Bakgrund: Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter och för att de ska kunna ge en god vård är det viktigt att ha ett empatiskt förhållningsätt. En möjlig negativ konsekvens av att vårda svårt sjuka och lidande patienter är compassion fatigue som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och förmåga att ge patienten en god och säker omvårdnad. Forskning visar att individer inom sjuksköterskeyrket löper en högre risk än andra yrkeskategorier att drabbas av compassion fatigue. Definitionen av compassion fatigue och hur det påverkar sjuksköterskan är inte helt klarlagd då begreppet är relativt nytt. Syfte: Syftet är att beskriva compassion fatigue ur ett sjuksköterskeperspektiv samt beskriva vilka faktorer som orsakar uppkomsten. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie är baserad på 12 vetenskapliga artiklar som är granskade enligt Fribergs granskningsmodell.  Resultat: Artiklarna visade att ålder, kön, erfarenhet som sjuksköterska, utbildningsnivå och arbetstider är faktorer som påverkar uppkomsten till compassion fatigue. De visar även att sjuksköterskan upplever att kunskapsbristen är en orsak till compassion fatigue, samt att det egna känslolivet, omvårdnaden av patienter och arbetsmiljön påverkas. Diskussion: Då det råder kunskapsbrist bland sjuksköterskor om ämnet och att detta upplevs som en orsak till compassion fatigue, bör sjuksköterskor redan under grundutbildningen undervisas om att sjuksköterskeyrket kan leda till personlig ohälsa. Många sjuksköterskor lämnar yrket på grund av compassion fatigue. Detta leder till en försämrad hållbar utveckling genom ökade kostnader, sämre arbetsmiljöer och försämrad patientsäkerhet.

Background: Compassion Fatigue is described as a negative effect of caring and can be difficult to identify without having previous knowledge about the phenomena. Research shows that being exposed to other persons suffering and not being able to take distance from it, increases the risk of developing Compassion Fatigue. Problem: Nurses often works in an environment with high workload and suffering. In their work, nurses engage in patients suffering and are at greater risk for Compassion Fatigue. Aim: The purpose was to describe nurse’s experiences of Compassion Fatigue. Method: A general literature review was conducted and the analysis contained five quantitative articles, four qualitative and two with mixed method. Result: Caring for patients whose condition is getting worse showed to be central in the development of Compassion Fatigue. Working in oncology and palliative care units contributed to higher exposure and a sense of inadequacy appeared when the nurses did not see any way to help the patients to recovery. Stress and not being able to make distance between work life and private life also led to the development of Compassion Fatigue. Conclusions: Compassion Fatigue occurs in caring professions and contributes to both physical and psychological effects. Nurses and employers may therefore need more knowledge about Compassion Fatigue to apply adequate interventions and decrease the risk of developing Compassion Fatigue.

Background: Compassion is to know how another person feel, fatigue is a condition of constant tiredness. Compassion fatigue occurs among caregivers and is characterized by nurses’ empathetic ability to nurture patients and appears physically, mentally and spiritually in nurses and can have a negative outcome on their well-beings. Problem: Compassion fatigue can occur within care giving professions which can affect the nurse and patient negatively. To prevent it, awareness of compassion fatigue should be highlighted in a larger context. Purpose: To describe aspects of compassion fatigue from the nurse perspective. Method: A general literature review has been applied in the thesis work, as eight quantitative articles, two qualitative articles and three articles of mixed method have been used. Findings: Compassion fatigue has shown to affect nurses working in different care departments caused by high work load, stress, time shortage and critically ill patients. Strategies for coping with compassion fatigue turned to be physical activity and support from family, friends and colleagues. Time for recovery was considered important for nurses as they could disconnect their negative thinking. Conclusion: Knowledge about compassion fatigue and its risk factors should be noted to prevent the condition.

Purpose: To conduct an educational intervention to reduce compassion fatigue among Arizona transplant nurses. Background: Burnout, secondary traumatic stress, and loss of compassion satisfaction raise the risk of compassion fatigue. Transplant nurses support the patient continuum of life and death, and often experience emotional and physical exhaustion and grief when dealing with poor outcomes or patient loss. When patients disregard the value of their new organ or are non-compliant with medications, nurses may feel conflicted. There is a paucity of research as to how those situations are experienced among transplant nurses. Method: Two workshops were conducted to reduce the risk of compassion fatigue among transplant nurses (n=7) through the delivery of educational and skills training. Education included symptoms, perceptions, triggers and outcomes of compassion fatigue. Skills to reduce compassion fatigue were outlined, such as self-reflection, mindfulness, healthy boundaries, and reaching out. Discussion content was analyzed for commonalities. Findings: Participants reported an overall high level of personal satisfaction within their specialty, relating this to the improved quality of life for patients who otherwise faced terminal illness or imminent death. Burnout and secondary traumatic stress experiences were deemed as inherent within this nursing practice. Symptoms of headaches, nausea, joint pain, and extreme fatigue were described as occurring in times of increased stress. Triggers reported for these symptoms included poor teamwork, lack of management support, and high nurse-to-patient care ratios. Ethical and moral dilemmas were unanimously reported as causing the highest levels of stress and professional dissatisfaction. Implications: Burnout among transplant nurses is perceived as inherent to this specialty due to associated challenges with a life and death continuum of patient care. Participants asserted that the nurse-to-patient relationship remains rewarding, which helps to prevent the onset of compassion fatigue. Participants conveyed that the term compassion fatigue is viewed as negative and does not accurately represent compassion levels when feeling fatigued from providing patient care.

Purpose: The purpose of this project was to conduct an educational workshop among ICU nurses working in rural areas, to reduce risk of compassion fatigue. Background: Compassion fatigue is a job-related hazard unique to professionals in caring professions such as nursing. Rural ICU nurses represent a population that may encounter unique triggers for the risk of compassion fatigue due to professional isolation, less resources and more risk of knowing the patient as a community member. A review of literature reveals limited research related to compassion fatigue development in rural ICU nurses. Method: Two educational workshops were conducted among rural ICU nurses (N=3). Workshop content included discussion about symptoms, triggers, and outcomes of compassion fatigue, as well as positive coping strategies. Participants journaled physical and emotional responses to situations such as ethical or moral dilemmas, boundary issues, and aspects of self-care. Each workshop included time to discuss the educational content and participant experiences; the resulting narratives were analyzed for commonalities. Findings: Universally, burnout was viewed as inherent to the profession. All participants recounted past traumatic patient encounters that preoccupies their thinking when in similar situations. Symptoms identified as compassion fatigue included chronic, constant, generalized pain, symptoms of depression, isolation, withdrawal and lack of interest in enjoyable activities. Triggers were prolonged patient hospitalizations due to lack of resources, lack of supporting services, lack of leadership support, unexpected patient loss, witnessing patient trauma and grief, caring for patients who did not seem to really need ICU, social situations surrounding patients 10 and floating to different departments. Increased alcohol intake, sarcasm, and venting were the most reported mitigation strategies among participants. Implications: Compassion fatigue negatively impacts the lives of rural ICU nurses on many dimensions, although it is perceived as inherent to the profession. These participants desired support from nursing leadership and a supportive work environment. Participants expressed they continued to feel compassion, despite experiencing the phenomenon described as compassion fatigue. A less stigmatizing term might better capture the phenomenon now labeled as compassion fatigue.

Bakgrund: Socialarbetare är en yrkesgrupp där höga sjuktal förekommer, och stress är en orsak. Att uppleva stress utifrån att hjälpa klienter som lider tros kunna leda till en sekundär traumatisk stress hos socialarbetare. I förlängningen kan detta leda till compassion fatigue, en form av emotionell utmattning av att arbeta med att hjälpa andra. Syfte: Syftet var att presentera compassion fatigue och dess relation till socialarbetare, med avseende på hur det påverkar socialarbetaren. Metod: En litteraturöversikt där resultatet är baserat på tretton kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar, vilka granskats och analyserats med inspiration från Innehållsanalys. Resultat: Att hjälpa klienter som lider efter traumatiska händelser kan leda till sekundär traumatisk stress för socialarbetare i direktkontakt med dessa klienter. I slutändan kan detta leda till att socialarbetaren slutar på sitt jobb. Kunskap om risk- och skyddsfaktorer kan skydda socialarbetaren från att drabbas. Slutsats: För att socialarbetare ska klara av att arbeta med denna klientgrupp bör utbildningsprogram informera framtida socialarbetare om compassion fatigue.

Bakgrund: Medlidande beskrivs som en grundsten inom sjuksköterskeprofessionen. Compassion fatigue (CF), medkänslotrötthet, är ett tillstånd som är nära kopplat till vårdande yrken och omtalas som omvårdandens pris orsakat av sjuksköterskans empatiska engagemang. CF orsakar fysiska, psykiska och andliga symtom hos sjuksköterskan. Problem: CF förekommer inom vårdyrket, vilket kan påverka både sjuksköterskan och patienten negativt. För att motverka CF hos sjuksköterskor är det nödvändigt att identifiera uppkomsten av CF och förebyggande åtgärder. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av CF med fokus på dess uppkomst och förebyggande åtgärder. Metod: Allmän litteraturöversikt innehållande två kvalitativa artiklar, sju kvantitativa artiklar och tre artiklar av mixed method. Resultat: CF förekommer hos sjuksköterskor på olika typer av avdelningar. Risker för att utveckla CF är stress och tidsbrist, traumatiska upplevelser och brist på stöd på arbetsplatsen. Åtgärder för att minska risken för CF är att sjuksköterskor får stöd av familj och arbetskollegor. Tid för reflektion, fysisk aktivitet och att skilja på arbete och privatliv är också förebyggande åtgärder för att motverka CF. Slutsats: CF är en vanlig förekommande upplevelse hos sjuksköterskor. Därför blir utbildning om hur riskfaktorer kan identifieras och vilka åtgärder som finns för att förebygga CF är viktigt för sjuksköterskors hälsa.

Bakgrund: Compassion fatigue är ett nytt begrepp och är en respons på stress som kan påverka sjuksköterskors hälsa och skapa svårigheter att ge en god vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue. Metod: Denna litteraturöversikt grundades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes till ett nytt resultat och en ny helhet. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna involverade sig för mycket och kände stark ansvarskänsla för patienter. En påfrestande arbetsmiljö i kombination med svårigheter att hålla professionella gränser i patientkontakten, kan vara orsaken till att compassion fatigue uppstår. Compassion fatigue påverkade arbetslivet genom att sjuksköterskorna använde distansering till patienter och anhöriga för att undvika känslomässigt svåra situationer. Sjuksköterskor hade behov av organisatoriska förändringar för att inte drabbas av tillståndet. Compassion fatigue kan förebyggas och motverkas på individnivå genom att ha en hälsosam balans mellan yrkesliv och privatliv. För att minska risken att drabbas av compassion fatigue, är det viktigt med reflektion om sina tankar och känslor för att kunna bearbeta dem. Diskussion: Sjuksköterskor som känner stark ansvarskänsla och involverar sig för mycket i patientkontakten har en ökad risk att drabbas av tillståndet. Distansering är en osund strategi som sjuksköterskor använder för att bevara sin hälsa, men som sänker kvaliteten i omvårdnaden. Nyexaminerade sjuksköterskor löper större risk att drabbas av compassion fatigue. Genom att införa information och öka kunskapen om tillståndet redan på utbildningsnivå kan det skapa en medvetenhet och förbereda sjuksköterskestudenter inför det kommande arbetslivet.

Compassion fatigue är ett psykiskt och fysiskt tillstånd som utvecklas över tid när sjuksköterskan känner medkänsla och empati för sina patienter, då resultatet visar att stödjande insatser kan hjälpa att förebygga tillståndet hos sjuksköterskor borde detta fenomen lyftas fram. Compassion fatigue kan påverka sjuksköterskans koncentrations- och bedömningsförmåga och resultera i att olika misstag i arbetet begås. Compassion fatigue är ett problem för sjukvården i stort, eftersom tillståndet påverkar omvårdnaden, arbetssituationen samt den enskilda sjuksköterskan negativt. Syftet med litteraturstudien var att belysa compassion fatigue ur ett sjuksköterskeperspektiv, i vilken studiens teoretiska utgångspunkt var Joyce Travelbees interaktionsteori. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, databassökning gjordes systematiskt med sökord som var relevanta för syftet. Litteraturstudien baserades på tre kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar som analyserades och kvalitetsgranskades. Resultatet visade att Bidragande orsaker till compassion fatigue, Upplevelser relaterat till compassion fatigue och Att förebygga compassion fatigue. Med en insikt om att hög arbetsbelastning och en hög stressnivå hos sjuksköterskor kan leda till compassion fatigue går det att arbeta preventivt, vilket är det mest effektiva. Detta skulle bespara både vårdpersonal och patienter lidande och förbättra kvaliteten i omvårdnaden. Vidare forskning skulle kunna ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete inom klinisk verksamhet. / Compassion fatigue is a mental and physical condition that develops over time when the nurse feels compassion and empathy for her patients, since the results show that supportive interventions can help prevent the condition, this phenomenon should be emphasized. Compassion fatigue can lead to changes in the nurse's ability to concentrate and judge and result in various mistakes in the work. Compassion fatigue is a major concern for healthcare as the condition adversely affects the nursing, the work situation and the individual nurse. The purpose of the literature study was to emphasize compassion fatigue from a nursing perspective, in which the theoretical starting point of the study was Joyce Travelbee's interaction theory. The study was conducted as a general literature study, database search was done systematically with keywords that were relevant to the aim. The literature study was based on three qualitative and eight quantitative articles that were analyzed and quality-reviewed. The results show Contributing causes of Compassion Fatigue, Experiences Related to Fatigue and Preventing Compassion Fatigue. With an insight that high workload and a high levels of stress in nurses can lead to compassion fatigue, one can work preventively, which is most effective. This would save both healthcare and patients suffering and improving the quality of nursing care. Further research could provide a basis for continued improvement work in clinical operations.

Magister Psychologiae - MPsych / This study explored Professional Quality of Life (ProQOL) among lay trauma counsellors in Cape Town, South Africa, with a secondary focus on the implications for task shifting. The study supplemented a broader project, which sought to determine correlates between age, gender, and the constructs of ProQOL, using a triangulation design to combine nomothetic and idiographic methods. The current study acted to supplement the primary study with qualitative data, but can be treated as a stand-alone qualitative study.