No description available.

No description available.

<p>The development within the European Union is that we are heading towards a common internal market. The law has during the year become more harmo-nized within the Union in many areas.</p><p>The company law within the European Union has become harmonized through several company law directives and the freedom of establishment, which is included in the EC Treaty.</p><p>The aim of an internal market is about to be achieved, but there are still differences between the systems of law within the Member States. To avoid these differences within the area of company law a common European company type became reality in 2004, the European public limited-liability company.</p><p>Companies within the European Union have the possibility to create a Euro-pean public limited-liability company (SE Company). The SE Company is mainly governed by the SE Regulation.</p><p>The SE company has advantages like the possibility to move the registered office from one Member State to another without losing its legal personality. It can also make the company structure easier and relief administrative costs for a company with activity in the European Union.</p><p>The company was supposed to be governed by one single set of rules, the SE Regulation, no matter where in the Union the company has its registered of-fice. This has not become reality since the SE Regulation on several occasions refers back to the national company law.</p><p>The SE Company has not been a success, only a few SE companies have been created. The advantages do not seem to be that important reasons, the companies do not seem to think that it is worth the cost and the trouble to change type of company.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att klarlägga försäkringsförmedlarens ansvar samt att belysa de situationer där förmedlarens ansvar är otydligt. Jag ska även bedöma om dessa situationer leder till en rimlig/orimlig riskfördelning mellan berörda parter. Jag ska utreda hur dessa situationer bör lösas och vad som bör göras för att tydliggöra försäkringsförmedlarens ansvar, samt ansvarsfördelningen mellan försäkringsförmedlaren och försäkringsgivaren. Denna uppsats är ämnad att läsas av personer som kommer i kontakt med dessa frågeställningar,</p><p>såväl personer som arbetar inom försäkringsbranschen som försäkringstagare. Läsaren bör inneha grundläggande juridiska kunskaper.</p>

1994 trädde Skuldsaneringslagen i kraft och har sedan dess varit kraftigt debatterad. Vissa anser att lagen fyller sin funktion, medan andra anser att den bara utgör en möjlighet för skuldsatta att komma undan sina förpliktelser och att många skuldsaneringar är misslyckade, eftersom gäldenärerna återskuldsätter sig. Uppsatsen syfte är att mot bakgrund av de grundläggande syftena i skuldsaneringslagen utröna vilka kriterier som kan avgöra huruvida en skuldsanering är lyckad eller misslyckad. Återskuldsättning under pågående skuldsanering diskuteras utifrån olika intressenters statistik och om återskuldsättningen är ett problem som innebär att möjligheten till skuldsanering bör avskaffas. En misslyckad skuldsanering kan sägas föreligga när gäldenären av någon anledning inte fullföljer skuldsaneringen och det rehabiliterande syftet därför inte uppnås. Återskuldsättning kan vara orsak till att en skuldsanering inte slutförs, men utgör i sig inget hinder för skuldsaneringsinstitutet. I stället måste hänsyn tas till vilken typ av skulder det handlar om samt ur vilket tidsperspektiv som bedömningen är relevant.

<p>Tredjepartslogistik är en företeelse som under de senaste åren kommit att bli vanligt förekommande både i Sverige och internationellt. Själva företeelsen som sådan innebär att ett företag eller liknande genom avtal låter en tredjepartslogistiker ombesörja sitt behov av transporter, lagerhållning, förpackning, enklare montering etcetera. Sett ur ett juridiskt perspektiv ger just själva avtalet, det vill säga tredjepartslogistikavtalet, upphov till spörsmål angående hur detta är att klassificera. Ett så pass ingående samarbete mellan tredjepartslogistikern och dennes motpart som tredjepartslogistik typiskt sett utgör kan enligt associationsrättsliga grunder komma att ge upphov till ett enkelt bolag snarare än ”enbart” ett köpare-säljare-förhållande mellan parterna. Om så kan bedömas vara fallet uppkommer möjligheten att avtalsparterna kommit att åtaga sig mer juridiskt långtgående förpliktelser visavi varandra än vad dessa är medvetna om eller önskat vid avtalets ingående.</p><p>Med utgångspunkt i associations- och köprättslig lagstiftning utreds i denna uppsats utifrån vilka omständigheter det kan avgöras huruvida avtal om tredjepartslogistik är att se som bildande av ett enkelt bolag eller köp av tjänst samt vilka de juridiska följderna blir av ett sådant avgörande. Som komplement till de sedvanliga rättskällorna har två avtal om tredjepartslogistik som används av svenska tredjepartslogistiker begagnats.</p><p>I uppsatsen har funnits att det är främst förekomsten eller avsaknandet av ett gemensamt vinständamål mellan logistikern och dennes motpart som är av störst betydelse för hur avtal om tredjepartslogistik är att klassificera. Vad gäller de juridiska följderna har vidare konstaterats att det föreligger principiella snarare än faktiska materiella skillnader mellan den associations- och köprättsliga lagstiftningen i det nu utredda fallet. Exempelvis kan nämnas skillnader avseende formerna för beslutsfattande och fördelning av uppkommen vinst mellan parterna i anledning av avtalet. Avsaknandet av mer påtagliga differenser kan i synnerhet förklaras med det omfattande bruket av dispositiv lagstiftning, vilket medför att den avtalsmässiga reglering som parterna själva ombesörjer tillmäts störst juridisk dignitet.</p> / <p>Thirdpartylogistics and related services are offered by most international logistic companys. Besides the undertaking of mere transports, thirdpartylogistics typically includes the execution of other services such as storage, repacking and assembling the clients products. From a legal point of view agreements concerning thirdpartylgistics raises the issue regarding how to legally classify the agreement in question. The thorough cooperation between the logistic company and its client needed to perform the agreed services could in accordance with Swedish company and partnership regulations give rise to partnership constellation rather than a purchase of a service. This could in turn result in that the parties involved have accepted more far-reaching legal obligations towards one another than wished for or intended.</p><p>In this thesis the above mentioned issues concerning the legal classification of agreement thirdpartylogistics are further exeplored with starting point in Swedish company and partnerhip law. Furthermore are the legal consequences of such classifacation in respect to the concerned parties obligations obligations towards each other thouroughly examined.</p><p>In the thesis it has been found that the most decisive circumstance to consider regarding the legal classifiaction of agreements concerning thirdpartylogistics is the presence or lack of joint earnings between the parties in question. Regarding the legal consequences it has been found that altough there are considerably principle differences between a partnership agreement and purchase dito, the de facto differences however seems to be of a more moderat kind. This could be explained by the extensive use of non-mandatory legislation in Swedish partnership law.</p>

<p>Every year approx. 110 billion SEK is being used In Sweden to finance research. The government contributes with 22 percent, i.e. approx. 25 billion SEK. The universities are equally financed by the government and private contributors.</p><p>The tax laws concerning these contributions are somewhat unclear, and this can generate problems. The two important questions that can arise are if the contribution is deductible, and if the receiver has to declare the income in his taxation. The essay focuses on the situations where the contribution is deductible for the giver and tax free for the receiver, i.e. when there is a lack of reciprocity in the taxation. This generates a lack of tax income for the government, and can lead to tax planning</p> / <p>Samhället har ett intresse av att forskning bedrivs. Varje år används ca. 110 miljarder kr till forskning i Sverige, varav staten står för ca. 22 procent, d.v.s. ca. 25 miljarder kronor. Universitetens forskning finansieras av staten och externa finansierare med ungefär lika stora delar.</p><p>De skatterättsliga reglerna angående forskningsbidrag är något oklara och detta kan leda till problem. Frågor som kan uppstå i anledning härav är i vilken utsträckning en näringsidkare åtnjuter avdragsrätt för forskningsbidrag till universitet, stiftelser, juridiska och fysiska personer, samt även i vilken mån detta bidrag är skattefritt för mottagaren? Främst inriktas uppsatsen mot de situationer där bristande reciprocitet uppstår. De frågeställningar som behandlas härvidlag är i vilken mån denna bristande reciprocitet kan läkas, och på vilket sätt detta kan ske.</p><p>Förhållandet mellan att det inte krävs någon motprestation för avdragsrätt i anledning av forskningsbidrag, och att en intäkt utan någon motprestation leder till skattefrihet skapar problem. Detta förhållande synes inte vara avsett av lagstiftaren och det ger visst utrymme för ’otillbörlig’ skatteplanering.</p>

<p>Bakgrund: En försäkringstagare kan välja att antingen köpa en försäkring genom direkt kontakt med ett försäkringsföretag eller genom att anlita en försäkringsförmedlare som sköter upphandlingen av de försäkringar som försäkringstagaren önskar. Under det senaste decenniet har försäkringsförmedlarna kommit att utgöra en viktig del av försäkringsmarknaden och de omsätter stora ekonomiska värden i sin verksamhet. Mot denna bakgrund är det av stor betydelse att den lagstiftning som reglerar förmedlarnas verksamhet ger ett tillfredsställande kundskydd. Tidigare fanns endast lagregler beträffande försäkringsmäklare som var tvungna att agera oberoende av försäkringsgivarintressen. Den 1 juli 2005 trädde dock en ny lag i kraft, lagen om försäkringsförmedling (2005:405), som har ett vidare tillämpningsområde än den äldre lagstiftningen om försäkringsmäklare. Den nya lagen omfattar även bland annat sådana förmedlare som ingått avtal med försäkringsföretag att endast förmedla dessa företags försäkringar.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om lagen om försäkringsförmedling erbjuder ett tillfredsställande kundskydd. För att undersöka denna fråga kommer en analys att göras av de skillnader som föreligger mellan det kundskydd som följde av lagen om försäkringsmäklare och det kundskydd som följer av den nya lagen om försäkringsförmedling. Förmedlarens roll som mellanman samt olika ersättningsmodeller för förmedlarens arbetsinsats kommer att granskas. Vidare är förmedlarens rådgivningsansvar, informationsplikt och skadeståndsansvar några av de ytterligare omständigheter som kommer att undersökas närmare.</p><p>Slutsatser: Det går att urskilja vissa helt nya bestämmelser i lagen om försäkringsförmedling som ökar kundens trygghet, exempelvis de nya reglerna angående förmedlarens informationsplikt och dokumentationsskyldighet. Även vissa andra regler som endast förtydligats eller förändrats i mindre grad ger ett förbättrat kundskydd. Tyvärr finns också förändringar i lagen som kan betyda en ökad osäkerhet och utsatthet för kunden, exempelvis förmedlarens möjlighet att alternera mellan olika förmedlingsroller. Att förmedlaren fortfarande kan ersättas genom provision kan också skada kundens förtroende för förmedlaren.</p>

This thesis investigates similarities and disparities between Swedish and Polish Labour Law concerning dismissals due to operational requirements and group redundancies. The study focuses on three important elements where the employers’ liberty is legally infringed upon in a procedure of notice. These elements concerns the legal conditions of notice that must be fulfilled, the rules of the procedure and the rules for employment protection that is granted in connection with dismissals due to operational requirement or group redundancies. In the thesis there is a comparative map that outlines the most important rules within the Swedish and Polish legal systems concerning the subject. The analysis has shown that Swedish and Polish Labour Law have many common features and that this depends on the circumstance that the national legislations of the two countries has been affected by the same minimal standards given in EC Directives and ILO Conventions. The analysis has also shown significant disparities. For example, many of the rules that constitutes the core of Swedish employment protection are absent in Polish Labour Law. Furthermore, the lack of coherence in the Polish legal system contributes to great differences concerning employment protection in disadvantage for employees working in little or medium sized companies. Therefore, the Polish leglisation in relation to the Swedish legislation must be considered as poor from the viewpoint of the employee. / I denna uppsats utreds vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och polsk arbetslagstiftning gällande verksamhetsrelaterade uppsägningar. Studien tar avsikt på tre viktiga moment där arbetsgivarens frihet begränsas i ett uppsägningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som måste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna säga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gäller inför en uppsägning och de former av anställningsskydd som tillförsäkras arbetstagarna i samband med eller efter en uppsägning. I uppsatsen finns en karta som översiktligt jämför viktigaste reglerna i de två ländernas regelsystem. Slutsatsen av undersökningen är att svensk och polsk arbetsrätt uppvisar flera gemensamma drag och att dessa beror på att ländernas regleringar utgått från samma minimikrav i ILO konventioner och EG direktiv. Studien visar också på betydande olikheter. Exempelvis saknar många av de regler som utgör själva kärnan i det svenska anställningsskyddet vid verksamhetsrelaterade uppsägningar någon motsvarighet i polsk arbetsrättslagstiftning. Dessutom bidrar den brist på enhetlig reglering i den polska lagstiftningen att stora skillnader i fråga om anställningsskydd uppstår till nackdel för arbetstagare som är anställda vid mindre företag. I förhållande till svensk arbetslagstiftning är därmed den polska arbetslagstiftningen sämre ur arbetstagarsynpunkt.

No description available.