Den här rapporten beskriver ett projekt som gick ut på att undersöka några av de metoder och tekniker som en dokumentärfilmare kan använda sig av i sitt arbete. Metoden som användes gick ut på att dels läsa litteratur på ämnet men huvudsakligen att producera en egen dokumentärfilm för att på så vis ta reda på hur olika tekniker fungerade och vilka för och nackdelar som fanns med dem.Väldigt mycket information kom fram genom arbetet, så mycket så att en hel del inte kunde tas med i rapporten på grund av tidsbrist. En subjektiv bedömning gjordes i slutändan för att bestämma vad som var intressant nog för rapportens mål.Rapporten beskriver först bakgrunden till problemet och går sedan vidare med att kronologiskt beskriva arbetsmetoden och de olika situationer som uppstod under arbetets gång. Därefter beskrivs några av de tekniker som användes på ett objektivt vis och slutligen kommer en subjektiv tolkning av resultatet.

Large amounts of items and users with different characteristics and preferences make personalized recommendations a problem. Many companies employ recommender systems to solve the problem of discovery and information overload where it is unreasonable for a user to go through all items to find something interesting. Recommender systems as a field of research has become popular during the past two decades. Recommendations are for many companies an important aspect of their products concerning user experience and revenue. This master’s thesis describes the development and evaluation of a recommender system in the context of a social network for sports fishing called Fishbrain. It describes and evaluates several different approaches to recommender systems. It reasons about user characteristics, user interface, and the feedback data provided by the users, for which help make recommendations. The work aims to improve user experience in the given context. All this has been implemented and evaluated, with mixed results, considering the many variables taken into account that are important to Fishbrain.

Mål: Enligt svensk lag måste veterinärer dokumentera information om alla patientbesök. Patientjournaler är användbara för att samla uppgifter om hälsotillståndet hos de djur som behandlats. Syftet med denna studie var att utvärdera och upptäcka användbarhetsproblem i ett befintligt elektroniskt patientjournalsystem som används av veterinärer. Metoder: Fyra olika metoder användes för att uppnå målen med studien under en tidsperiod av 14 veckor. Första metoden var fältstudier och observationer som genomfördes på två olika kliniker nära Stockholmsområdet. Tänka-högt-metoden användes för att utvärdera fyra tester, representerande användarflöden, i systemet för att lokalisera användbarhetsfrågor. Fem personer deltog i testet, tre läkarsekreterare och två personer med en teknisk bakgrund. Under en och en halv vecka, genomfördes den heuristiska genomgången bestående av 90 olika tester. Slutligen skickades en enkät bestående av 14 frågor ut till alla veterinärer som för närvarande använder det elektroniska patientjournalsystemet. Resultat: Fältstudierna och observationerna resulterade i en storyboard som representerar en visualiserad bild av veterinärernas arbetssituation. Testerna med tänka-högt-metoden synliggjorde de problem deltagarna upptäckte. Efter den heuristiska genomgången hittades 27 buggar och 7 användbarhetsproblem. Totalt hade enkäten en räckvidd av cirka 340 veterinärer och 120 svarade, en svarskvot på 35 %. En sammanfattning av svaren visade att det fanns problem med alltför många klick för att slutföra en uppgift. Användare tyckte det var svårt att få en överblick över systemet och att det var tidskrävande att slutföra sina arbetsuppgifter. Lösningar på problem visualiseras genom pappersprototyper. / Objective: According to Swedish law veterinarians must document information about all patient visits. The patient records are useful for gathering data about the health status of treated animals. The purpose of this study was to evaluate and discover usability issues in an existing electronic health record system used by veterinarians. Methods: Four different methods were used to help achieve the goals with the study during the time period of 14 weeks. At first, field studies and observations were conducted at two different clinics close to Stockholm. The think aloud method were used to evaluate four tests, representing user flows, in the system to locate usability issues. Five persons participated in the test, three medical secretaries and two person with a technical background. During one and a half week, the heuristic walkthrough was conducted through 90 different tests. At last, a questionnaire consisting of 14 questions was sent out to all veterinarians currently using the electronic health record system. Results: The field studies and observations resulted in a storyboard representing a visualized picture of the veterinarians work situation. The think aloud tests resulted in finding problems the participants discovered when conducting the tests. After the heuristic walkthrough 27 bugs and 7 usability issues were found. In total the questionnaire reached approximately 340 veterinarians and 120 resonded, a response ratio of 35 %. The summary of the answers showed that there were issues with too many clicks to complete a task. Users thought it was difficult to get an overview of the system and that it was time consuming to complete their work duties. Solutions for the problems are visualized through paper prototypes.

Dagens samhälle börjar alltmer kretsa kring användandet av smartmobiler. Mobila applikationer är integrerade i vår vardag på många olika sätt, och de utvecklas ständigt och blir fler. Under den senaste tiden har det också blivit allt mer populärt att ägna sin tid åt träning och motion. Fysisk aktivitet förbättrar människors hälsa och förebygger riskerna att drabbas av vissa sjukdomar. Många personer använder sig idag av olika träningsapplikationer som ett hjälpmedel i samband med sin träning. Statistiken visar att fler och fler använder sig av träningsapplikationer, vilket gör det intressant att undersöka vad i träningsapplikationerna som hjälper användarna att öka sin motivation till träning och motion. Syftet med detta arbete var att undersöka om det fanns, och i så fall vilka funktioner i träningsapplikationen RunKeeper som ökar användarens motivation. För att ta reda på detta utfördes en kvantitativ enkätundersökning, kvalitativa intervjuer och en dagboksstudie där fem personer medverkade i en månad. Resultatet av undersökningen visar att de flesta som använder RunKeeper upplever att de blir mer motiverade till att träna och motionera med hjälp av applikationen. Resultatet visar att det finns en skillnad i vilka funktioner som upplevs mest motiverande av användarna, beroende på hur mycket kunskap om och hur mycket användarna använder applikationen. Personer som inte använder Runkeeper kontinuerligt upplever funktionen att logga sin egen träning mest motiverande, medan de som använder applikationen ofta och har god insikt i applikationens  funktioner anser att ledartavlan är det som motiverar mest. / In todays society we can see an increasing appliance of smartphones. Mobile applications are integrated in our daily life in many different ways, and they are continuously developing and launching new applications on the market. Lately it has become more popular to engage in various workout activities. Physical activity has grand benefits for health, and prevents the risks of getting diseases. Many people today are using different workout and fitness applications when they are exercising.  Statistics are showing that the number of users of workout and fitness applications are increasing, which makes it interesting to do research about what it is in the applications that are helping the users to get more motivated to workout. The purpose of this work is to investigate if there is, and in that case which, functions in the fitness application RunKeeper that increases the users motivation. To examine this a quantitative survey, qualitative interviews and an one month long survey with five people   was carried out. The result of this work shows that most people who use RunKeeper experience that they get more motivated to exercise due to the application. The result shows that there is a difference concerning what functions that the users find most motivating, depending on how much knowledge and how frequent a person uses the application. People who don’t use the application constantly, finds the function to track their own exercise most motivating. The people who uses the application a lot and have good insight in the various functions in RunKeeper, finds the leaderboard most motivating.

Binauralt ljud innebär återskapandet av ljudsignaler så som människan uppfattar dem. Detta kan genomföras med hjälp av en teknik bestående av två mikrofoner som placeras vid öronen på ett dockhuvud. Uppspelning av ljudet i hörlurar gör att känslan av avstånd och riktning bevaras. Tekniken har utvecklats sedan slutet av 1800-talet men fortfarande inte brett ut sig och nyttjats i någon större utsträckning. Denna rapport undersöker vad binauralt ljud gör för lyssnarens upplevelse av ljud, samt diskuterar varför denna teknik inte används mer. Genom en undersökning bland studenter på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm har vi jämfört en binaural inspelning, skapad specifikt för denna studie, med samma inspelning i monoljud. Samtliga deltagare ansåg att den binaurala inspelningen var mer verklighetstrogen och flertalet rapporterade fysiska reaktioner som en följd av detta. Reaktionerna gav uttryck i bland annat rysningar och upplevd förhöjd puls. Deltagarna ansåg att tekniken skulle kunna undersökas vidare i syftet att användas inom andra sammanhang som exempelvis film och spel. / Binaural audio is a recreation of sound the way a human would perceive it. By using two microphones attached to a dummy head when recording the sound, and a set of headphones when listening to it, the perception of distance and direction is preserved. Even though this technology has been developed since the latter part of the 19th century, it has not yet been used in a greater extent. This report investigates why binaural audio is relevant to the listener’s audio experience and discusses why it is not used more today. The study was made on students at the Royal Institute of Technology in Stockholm where we let them compare two versions of a sound sketch that was specifically produced for this study, one version in binaural and one in mono. All participants considered the binaural version to be more lifelike and several of them reported physical and mental reactions due to this. The participants also considered that this technology should be examined further in order to be used in other contexts, e.g. film and video games.

Internet och sociala medier har lett till att användare har fått möjligheter att dela med sig av information som i sin tur får representera dem i de olika virtuella miljöerna. Bland annat finns Steam som är en spelplattform med möjlighet att skapa samt ändra användarprofiler. Men varför väljer aktiva användare av Steam som har ändrat sin användarprofil att ändra den? Efter en enkätundersökning med svar från 50 deltagande skapades en uppfattning om användares valmöjligheter samt användning av olika funktioner som tillät användare dela med sig av information om sig själva via Steam. Därefter anordnades semistrukturerade intervjuer där deltagares svar ledde till diskussion kring olika begrepp som skulle kunna förklara anledningar till användandet av funktionerna på användarprofilerna. Resultaten i denna studie visade att de olika begrepp som beskriver varför användare väljer att ändra sina profiler är virtuell identitet, anonymitet och socialt kapital. Dessa resultat stämmer överens med den tidigare forskning som granskats samt som berör identitet och sociala nätverk. / Internet and social media has made it possible for users to share information that will represent them in the different virtual environments. Steam is an example of a gaming platform where the opportunity to create and change user profiles are provided to the users. However, why do active users of Steam that have changed their user profile choose to do so? Information on users’ opportunities to share information about themselves and on what functions the users tended to utilize on Steam when they changed their profile was gathered via a survey with 50 participants. Further on semi structured interviews were held. The answers from the interviews led to discussions about different terms that could explain the reasons for the use of functions on the user profiles. The results from this study showed that the terms that describe why users choose to change their profile are virtual identity, anonymity and social capital. The results correlate to the former studies that have been examined and that address identity and social networks.

Tjänster för "självkvantifiering" är populära och innefattar ofta funktioner för jämförelser av prestationer användare emellan. När en kultur av jämförelse uppstår finns det risk för att användare bedömer sina prestationer utifrån de normer som bildas i en viss krets ("normerna"). Detta i kontrast till att bedöma prestationer utifrån vetenskapligt motiverade rekommendationer ("rekommendationerna"). Vi ville ta reda på hur användares omdömen påverkas av de två olika grunderna för jämförelse.  Vi fokuserade på den enkla självkvantifieringstypen stegräkning. Vi lät 20 personer använda en stegräknare under en veckas tid. Därefter fick de svara på en enkät där de fick se hur de hade presterat (steg/dag i genomsnitt) och där de fick avlägga omdömen om sina prestationer enligt en niogradig skala. Enkäten hade 3 steg: I det första steget fanns ingen grund för jämförelse; i det andra fanns ett diagram för jämförelse med normen (konstruerade data); i det tredje fanns ett diagram för jämförelse med rekommendationen (konstruerade data). Deltagarna var uppdelade i fyra grupper: A (+/+), B (+/-), C (-/+), D (-/-)*. Resultatet blev att både normen och rekommendationen påverkade användarnas omdömen och att normen hade störst betydelse. 69 % (11/16) ändrade sina omdömen efter att ha fått se normen och skillnaden i omdöme var i genomsnitt 1,1 på den niogradiga skalan. Deltagare hade här lättare för att höja omdömet än att sänka det. I grupperna B (+/-) och C (-/+), som fick se en rekommendation som motsade normen, ändrade 63 % (5/8) sina omdömen efter att ha fått se rekommendationen och skillnaden var i genomsnitt 1,0. Rekommendationen påverkade till stor del omdömet i motsatt riktning jämfört med normen.  Utifrån våra resultat skulle vi rekommendera att inte bara inkludera jämförelsefunktioner, utan även vetenskapliga rekommendationer, i tjänster för självkvantifiering. Dock är tillförlitligheten hos våra resultat låg, eftersom deltagarna var få och ur en väldigt specifik grupp. Vårt arbete bidrar huvudsakligen med en välgenomtänkt metodik som går att utveckla.  * Tecknet innan snedstrecket anger hur gruppen i de konstruerade diagrammen placerades jämfört med normen och tecknet efter hur gruppen placerades jämfört med rekommendationen. Till exempel betyder (+/-) "över normen, under rekommendationen". / "Quantified self" services are popular and often contains features for comparing performances between users. When a comparison culture arises, there is a risk that users assess their performances based on the norms that form in a certain circle ("the norms"). This can be contrasted with assessing performances based on scientifically motivated recommendations ("the recommendations"). We wanted to find out how users’ assessments are affected by the two grounds for comparison.  We focused on step-counting, which is a simple form of self-quantification. We let 20 people use a pedometer for a week’s time. They then answered a survey, where they got to see how they had performed (average steps/day) and got to assess their performances on a nine-step scale. The survey had 3 steps: In the first step there were no ground for comparison; in the second one there was a diagram for comparing against the norm (forged data); in the third one there was a diagram for comparing against the recommendation (forged data). The participants were split up into four groups: A (+/+), B (+/-), C (-/+), D (-/-)*. The results were that both the norm and the recommendation affected the users’ assessments and that the norm had the biggest impact. 69 % (11/16) changed their assessments after having seen the norm and the difference in assessment was on average 1.1. Here, participants were more inclined to higher their assessment than to lower it. In groups B (+/-) and C (-/+), that got to see a recommendation that contradicted the norm, 63 % (5/8) changed their assessments after having seen the recommendation and the difference was on average 1.0. The recommendation largely affected the assessment in the opposite direction of the norm.  Based on our results, we would recommend including not only comparison features, but also scientific recommendations, in quantified self services. However, the reliability of our results is low, since the participants were few and came from a very specific group. Our work mainly contributes a well-thought-out methodology that can be developed further.  * The symbol before the slash indicates how the group was placed in the forged diagrams compared to the norm and the symbol after how the group was placed compared to the recommendation. Example given, (+/-) means "above the norm, below the recommendation".

Syftet med detta examensarbete att undersöka om systemsuiten Alfresco uppfyller krav på användbarhet för dokumenthantering och samarbete i interaktiva miljöer. Vidare är syftet att analysera om heuristisk utvärdering en lämplig utvärderingsmetod för konsultbolag att använda sig av vid utvärdering av olika systemalternativ för dokumenthantering då kund och målgrupp är okänd. Detta undersöktes genom en heuristisk utvärdering baserad på tre olika ramverk lämpade för utvärdering av användbarhet, samarbete och dokumenthantering i interaktiva miljöer. Utvärderingen utfördes på två av Alfrescos applikationer; Alfresco Explorer och Alfresco Share. Resultatet visar att det finns en del brister i Alfresco kopplade till användbarhet, dokumenthantering samt samarbete. 15 av 62 heuristiker bedömdes som ej uppfyllda och 27 av 62 som delvis uppfyllda men inget av dessa beror på allvarliga problem. Utvärderingsmetoden som användes har en hel del brister som gör att resultatet måste ifrågasättas och inte ses som definitivt. Även det faktum att utvärderingen endast utförts av en person gör att resultatens reliabilitet minskar. Vad som är viktigt att poängtera är att utvärderingen har påvisat användbarhetsbrister i gränssnitten samt avsaknad av funktioner som påverkar möjligheten för god kollaboration. Bristerna är dock inte så allvarliga vilket gör att bedömningen är att Alfresco uppfyller grundläggande krav för dokumenthantering och samarbete.

Vatten är en livsviktig resurs vars tillgång på senare tid varit begränsad. År 2019 hade 15 av 21 län i Sverige risk för vattenbrist. KTH samarbetar med företaget Ecoloop som driver ett utvecklingsprojekt med målet att utveckla strategier för vattenbesparing och beteendeförändring som resulterar i minskad vattenanvändning. Visualisering av vattenförbrukning pekas ut som en möjlig strategi för att stödja beteendeförändring. Med utgångspunkt i Ecoloops besparingsmål undersökte vi hur ett visualiseringsverktyg kan representera vattenförbrukning och hur detta kan påverka människors motivation att förändra sitt beteende kring vattenkonsumtion. Tidigare forskning visar att ett ambient verktyg (som existerar i omgivningen som en subtil påminnelse) är lämpligt för att uppmuntra till beteendeförändring då det är ett sätt att öka medvetenhet utan påträngande återkoppling. Vi utvecklade en ambient prototyp av en väggkalender för att visualisera hushålls vattenkonsumtion. Undersökningen av prototypens potential genomfördes i två steg. Först utfördes användartester på en pappersprototyp för att utvärdera användarnas förståelse. Utifrån det togs en digital prototyp fram, vars motivation till beteendeförändring utvärderades genom kvalitativa intervjuer med målgruppen. Målgruppen, mer specifikt, var individer som nyligen flyttat hemifrån. Denna grupp är av stor relevans då de befinner sig i en situation där de för första gången själva får bestämma över sitt hushåll och beteenden. Användartesternas resultat visar att prototypen är ett bra hjälpmedel för att användaren ska få god förståelse för sin vattenkonsumtion. Då det är ett visualiseringsverktyg som är integrerat i vardagen visade resultaten att prototypen har god potential till att påverka motivation till förändrat beteende genom att ge återkoppling som är upplysande och närvarande snarare än påträngande. Användarna i de utförda testerna uttryckte att de var motiverade av prototypen då den ger snabb och intuitiv återkoppling vattenkonsumtionen. Främst uppskattades kombinationen av den symboliska återkopplingen i kombination med de faktiska mätningarna. Våra slutsatser visar att prototypen har potential att leda till beteendeförändring, men det går inte att säga någonting kring om det faktiskt hade lett till en väsentligt minskad vattenanvändning. / Water is a vital resource whose supply has recently been limited. In 2019, 15 out of 21 counties in Sweden were at risk of water shortages. KTH has a collaboration with the company Ecoloop, which runs a development project with a goal of developing strategies for water saving and behavior change that results in reduced water use. Visualization of water consumption is pointed out as a possible strategy to support behavior change. Based on Ecoloop's saving goals, this report examines how a visualization tool can represent water consumption and how this can affect people's motivation to change their behavior regarding their water consumption. Previous research shows that an ambient display (which exists in the environment as a subtle reminder) is suitable for encouraging behavior change as it is a way to create awareness without intrusive feedback. After an understanding of water consumption challenges in Sweden were formed, a prototype of a wall calendar was developed to visualize household water consumption. The study of the prototypes potential was conducted in two stages. First, user tests were performed on a paper prototype to evaluate comprehension. Based on this, a digital prototype was developed. Secondly, qualitative interviews were conducted to evaluate the target group’s motivation for behaviour change. The target group, more specifically, were individuals who had recently moved from their childhood homes. This group is of great importance because they are in a situation where they for the first time are in charge of their own household and behavior. The results show that our prototype is a good tool for the user to gain understanding of their water consumption. As it is a visualization tool that is integrated into everyday life, the results showed that the prototype has good potential to influence motivation for behaviour change by providing feedback that is enlightening and attendant rather than intrusive. The users expressed that they were motivated by the prototype as it provides fast and intuitive feedback of their water consumption. Mainly appreciated was the symbolic feedback in combination with the actual measurements. Our conclusions show that the prototype has potential to lead to behaviour change, but it is not possible to say anything about whether our display actually would have led to a significant reduction in water usage.

Existing self-tracking tools for women concentrate on one’s general well-being and keeping track of ovulation and periods. With around 10% of women worldwide suffering from endometriosis there is an unmet need to leverage self-tracking for women whose cycles are affected by more variables. The disease is enigmatic with an unknown cause and cure and the ill­ness differs for each individual in symptoms and working treatments. It is therefore critical to understand how women can learn about their bodies and how to treat their condition. In this research I work with two sufferers to identify their secret de­sires through a workshop and a series of interviews. Results suggest that women with endometriosis could benefit from ex­perimenting with different habits and make personalized routines to suit their own needs. Finally I present design implica­tions for an existing menstrual app in the form of an add-on. The steps of the add-on tool included three steps. Firstly, choosing variables of one’s well being to track (mood, energy, pain etc.), choosing activities for one or more cycles (gluten-free diet, exercising etc.), and lastly viewing an analysis of any changes in the body. / Nuvarande self-trackers för kvinnor är centrerade kring användarens allmänna hälsa, ägglossning och menstruation. Cirka 10% av kvinnor i världen lider av endometrios, en vanligt förekommande men okänd sjukdom. Bland många tillgängliga ap­plikationer för kvinnor är få fokuserade på endometrios. Sjukdomen skiljer sig i symptom bland de drabbade. Därför är det viktigt att förstå hur kvinnor själva kan lära sig hur deras menstruationscyklar ser ut och behandla deras egna symptom med hjälp av self-trackers. I denna studie arbetar jag med två kvinnor för att förstå deras behov. Resultaten visar att kvinnor med sjukdomen kan dra nytta av att experimentera med olika vanor för att hitta en personlig rutin. Jag presenterar ett designför­slag på ett tillägg till en nuvarande mens-applikation. Tillägget är ett verktyg för att experimentera med olika vanor för att se hur det kan påverka ens välmående. Verktyget innehöll tre steg: Användaren får välja en eller ett par variabler att studera (humör, smärta etc.) samt en eller ett par rutiner att följa (ny matvana, träningsvana etc.) under en eller flera menscyklar. Därefter får användaren se en analys över hur rutinerna kan ha påverkat kroppen.