Denna samhällskunskapsdidaktiska studies syfte är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskap som skolämne till samhällskunskap som undervisning utifrån didaktiska frågor som Vad?, Hur? och Varför?, samt hur detta upplevs förändrats över en tidsperiod om cirka tjugo år eller mer. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tio samhällskunskapslärare med lång yrkeserfarenhet från högstadium, gymnasium eller vuxenutbildning. Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiska utgångspunkteri fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till. Det är Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor för hur undervisningen blir. Lärarna i studien pratar aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla detta till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tio lärarna alla har mycket olika berättelserom vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger mest fokus på sin personliga bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar mer på didaktiska idéer, på styrdokument eller på organisatoriska ramar. Studien visar också att lärarna alla har en eller ett par dominerande dimensioner som dels syns mest i berättelsen, dels också påverkar hur de pratar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Studiens viktigaste bidrag är kanske att den exemplifierar teoretiska perspektiv. Inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial. / The purpose of this research in social studies didactics is to examine what teachers in social studies perceive as the most important influencing factors for the transformation from social studies as school subject to social studies as classroom teaching, based on didactic questions as; What?, How? and Why?, and how this is perceived has changed over a period of about twenty years or more. The study is based on the hermeneutic-phenomenological life-world approach, where phenomenological description and hermeneutic interpretation are central. The empirical data consist of interviews with ten teachers in social studies with extensive professional experience in lower secondary school, upper secondary school or adult education. The result is thematically based on inspiration from frame factor theory in four dimensions of influencing factors, which are; The personal dimension, The didactic dimension, The governing dimension and The societal dimension. Each of these dimensions is divided into a number of variations. The dimensions are designed on the principle of the personally close to the societal distanced. In addition to these dimensions, an aspect of these is added. It is The pupil aspect, whose content pupils as influencing factor. The teachers in the study never talk about pupils and their influence on the teaching without connection to any of the four dimensions. Conclusions drawn in the study is that the ten teachers all have very different stories about what they perceive as the most important influencing factors. Some places the greatest emphasis on their personal background or personal interests. Others focus more on didactic ideas, on policy documents or on the economical and organizational framework. The study also shows that all the teachers have one or two dominant dimensions as most visible, that also affects the way they talk about the other dimensions. The teachers’ stories also show that they perceive that the teaching and what impact this change appreciably over time. The study’s most important contribution is perhaps that it exemplifies theoretical perspectives, for an example highlighting that the frame factor theoretical scaffolding must be adapted to the specific study and its issues and research materials.

本人研究現行國民中學公民教育的民主價值觀，是因為我國國中「公民與道德」課程的實施，為有意識的公民教育的一環，國家希望透過此一社會化過程，讓國中學生學習及獲取民主價值，此社會化過程影響學生成年後政治價值之取向及政治行為的模式。中學教育是一種「國民教育」，從民族意識、國家觀念的培養，乃至基本法律常識、政治過程、權利義務及自治能力的訓練，目的是希望培養學生成為服務社會的好國民。 基於國中公民教育在學校教育中所負有的意義，本研究希望藉由對於現行國中「公民與道德」課程所做的民主價值觀分析，達到以下的目的： 1. 探討民主價值觀在正式課程的「公民與道德」科教材實施中，所呈現的意義與評價。 2. 探討民主價值觀在非正式課程的「公民與道德」科活動運作中，所呈現的意義與評價。 3. 本研究以國中公民教師為對象，進行深度訪談，探討現行國中公民科教材編定及活動進行對學生民主價值觀念的影響程度。 4. 歸納研究結果，提出建議，提供教育當局改進的參考。 本研究對現行國民中學「公民與道德」教材進行民主價值觀分析時，適逢民國八十七學年度公民教材改版的時期，原本國中一至三年級均使用七十八年版一至六冊「公民與道德」的教材，改編為現行八十七年版適用於二至三年級使用的一至四冊「公民與道德」教材，並且在課程安排及教材編寫方面均較以往有很大的改變。教育部預計在九十年度計劃實施九年一貫的國民義務教育，教學科目調整為語文、健康與體育、社會、藝術與人文、數學、自然與科技及綜合活動七大領域的整體化教學，現行國民中學「公民與道德」科在教材編輯及活動設計上亦做了配合性的調整。 本研究的主要發現為：現行國中公民教材的編排內容十分強調民主信念、人民主權、公民責任感及法治運作的民主價值觀念，此結果說明公民教育藉由學校課程的社會化過程，強化學生民主、人權、責任及法治的概念使學生能早日成為身心發展均衡的健全公民，相較之下，現行國中公民教材的編排內容在政治參與及國家認同的民主價值觀念則有加強的必要，因為在民主社會的政治發展過程中，公民的參與行為及認同態度對於民主政治的發展有相當大的影響。因此，建議在往後的教材修訂過程中能多加強公民在政治行為及國家認同觀念的課程內容。此外，在現行國民中學公民活動的進行過程中則十分注重民主信念、公民責任感及政治參與的民主價值觀念，其次則為人民主權及法治運作的民主價值觀念，國家認同的觀念則有加強的必要。此結果說明現行國中公民活動的進行，可以培養學生對於民主運作程序、公民權利責任及政治參與態度的瞭解程度。藉由公民活動的順利推行，使學生能清楚明瞭身為現代公民應注重民主理念、公民責任及參與行為的重要性，其次，在活動進行中應強調人權及法治的觀念，特別是團體認同觀念的建立在公民活動中尤應重視。總之，民主信念的價值觀念在現行國中的公民教材及公民活動均十分強調及注重，而國家認同的價值觀念在現行國中的公民教材及公民活動中，則有應再加強的必要性。此外，學生在現行國中「公民與道德」課程教材方面、公民活動方面及教學方法方面均提出應改進的建議，提供教育當局作教育改革的參考。

The focus of this investigation is civics in the Swedish upper secondary school. In addition to subject matter, civics is also an agent for democratic socialisation. The study explores and analyses the reflections of six teachers on their teaching about globalisation. These reflections, or voices, are researched through interviews and classroom observations. The starting point is the teachers’ description of content and goals in their teaching. The overall aim is to identify and analyse first and second order concepts in their teaching and analyse the relationship between the concepts and democratic socialisation. Despite the strong position of civics as one of the main subjects in school curricula very little research has been done. By focusing on one substantial case, globalisation, this study tries to reach beyond the various topics covered in civics. In order to understand civics teaching the researcher use the history didactic terms of first and second order concepts to find a new way to explore and understand civics. Manifested in the teachers’ voices are ideas on how to organise, analyse, interpret and critically review discourses in society. The second order concepts of civics found in the teachers’ voices are social science perspectives, social science causality, social science inference, social science evidence and social science abstraction. In order to reach their goals in civics the teachers underline the importance of using second order concepts. When pupils work more scientifically they develop a way of thinking about society and they have to challenge their set opinions about different topics. Therefore, the second order concepts are important for achieving civic literacy.