The use of biomarkers in Alzheimer’s disease (AD) has been fundamental for early diagnosis. Currently, biomarkers in use for clinical purposes assess the presence or quantify molecular markers of the disease, i.e., ß-amyloid or Tau protein, or quantify the medial-temporal atrophy caused by the disease. Neuroimaging techniques such as structural, functional and diffusion magnetic resonance imaging and positron-emission tomography have been essential in showing how Alzheimer’s disease pathology spreads within resting-state networks, ultimately impairing their functioning. However, neuroimaging techniques provide indirect measures that do not capture the physiological status of the affected cerebral tissues. Neurophysiological techniques, such as transcranial magnetic stimulation (TMS) and electroencephalography (EEG), are established techniques that can be used in combination to capture both the status of a target cortex and its connections through the brain through TMS-evoked potentials (TEPs). Therefore, TEPs have gained momentum as a possible novel AD biomarker. In the last decade, a specific five-phase framework for the development of novel AD biomarkers has been developed, with the goal of standardizing the steps needed to bring a measure from research to clinical practice. Phase 1 for TEPs, concerning the rationale of using them as a biomarker in AD, could be considered completed, while most of the research is now focusing on phase 2. In this phase, the ability of a measure to distinguish between healthy elderly individuals and AD patients is assessed, together with the reliability and replicability of the measure. In this thesis, we address several aims of phase 2 by testing whether early TEP responses could be used to differentiate between healthy elderly, prodromal, late-onset, and early-onset AD. Then, we test the sensitivity of TEPs to different preprocessing pipelines to assess their robustness. Third, we review the current literature on TEP reliability and describe which tests are missing for this measure to enter clinical practice. Finally, we propose a tool to promote replicability in noninvasive brain stimulation paradigms, such as TMS–EEG. We conclude that despite a solid rationale for the employment of TEPs in clinical practice, several methodological issues need to be addressed before TEPs can gain clinical utility.

International Telemetering Conference Proceedings / October 25-28, 1993 / Riviera Hotel and Convention Center, Las Vegas, Nevada / When hundreds of millions of dollars are invested in building, launching, and command/control of modern military space systems, the developers and operators need assurance that when their system achieves orbit, it will be able to "talk" with the ground network, exchanging commands, telemetry and ranging signals. Furthermore, prior to launch they need proof of compatibility with the ground data systems, showing that operational ground-based crypto keys, database parameters, and processing software are in-fact compatible with the spacecraft. This paper describes Air Force Materiel Command (AFMC), Space & Missile Center (SMC) Detachment 2's four classes of deployable test assets, emphasizing deployable's contribution to successful on-orbit performance. With not only the huge dollar investment, but even more important, the ability to execute a vital test or operational mission riding on compatibility, and launch vehicle and on-orbit test and evaluation operations the watchwords are "Don't leave the pad without it."

Geodetic measurements with a gyro theodolite are an important technique for establishing control networks in tunnelling projects. The observations are used as a separate control point outside the main network while checking the angle of the tunnels direction as it is difficult to connect the underground network to a superior network outside the tunnel.  This study aims to investigate the usefulness of gyro surveys in tunnel networks and evaluate how much they improve the positional accuracy of underground control networks. The study compares a total of four network simulations (with and without gyro observations) that have been divided into 12 sections. The sections are then compared to each other to determine the influence of gyro observations on the positional uncertainty in the network. Gyro observations were found to contribute to significant improvements in measurement data. Without them the tunnel would have an uncertainty greater than five centimetres within approximately 1000 m. The results provide valuable insights into the impact of gyro measurements on geodetic control network in tunnels and how they can be used to improve measurement data. / Gyromätningar och gyroteodoliter har idag en viktig roll på grund av de höga krav på noggrannhet som ställs inom många av dagens tunnelprojekt vid stomnätsmätning i tunnlar. Gyroobservationerna används för att få en utomstående kontroll av stomnätet då detta på grund av tunnelns utformning är problematiskt att koppla mot ett överordnat nät. Det finns dock inte mycket skrivet om hur dessa bör användas samt hur stor effekt mätningarna har på ett vanligt tunnelbygge idag. Studiens syfte är att undersöka gyromätningar användbarhet i tunnelnät samt utvärdera hur mycket dessa förbättrar noggrannheten på kortare stomnät i tunnelmiljö. I rapporten har sammanlagt fyra nätsimuleringar för en tunnelbana i Stockholm jämförts med varandra där två tillhör byggnätet och två bruksnätet (med och utan gyroobservationer). Dessa har delats upp i totalt 12 sektioner varav 6 stycken innehåller gyroobservationer och 6 är utan gyroobservationer. Sektionerna har sedan jämförts med varandra för att ta reda på hur stor inverkan gyroobservationerna har på osäkerheten i näten samt om det är möjligt att nå upp till en teoretisk osäkerhet i nätet på max fem centimeter. Resultatet visar att den radiella medelosäkerheten minskade från 1,69 cm till 0,93 cm i sektion 1, 1,24 cm till 0,64 cm i sektion 2 och 7,13 cm till 1,64 cm i sektion 3. Vid genomslaget mellan sektion 1 och 2 minskade osäkerheten från 5,10 cm till 1,14 cm i sektion 1 och i sektion 2 från 4,41 cm till 1,48 cm. Sträckan på fackverksnätet innan osäkerheten översteg fem centimeter blev 794m i sektion 1 och 846 m i sektion 3. I sektion 2 översteg aldrig osäkerheten fem centimeter trots att längden på fackverket var 971 m. Sektion 1 och 2 i bruksnätet visade ingen betydande förändring beroende på om gyroobservationer användes eller inte. I sektion 3 minskade dock den radiella medelosäkerheten med 2,29 cm vilket kan förklara genom att stomnätet inte har något anslutningsnät i slutet på denna sektion. Generellt visades gyroobservationerna bidra till stora förbättringar av mätdata i byggnätet och utan dessa skulle tunneln inom ca. 1000 m ha en osäkerhet större än fem centimeter. Resultatet ger en bra inblick i hur stor påverkan gyromätningar har på stomnät i tunnlar samt hur dessa kan användas för att förbättra mätvärden.

RH 2000 är Sveriges nationella höjdsystem och det bygger på den tredje precisionsvägningen som genomfördes i Sverige mellan 1979 och 2003. Nätet för RH 2000 har en starkare geometri och är mer homogent än vid de tidigare två precisionsavvägningarna och höjdnäten (RH 00, RH 70). Under de senaste 14 åren har mycket arbete lagts ned på att få kommuner, myndigheter och andra samhällsaktörer att byta till RH 2000, detta för att få enhetlighet och främja datautbyte. Nu har de flesta aktörer anslutit sig till det nya nätet, men det finns fortfarande de som använder de äldre referenssystemen från den de två tidigare precisionsavvägningarna.  Högskolan i Gävle har länge använt sig av ett höjdnät som anslutits till RH 70. Man har visserligen gjort en preliminär anslutning till RH 2000, men denna har gjorts genom mätning med Global Navigation Satellite System (GNSS) och den nationella geoidmodellen. Höjdnätet skall ligga till grund för högskolan inom utbildning och forskning inom lantmäteriteknik, det är därför ett bra höjdnät behövs vid HiG. Nätet bör vara av hög kvalité, och det är därför viktigt att etablera nätet genom avvägning. Höjdbestämning med GNSS har högre osäkerhet jämfört med den traditionella metoden för etablering av höjdnät (avvägning). Ett syfte med denna studie är att etablera ett nytt stomnät i höjd som är hållbart över tid vid Högskolan i Gävles campus och genom finavvägning ansluta detta till riksnätet för det nationella höjdsystemet RH 2000 på ett så bra och tillförlitligt sätt som möjligt. Ett annat syfte är också att undersöka och jämföra skillnad i höjd mellan de nya och äldre höjdnätsrealiseringarna vid skolan, samt även att undersöka hur de nya avvägda RH 2000-höjderna stämmer med geoidmodellen lokalt med hjälp av höjder bestämda från GNSS- mätning och SWEPOS tjänst för Nätverks Real Time Kinematic (NRTK).  I detta examensarbete har finavvägning genomförts med det digitala avvägningsinstrument Leica DNA03 för att etablera ett anslutningsnät för samhällsbyggnad (klass A2 enligt Handbok i mät- och kartfrågor,HMK). Utvärdering av mätosäkerhet har gjorts i enlighet med de styrdokument som examensarbetet följer, nämligen HMK och SIS-TS 21143:2016. Stegvis utförda utjämningar av nätet resulterade i bra skattade höjder med standardosäkerheter på millimeternivå i RH 2000. Genom det nya höjdnätet anslutet till RH 2000 har Högskolan i Gävle erhållit ett nytt höjdnät med låga osäkerheter som möter kraven för anslutningsnät och framtida övningar på högskolan kommer att göras i en högkvalitativ realisering av RH 2000. / RH 2000 is the national height system/frame of Sweden. It is based on the third precision precise levelling that was carried out in Sweden between 1979 and 2003. The network for RH 2000 has a stronger geometry and is more homogeneous than for the previous two Swedish precise levellings and the height networks (RH00, RH70). During the last 14 years, a lot of work has been put into getting municipalities, state authorities and other community operators to switch to RH 2000, in order to achieve uniformity and promote data exchange. Most have now joined the new network, but some still use the older reference systems of the two previous precise levellings.  The University of Gävle has for a long time used a height network that has been connected to RH 70. Although a preliminary connection has been made to RH 2000, it has been made through Global Navigation Satellite System (GNSS) measurements and with the national geoid model. The height network shall form the basis for the university in education and research in surveying, which is why a good height network is needed at HiG. The network should have a high quality; therefore, it is important to establish the network by levelling. The determination of height with GNSS has higher uncertainty compared with the traditional method for establishing a height network (levelling). A purpose of this study is to establish a new geodetic control network in height that is sustainable over time at the Campus of the University of Gävle and through to connect it to the national height network/system RH 2000 in the best and most reliable way. Another purpose is also to investigate and compare differences in height between the new and older height networks, and it is also investigated whether the levelled RH 2000 heights match with the national geoid model locally by using heights determined from GNSS measurements and SWEPOS service for Network Real Time Kinematic (NRTK).  In this thesis, digital levelling has been carried out with the digital level instrument Leica DNA03 to establish a control network for urban management (class A2 according to Handbook of measurement and map issues,HMK). Evaluation of measurement uncertainty has been made in accordance with the governing documents that the thesis follows, namely Swedish HMK and SIS-TS 21143: 2016. Step-by-step adjustments of the network resulted in well estimated heights with standard uncertainties at the millimeter level in RH 2000. Through the heights in RH 2000 for the new network, the University of Gävle has received a new height network with low uncertainties that meets the requirements for connection networks and future exercises at the university can be made in a high-quality realization of RH 2000.

As novas tecnologias moldaram a sociedade atual e são fatores chave no aprimoramento do controle da Administração Pública. Com base em uma linha jurídico-sociológica, a análise da evolução do próprio Estado demonstra a elevação da função do controle. Assim, o estudo considera o conceito e possibilidades de abrangência do termo dentro desse cenário, bem como suas classificações mais relevantes para os objetivos propostos. Com o panorama do sistema de controle no país são identificados os dilemas atuais que obstam o controle no nível que dele se espera. Como elo com as novas tecnologias, a obra de Manuel Castells é referencial por apresentar os impactos que conduziram à sociedade em rede. A morfologia das redes já foi identificada na prática como forma de organização social, e não há óbice para sua implementação no controle da Administração Pública, com o emprego de ferramentas tecnológicas. As deduções são aplicadas à Plataforma de Acompanhamento de Licitações Públicas (PALP), iniciativa que simboliza o potencial transformador das novas tecnologias no controle da Administração Pública. / The new technologies have shaped the current society and are key factors in order to improve the control of Public Administration. Based on a juridical-sociological study, the analysis of the evolution of the State itself demonstrates the growth of the control function. Thus, this study considers the concept and scope of the term control, as well as its most relevant classifications, considering the proposed objectives. Taking into account the situation of control system in the country, the current dilemmas that obstruct the control at the optimum level are identified. As a link with the new technologies, the work of Manuel Castells is referential for presenting the impacts that led to the network society. The morphology of the networks has already been identified as a form of social organization, and there is no obstacle to its implementation in the control of the Public Administration, with the use of technological tools. The results are applied to the Plataforma de Acompanhamento de Licitações Públicas (PALP), an initiative that symbolizes the transformative potential of new technologies in the control of Public Administration.