All of Skåne’s 33 municipalities in Skåne were invited to the join the project, but only 4 have chosen to participate. In the present study, 13 municipalities have been interviewed about their decisions regarding the project in general and waste prevention in particular. We have identified three main categories of obstacles; communicative barriers, organizational barriers and obstacles connected to our economic system. Prevention of waste is, because it is new area of work, not concrete enough and difficult mediated/experienced difficult. What has tempted the municipalities to participate in the project is the economic savings that can be made and that the project offers coaching. Improved environmental performance also is a secondly reason. We believe that the results and benefits of waste prevention must be spread smartly across different types of networks in order to initiate the call on prevention. This way it can also be more concrete and made more receptive to municipalities and their staff.

Byggsektorn står för 35 procent av allt genererat avfall i Sverige och en stor del av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Bygg- och fastighetsbranschen har därför ett ansvar för att bidra till en mer hållbar utveckling. Bland annat genom att jobba för hållbara städer och samhällen samt en mer hållbar konsumtion och produktion, vilket är det 11:e respektive 12:e globala målet för hållbar utveckling. Ett förfarande för att uppnå målen är att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi, där återbruk är en bidragande faktor. Det har därför varit relevant att undersöka hur en kommersiell fastighetsägare kan lyckas med återbruk i lokalanpassningar, eftersom vägen dit inte är självklar. Examensarbetet har begränsats till att identifiera en organisationsstruktur med ett förslag till en förvaltnings- och projektorganisation för att hantera återbruk vid lokalanpassningar samt en affärsmodell. I organisationsstrukturen läggs fokus på samverkan mellan alla involverade parter i en lokalanpassning. Övergången från ett linjärt till ett cirkulärt arbetssätt där flertalet arbetsroller är involverade från ett tidigt skede aktualiseras. I projektorganisationen krävs nya kompetenser och samarbetspartners i form av inventerings- och återbrukskonsult och leverantör av tjänsterna lager och logistik, vilka förslagsvis läggs ut på externa parter. Internt kan fastighetsägare engagera en hållbarhetskoordinator med strategiskt och operativt ansvar för förändringen till mer återbruk. In-house miljösamordnare kan anlitas med ansvar för informationsinsamling och kunskapsspridning. Vidare ska det säkerställas att projektledaren har huvudansvaret för att återbruk tillämpas i lokalanpassningar, men med god hjälp från andra kompetenser vilket åstadkoms genom samverkan. Affärsmodellen tydliggör det värdeerbjudande och de nyckelaktiviteter som en kommersiell fastighetsägare implementerar i deras verksamhet genom återbruk i hyresgästanpassningar. Förändringen möjliggör att fastighetsägare kan erbjuda cirkulära och hållbara lokaler till sina kunder. Samtidigt behöver fastighetsbolag skapa och implementera arbetsprocesser för att möjliggöra återbruk vid lokalanpassningar. Bland annat rekommenderas fastighetsägare att genomföra återbruksinventeringar, bygga modulärt, vara aktiv på andrahandsmarknaden och bidra till ett cirkulärt beteende hos kunder, samarbetspartners och internt i bolaget. Omställningen till återbruk och inkorporerande av de nya arbetsrutinerna kan åstadkommas genom följande steg:1) Utbilda kunden och bolaget internt2) Inventera fastighetsbeståndet, sätta tydliga mål och bestämma en plan3) Göra investeringar för långsiktig lönsamhet4) Samarbetspartners och digitala verktyg5) Etablera processer inom bolaget6) Förankra förändringen / The building sector is accountable for 35 per cent of all generated waste in Sweden and a considerable part of Sweden’s domestic pollution of greenhouse gases. The building and real estate sector is therefore compelled to contribute to a more sustainable development. The industry can, among other things, work for sustainable cities and communities in addition to a more sustainable consumption and production, which are the 11th and 12th global targets for sustainable development. The transformation from a linear to a circular economy, where reuse is a contributing factor, is one way to achieve these goals. It has therefore been relevant to investigate how a real estate owner can succeed with reuse in adaptions of commercial properties. The dissertation has been limited to identify an organisational structure with a suggestion to a property management and project organisation to handle reuse in property adaptions in addition to a business model. In the organisational structure, partnering between all involved parties in a project has been emphasized. The transition from a linear to a circular approach, where most employees are involved from an early stage, is made relevant. New outsourced collaborators in the form of inventory and reuse consultants and suppliers of the services storage and logistic are required. In-house, property owners can engage sustainability coordinators with a strategic and operational responsibility for the change to more reuse. Internal environmental coordinators can be employed with responsibility for data collection and disseminating knowledge. Furthermore, it should be ensured that the project manager has the main responsibility for the task that reuse constitutes. Reuse should, however, be carried out with considerable support from other the capabilities in the project which is achieved through partnering. The business model highlights the value and key activities that commercial property owners achieve and implement in their operations through reuse in tenant adaptions. The change enables real estate owners to offer circular and sustainable facilities to their clients. Simultaneously, property owners must create and implement processes to validate reuse in their operations. Among other things, real estate companies are recommended to carry out reuse inventories, modular building, participating on the second-hand market and contribute to a more circular behaviour with clients, partners and in-house in the company. The transition to reuse and incorporation of the new routines can be achieved through the following steps:1) Educate the client and the company in-house2) Take stock of the property portfolio, formulate specific goals and determine a plan3) Make investments for long-term profit4) Collaborators and digital tools5) Establish processes within the company6) Refreezing the change

Studien baseras på en målkonflikt mellan att vilja ha en giftfri miljö och samtidigt sträva mot ett mer cirkulärt samhälle. Polyvinylklorid (fortsättningsvis PVC-plast) kan innehålla farliga ftalater som i för stor mängd kan vara skadliga för hälsa och miljö både under användning och återvinning. REACH-förordningen reglerade ftalaterna DEHP, DBP, BBP och DIBP i PVC-plast år 2015 genom att kräva tillstånd för att få använda dessa ftalater vid tillverkning av produkter inom EU. Den förändrade material-kompositionen leder till att den nytillverkade PVC-plasten skiljs från den äldre som producerades innan lagförändringen 2015. Målet att sträva mot ett mer cirkulärt samhälle genom att återvinna mer PVC-plast hindras av målet att skapa en giftfri miljö eftersom den äldre PVC-plasten innehåller förbjudna ämnen. Studiens syfte är att undersöka hur denna målkonflikt påverkar återvinningen av PVC-plast inom byggsektorn.  För att besvara syftet har kvalitativ metod använts och sex intervjuer har genomförts med personer från Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (fortsättningsvis IKEM), Tarkett, Byggföretagen, Bolon, Naturvårdsverket, IVL Svenska Miljöinstitutet och BASTA.  Resultatet av studien är att ingen av de intervjuade anser att plasten varken måste ersättas eller förbjudas. De anser snarare att politiken och de vetenskapliga belägg som finns måste diskuteras mer samtidigt som kraven på miljömärkt PVC-plast måste öka för att kunna säkerställa en hållbar hantering. För att kunna öka den cirkulära ekonomin är ett förslag att implementera loggböcker där byggföretagen kan redogöra för det material som används under byggskedet, detta skulle då öka spårbarheten och därmed möjligheterna för återvinning. / The study focuses on the emerging policy conflict between a non-toxic or a toxic-free environment and a circular economy. Polyvinyl chloride (PVC plastic) contains phthalates which in excessive amounts can be dangerous to the health and the environment. Problems arise when PVC plastic is to be recycled and these phthalates spread into nature. The REACH regulation has controlled the phthalates DEHP, DBP, BBP and DIBP in PVC plastic since 2015. REACH regulates the phthalates by requiring a permit to use them for the manufacture of products within the EU. The changed material composition leads to the newly manufactured PVC plastic being separated from the older plastics that were produced within the law change in 2015. The goal of striving for a more circular economy by recycling more PVC plastic interferes with the goal of creating a toxic-free environment, since the older PVC plastic contains the now regulated substances. The purpose of the study is to investigate how this goal conflict affects the recycling of PVC plastic in the construction sector.  A qualitative method has been used for the study and six interviews have been conducted with people from the Innovation and Chemical Industries in Sweden (IKEM), Tarkett, Byggföretagen, Bolon, Naturvårdsverket, IVL Swedish Environmental Institute and BASTA.  The result of the study is that none of the interviewed is of the opinion that the PVC plastic must be replaced or banned. Although they do believe that the policy and scientific evidence that exists must be discussed more, while requirements for eco-labeled PVC plastic must be required to be able to establish a more sustainable management. In order to increase the circular economy, one proposal is to implement logbooks where construction companies can account for the material used during the construction phase, which would then increase traceability and thus the possibilities for recycling.

Många av de aktuella miljöproblemen kan kopplas till dagens konsumtionssamhälle som intensivt brukar jordens resurser. För att nå klimatmålen och reducera antropogen påverkan på miljön krävs effektiva åtgärder, bland annat inom produktion och konsumtion av varor och tjänster. En åtgärd skulle kunna vara att införa ett återbrukssystem för förpackningar. Det kan bidra till att skapa en cirkulär ekonomi där material- och energiflöden sluts och resurser nyttjas till fullo. För att ett återbrukssystem ska fungera i praktiken har producenter och konsumenter en viktig roll då förpackningarna måste returneras för att kunna återanvändas. Därmed finns ett intresse av att undersöka hur producenter och konsumenter ser på införandet av ett potentiellt återbrukssystem. Denna studie kommer utvärdera potentialen för ett återbrukssystem i Sverige genom att utföra en fallstudie på återanvändbara mjölkflaskor av glas.  Syftet med studien är att utvärdera om en introducering av återanvändbara mjölkförpackningar av glas kan vara ett alternativ ur ett producent- och konsumentperspektiv. Detta analyseras genom att utreda intresset för ett återbrukssystem samt att identifiera eventuella hinder, för- och nackdelar och viktiga sociala aspekter med systemet. För att undersöka producenternas intresse genomfördes intervjuer med representanter från två mejerier i Sverige. Konsumenternas intresse undersöktes genom en enkätstudie. Utifrån befintlig litteratur inom området identifierades ett antal teman som har betydelse för individers beteenden: värderingar, medvetenhet och bekvämlighet. Dessa användes för analys av konsumenters intresse för systemet.  Resultatet visar att det inte finns något övergripande intresse hos producenter och konsumenter för ett återbrukssystem med mjölkflaskor av glas i dagsläget. För producenterna skulle det isåfall vara om det går att motivera att det medför miljömässiga fördelar samt lönsamhet för företaget. Konsumenternas intresse motiveras av sociala aspekter såsom personligt intresse och engagemang för miljön, och begränsas av den extra ansträngningen som krävs för att returnera flaskorna efter användning. Producenterna saknar övervägande incitament att byta från dagens mjölkkartonger och är tveksamma till återbrukssystemets lönsamhet. Det befaras även medföra problem med hygien och kvalitetssäkring av produkterna. Om det kan fastställas att det är miljömässigt fördelaktigt kan återbrukssystemet gynna mejeriernas försäljning, då det finns ett intresse hos konsumenterna för miljövänliga produkter. Dock konstateras glasflaskornas vikt vara en betydande faktor som påverkar både producenternas och konsumenternas intresse till systemet. Samtidigt identifieras en allmän osäkerhet hos både producenter och konsumenter om ett återbrukssystem skulle medföra miljömässiga fördelar. Det skulle därmed behövas ytterligare vetenskapliga studier för att utvärdera återbrukssystemets möjligheter till miljömässig och ekonomisk lönsamhet. / Many of the current environmental problems can be linked to our consumer society, which entails inefficient use of the earth's resources. In order to achieve climate goals and reduce anthropogenic impacts on the environment, effective measures are required, including in the production and consumption of goods and services. One measure is to introduce a system for reusable packaging. The system can help create a circular economy where resources are used in closed-loop systems, which minimises the use of natural resources. In order to create an efficient system for reusable packaging, producers and consumers have an important role as the packaging must be returned in order to be reused. Thus, there is an interest in examining producers and consumers attitudes to an introduction of a potential system for reusable packaging. Therefore, this study will evaluate the potential for reusable packaging in Sweden by conducting a case study on reusable glass milk bottles.  The purpose of the study is to evaluate whether the introduction of reusable milk packaging can be an alternative from a producer and consumer perspective. This is analysed by investigating the interest in a system for reusable packaging as well as identifying any obstacles, advantages, disadvantages and important social aspects with the system. To investigate the producers' interest, interviews with representatives from two dairies in Sweden were conducted. The consumers' interest was examined through a survey. Based on existing literature in the field, a number of themes were identified to be of importance for individuals' behaviors: values, awareness and convenience. These themes were used in the analysis of consumers' interest in reusable packaging.  The results show that there is no overall interest among producers and consumers for reusable glass milk bottles at present. Producers consider it to be a preferable packaging alternative only if it can be justified to entail environmental benefits as well as profitability for the company. The consumers' interest is motivated by social aspects such as personal interest and commitment to the environment, and their interest is limited by the extra effort required to return the bottles after use. Today, the producers consider a lack of incentives to switch from today's milk cartons, and are doubting the profitability of an investment in reusable packaging. They are also concerned that the reusable bottles would cause problems with hygiene and quality assurance of the products. Although, if it can be determined that reusable packaging is environmentally beneficial, it could benefit the dairies' sales, as there is an increasing demand among consumers for environmentally friendly products. However, the weight of the glass bottles is found to be a significant factor that affects both producers' and consumers' interest in the system. At the same time, both producers and consumers are uncertain as to whether reusable packaging would in fact entail environmental benefits. Further scientific studies would thus be needed to evaluate the recycling system's potential for environmental and economic profitability.

The building sector is resource intensive and contributes significantly to Climate change. In recent times, many initiatives are being undertaken to make today’s situation better. Among them, the Circular economy has become an attractive topic for implementation of sustainability in various sectors.  A case study has been performed to assess the environmental impacts of a ‘circular’ kitchen at Chainable company in the Netherlands through life cycle assessment. This kitchen is different from other standard kitchens as it is offered as kitchen-as-a-service for a long period of time. It follows circular design strategies such as extension of service life, use of recycled materials, design-for- disassembly and design for light weight construction. The company maintains the kitchen and ensures that it is circular by either recycling, reusing or recovering the waste at the end-of-life of the kitchen. This could potentially reduce the impacts of construction of more kitchens if people and different organizations keep it for the long term.  The kitchen is made of various components such as frame, panels, sink, tap, drawers, countertop, handles and electric socket. The use phase of the kitchen includes repair and maintenance scenarios for the whole lifecycle of the kitchen.  The results indicate production and replacement of Chipboard panels, production of steel frame and transports linked to repair and maintenance scenarios as hotspots of the kitchen in Climate change and Resource use impact categories. / Byggsektorn är resurskrävande och bidrar avsevärt till klimatförändringarna. På senare tid har många initiativ tagits för att göra dagens situation bättre. Bland dem har cirkulär ekonomi blivit ett attraktivt ämne för genomförandet av hållbarhet inom olika sektorer.  En fallstudie med hjälp av livscykelanalys har utförts för att bedöma miljöeffekterna av ett “cirkulärt” kök från Chainable, ett företag i Nederländerna. Detta kök skiljer sig från andra vanliga kök eftersom det erbjuds som kök-som-en-service under en längre tid. Det följer cirkulära designstrategier som förlängning av livslängden, användning av återvunnet material, design för demontering och design för lätt konstruktion. Företaget underhåller köket och ser till att det är cirkulärt genom att antingen återvinna, återanvända eller återhämta avfallet i slutet av kökets livscykel. Detta kan eventuellt minska påverkan av byggandet av fler kök om människor och olika organisationer behåller dem på lång sikt.  Köket är tillverkat av olika komponenter som ram, paneler, handfat, kran, lådor, bänkskiva, handtag och eluttag. Kökets användningsfas inkluderar reparations- och underhållsscenarier för hela kökets livscykel.  Resultaten indikerar att produktionen och utbytet av spånskivor, tillverkningen av stålram och transporter kopplade till reparations- och underhållsscenarier har störst påverkan i kökets livscykel inom kategorierna klimatförändring och resursanvändning.

The increasing amount of microplastics found in the environment have underscored the urgency to identify, develop and deploy scenarios in which municipal wastewater treatment plants (MWWTPs) limit the release of urban microplastics into the environment. Simultaneously, the global trend towards a circular economy has defined the conditions for these scenarios in relation to the water-energy- nutrient nexus. This study has created a novel framework between studies into treatment technologies for microplastics removal in wastewater streams and circular economic objectives from policymakers with regard to the water-energy-nutrient nexus. The results of this study build on the existing evidence that MWWTPs release significant amounts of microplastics to both terrestrial and aquatic environments. This study has demonstrated how Multi-criteria Analysis (MCA) can be applied to analyse wastewater treatment scenarios for their ability to limit microplastic pollution from MWWTPs, whilst taking the water-energy- nutrient nexus into account. The MCA has identified MBR inci-eco as the best performing circular economic scenario for limiting microplastic pollution from MWWTPs in to be constructed plants. This scenario includes a Membrane Bioreactor (MBR) with Anaerobic Digestion, energy recovery through incineration and Phosphorus recovery through Ecophos. If already existing MWWTPs aim to upgrade their facility to limit microplastic pollution, CASPACUF with Pyreg as an energy-nutrient recovery is seen as the best performing scenario. The powder activated carbon with ultra filtration (PAC-UF) system would then be installed as an additional polishing step to an existing conventional activated sludge (CAS) system, significantly reducing upfront investment costs. Academia can build upon these results to initiate additional research into novel microplastic filtration specific technologies, business model innovation for wastewater treatment and microplastic pollution prevention at the source and in stormwaters. National and international policymakers should ban the distribution and sale of biosolids for direct land application to limit the pollution of microplastics from bio-solids. Furthermore, efforts should be put in place to limit microplastic pollution at the source by stimulating policies for a ban on the use of microbeads, limit tyre wear and improving design for e.q. washing machines. / Den ökande mängden mikroplast som finns i miljön har understrukit brådskan i att identifiera, utveckla och tillämpa strategier där kommunala avloppsreningsverk (MWWTP) begränsar utsläpp av urbana mikroplaster. Samtidigt har den globala trenden mot en cirkulär ekonomi definierat villkoren för dessa scenarier i förhållande till vatten-energi-näring-näxan. Denna studie har tagit fram ett nytt ramverk mellan studier om reningsteknologier för avlägsnande av mikroplast i avloppsvattenströmmar och cirkulära ekonomiska mål från beslutsfattare med avseende på water-energy-nutrient nexus. Resultaten av denna studie bygger på befintliga bevis på att kommunala avloppsreningsverk släpper ut betydande mängder mikroplast i både mark- och vattenmiljöer. Denna studie har visat hur Multi-Criteria Analysis (MCA) kan användas för att analysera avloppsreningsscenarier utifrån deras förmåga att begränsa mikroplastföroreningar från reningsverk, samtidigt som man tar hänsyn till vatten-energi-näring-näxan. MCA har identifierat MBR-inci-eco som det bäst presterande cirkulära ekonomiska scenariot för att begränsa mikroplastföroreningar från nya verk. Detta scenario inkluderar en Membrane Bioreactor (MBR) med anaerobisk nebrytning, energiåtervinning genom förbränning och fosforåtervinning genom Ecophos. Om redan befintliga verk ska uppgradera sin anläggning för att begränsa mikroplastföroreningar, ses CASPACUF med Pyreg som energi-näringsåtervinning som det bästa scenariot. Det pulveraktiverade kolet med ultrafiltreringssystemet (PAC-UF) skulle sedan installeras som ett ytterligare poleringssteg till ett befintligt konventionellt system för aktiverat slam (CAS), vilket avsevärt minskar investeringskostnaderna. Framtida forskning kan använda dessa resultat för att undersöka nya mikroplastfiltreringsspecifika tekniker, affärsmodellinnovation för avloppsrening och förebyggande av mikroplastförorening vid källan och i stormvatten. Nationella och internationella beslutsfattare bör förbjuda distribution och försäljning av biosolids för direkt markanvändning för att begränsa mikroplastföroreningar från biosolids. Vidare bör åtgärder vidtas för att begränsa mikroplastföroreningar vid källan genom att stimulera policyer för ett förbud mot användning av mikrokulor, begränsa däckslitage och förbättra designen för e.q. tvättmaskiner.

Skanska, Sweden’s leading project development and construction groups, is increasingly striving for innovative solutions to reduce the carbon footprint of its operations and close the loop on waste materials. The company has expressed interest in investing in a pyrolysis plant in the Stockholm region to produce biochar out of wood waste from construction sites. Biochar, a charcoal-like substance, is produced through thermochemical decomposition of biomass. Recently recognized as a negative emissions technology thanks to its ability to act as a carbon sink, and with its many properties and applications, biochar has in recent years become an increasingly valued product on the Nordic market. However, the magnitude with which biochar production mitigates climate change depends on a number of parameters. The present thesis seeks to assess the potential of biochar production at Skanska and use for urban soils to reduce the company’s GHG emissions, and puts results in perspective with Skanska’s sustainability targets. Using the GHG Protocol for Project Accounting, and through a life-cycle perspective, the thesis examines whether biochar production results in a higher climate gain compared to the continuation of current activities, i.e. the treatment of wood waste through incineration for energy recovery. The results show that reductions in emissions depend on a number of factors including biochar stability, biochar yield, the availability of excess heat from the pyrolysis process and its use for district heating, and most importantly, the type of fuel substituted by waste wood for energy production. Ultimately, the quality, quantity, and geographic distribution of wood waste produced by Skanska determines the viability of this project, and this information should be carefully compiled by the company. / Skanska AB, Sveriges ledande bygg- och projektutvecklingsföretag, strävar alltmer efter innovativa lösningar för att minska koldioxidavtrycket i sin verksamhet och sluta cirkeln för avfallsmaterial. Företaget har uttryckt ett intresse att investera i en pyrolysanläggning i Stockholmsregionen för att producera biokol av träavfall från byggarbetsplatser. Biokol produceras genom termokemisk sönderdelning av biomassa och blev nyligen erkänd som en negativ utsläppsteknologi tack vare sin förmåga att fungera som kolsänka. Med sina många användningsområden och varierande egenskaper har biokol under senare år blivit en allt högre värderad produkt på den nordiska marknaden. Dock spelar flera faktorer roll när möjligheterna för biokolsproduktion att reducera klimatförändringarna ska bedömas. Det här examensarbetet syftar till att utvärdera potentialen för biokolsproduktion inom Skanska och användandet av biokol i urbana jordar för att minska företagets växthusgasutsläpp, samt sätta resultaten i perspektiv med Skanskas hållbarhetsmål. Genom att använda GHG-protokollet för projektredovisning, samt ur ett livscykelperspektiv, undersöker examensarbetet huruvida biokolproduktionen resulterar i en högre klimatnytta jämfört med den nuvarande verksamheten, det vill säga genom förbränning av träavfall för energiåtervinning. Resultaten visar att utsläppsminskningar beror på ett antal faktorer, inklusive biokolets stabilitet, produktionsutbyte, tillgång till överskottsvärme från pyrolysprocessen för användning i fjärrvärmenätet, samt viktigast av allt, vilken typ av bränsle som ersätts av träavfall för energiproduktion. I slutändan är det kvaliteten, kvantiteten samt geografisk tillgång till producerat träavfall för biokolsproduktion som avgör hur väl detta projekt kan genomföras, och denna information bör noggrant sammanställas av Skanska.