As globalisation is now a reality for most large organizations, and the competition for most businesses moving faster and becoming tougher, there is a need for engineering projects to deliver results faster in a more complex environment than ever, but also for companies to collaborate to utilize a wider array of competencies and to reach new markets with their products. This case study analyses which difficulties arise in interorganizational requirements engineering, and what organizations can do to alleviate the effects of those difficulties, as well as suggest which actions are most effective to focus on. The conclusion of this study is that the difficulties can be divided into three categories, namely interpersonal, structural and processual. Each category concerns a different set of people and require different actions for increased effectiveness. For the interpersonal category, prioritized efforts should be to establish a shared vocabulary and use techniques to build shared contextual understanding. For structural difficulties, evaluating management and control structures and the implementation of the project’s strategy should be prioritized. In the processual category, codifying existing processes to enable improvements, defining information artefacts and aligning information flows should be of high priority. / Globaliseringens effekter är idag en verklighet för de flesta stora organisationer, och konkurrensen för företag blir hårdare och förändrar sig allt snabbare. Därför blir det allt viktigare för utvecklingsprojekt att anpassa sig till en allt mer komplex miljö och leverera resultat snabbare än tidigare, men också att samarbeta mer med andra företag för att såväl utnyttja bredare kompetens som att nå nya marknader. Den här studien undersöker utmaningarna i interorganisatoriskt kravställningsarbete, vad företag kan göra för att möta de utmaningarna, såväl som att föreslå vilka handlingar som ger mest effekt för ett bättre kravställningsarbete. Slutsatsen av studien är att utmaningarna kan delas in i tre kategorier, nämligen personorienterade, strukturella och processorienterade. Varje kategori rör en viss mängd deltagare i projektet och kräver olika handlingar för ökad effektivitet. För att minska utmaningar i den personorienterade kategorin bör ett projekt prioritera att använda tekniker för att skapa ett gemensamt språkbruk och att använda tekniker för att bygga upp gemensam kontextuell förståelse. För strukturella utmaningar bör det prioriteras att utvärdera styrnings- och kontrollstrukturer, samt hur projektets strategi har implementerats och förankrats bland deltagarna. I den processorienterade kategorin bör det prioriteras att kodifiera existerande processer för att möjliggöra förbättringsarbete, definiera informationsartefakter och att försäkra sig om att informationsflöden är i linje med varandra mellan företagen, så att rätt information möts vid rätt tillfällen.

As globalisation is now a reality for most large organizations, and the competition for most businesses moving faster and becoming tougher, there is a need for engineering projects to deliver results faster in a more complex environment than ever, but also for companies to collaborate to utilize a wider array of competencies and to reach new markets with their products. This case study analyses which difficulties arise in interorganizational requirements engineering, and what organizations can do to alleviate the effects of those difficulties, as well as suggest which actions are most effective to focus on. The conclusion of this study is that the difficulties can be divided into three categories, namely interpersonal, structural and processual. Each category concerns a different set of people and require different actions for increased effectiveness. For the interpersonal category, prioritized efforts should be to establish a shared vocabulary and use techniques to build shared contextual understanding. For structural difficulties, evaluating management and control structures and the implementation of the project’s strategy should be prioritized. In the processual category, codifying existing processes to enable improvements, defining information artefacts and aligning information flows should be of high priority / Globaliseringens effekter är idag en verklighet för de flesta stora organisationer, och konkurrensen för företag blir hårdare och förändrar sig allt snabbare. Därför blir det allt viktigare för utvecklingsprojekt att anpassa sig till en allt mer komplex miljö och leverera resultat snabbare än tidigare, men också att samarbeta mer med andra företag för att såväl utnyttja bredare kompetens som att nå nya marknader. Den här studien undersöker utmaningarna i interorganisatoriskt kravställningsarbete, vad företag kan göra för att möta de utmaningarna, såväl som att föreslå vilka handlingar som ger mest effekt för ett bättre kravställningsarbete. Slutsatsen av studien är att utmaningarna kan delas in i tre kategorier, nämligen personorienterade, strukturella och processorienterade. Varje kategori rör en viss mängd deltagare i projektet och kräver olika handlingar för ökad effektivitet. För att minska utmaningar i den personorienterade kategorin bör ett projekt prioritera att använda tekniker för att skapa ett gemensamt språkbruk och att använda tekniker för att bygga upp gemensam kontextuell förståelse. För strukturella utmaningar bör det prioriteras att utvärdera styrnings- och kontrollstrukturer, samt hur projektets strategi har implementerats och förankrats bland deltagarna. I den processorienterade kategorin bör det prioriteras att kodifiera existerande processer för att möjliggöra förbättringsarbete, definiera informationsartefakter och att försäkra sig om att informationsflöden är i linje med varandra mellan företagen, så att rätt information möts vid rätt tillfällen.

Obwohl virtuelle Ideencommunities (VIC) ein erfolgreiches Mittel zur Externalisierung von Kundenwissen darstellen, ist der Ausarbeitungsgrad der erzeugten Ideen oftmals zu gering, was zu einer verschlechterten Adaptierbarkeit der Ideen führt. Aus diesem Grund wird in der vorliegenden Arbeit ein Workshopdesign theoretisch entwickelt, welches zur gemeinschaftlichen Ausarbeitung und Strukturierung von Ideen, die in VICs erzeugt wurden, verwendet werden kann. Zur Erarbeitung des neuen Designs wird auf die Prinzipien des Collaboration Engineering zurückgegriffen, mit Hilfe dessen sich kollaborative Aufgaben systematisch analysieren und Gestaltungsempfehlungen für deren Design ableiten lassen. Als Resultat entsteht ein neues Workshopdesign, welches mit Hilfe einer detaillierten Agenda dargestellt wird. Damit liegt ein Konzept zur nahtlosen Erweiterung der, aus einer VIC resultierenden, Zusammenarbeit zwischen Kunden und Unternehmen im Rahmen des Open Innovation vor.

Obwohl virtuelle Ideencommunities (VIC) ein erfolgreiches Mittel zur Externalisierung von Kundenwissen darstellen, ist der Ausarbeitungsgrad der erzeugten Ideen oftmals zu gering, was zu einer verschlechterten Adaptierbarkeit der Ideen führt. Aus diesem Grund wird in der vorliegenden Arbeit ein Workshopdesign theoretisch entwickelt, welches zur gemeinschaftlichen Ausarbeitung und Strukturierung von Ideen, die in VICs erzeugt wurden, verwendet werden kann. Zur Erarbeitung des neuen Designs wird auf die Prinzipien des Collaboration Engineering zurückgegriffen, mit Hilfe dessen sich kollaborative Aufgaben systematisch analysieren und Gestaltungsempfehlungen für deren Design ableiten lassen. Als Resultat entsteht ein neues Workshopdesign, welches mit Hilfe einer detaillierten Agenda dargestellt wird. Damit liegt ein Konzept zur nahtlosen Erweiterung der, aus einer VIC resultierenden, Zusammenarbeit zwischen Kunden und Unternehmen im Rahmen des Open Innovation vor.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Collaborative helping via social networking conversation threads can pose serious challenges in emergency situations. Interfaces that support complex group interaction and sense-making can help. This research applies human-computer interaction (HCI), computer-supported cooperative work (CSCW), and collaboration engineering in developing an interactive design, the Mega-Collaboration Tool (MCT). The goal is to reduce the cognitive load of a group’s growing mental model, thus increasing the general public’s ability to organize spontaneous collaborative helping. The specific aims of this research include understanding the dynamics of mental model negotiation and determining whether MCT can assist the group’s sense-making ability without increasing net cognitive load. The proposed HCI theory is that interfaces supporting collaborative cognition motivate contribution and reduce information bias, thus increasing the information shared. These research questions are addressed: 1. Does MCT support better collaborative cognition? 2. Does increasing the size of the shared data repository increase the amount of information shared? 3. Does this happen because group members experience 1) a greater sense of strategic commitment to the knowledge structure, 2) increased intrinsic motivation to contribute, and 3) reduced resistance to sharing information? These questions were affirmed to varying degrees, giving insight into the collaborative process. Greater content did not motive group members directly; instead, half of their motivation came from awareness of their contribution’s relevance. Greater content and organization improved this awareness, and also encouraged sharing through increased enthusiasm and reduced bias. Increased commitment was a result of this process, rather than a cause. Also, MCT increased collaborative cognition but was significantly hampered by Internet performance. This challenge indicates MCT’s system components should be redesigned to allow asynchronous interaction. These results should contribute to the development of MCT, other collaboration engineering applications, and HCI and information science theory.