The controller role is a principal part of all bigger organizations and through the years ithas been discussed whether the controllers main responsibility is towards the highermanagement or if its priorities should be towards the local management. The differentinterests can in its turn be incompatible which leads to the view that the controller canbe seen as having problematic dual responsibilities. As a result the role has been definedin many different ways in regards to its involvement in management control as well asits work content. A problematic discussion regarding the dual responsibilities arisewhen a controller is to balance commitments towards both the higher management aswell as its own division, and also the handling of these responsibilities within thecompany. The aim of the study is to shed a light on, and increase the understanding, of thecontroller role in a Swedish, multinational industrial company regarding itsresponsibilities and work content. A contributing aim of the study is to create anunderstanding of the interplay between the controller, its organizational counterpartsand the management of these interactions. The study is conducted with a qualitative method due to an interest towards a greaterunderstanding of the controller role. To better comprehend the controllers’ ownunderstandings of the role, a case study with six semi-structured interviews have beenconducted with active controllers. The results of the study indicate that the role of the controller isn’t affected by the issuesregarding its dual responsibilities as the discourse suggest. A close cooperation with thedivision as well as a hierarchical distance from the higher management results in thecontroller having a supporting role rather than a controlling one. Finally the study pointsto a great deal of significance regarding the controller role and its placement within theorganizational structure of the company. / Controllerrollen utgör en central del inom alla större organisationer och med tiden hardet inom litteraturen diskuterats huruvida controllerrollens huvudsakliga ansvar är atttillgodose intresset hos den högre ledningen inom en organisation eller om den iställetska prioritera den lokala ledningens intressen. Dessa olika intressen kan i sin tur varaoförenliga vilket leder till att controllern på så sätt kan ses ha en dubbelsidig roll medavseende på dess ansvarsområden. Controllern har som en följd beskrivits med enmängd olika benämningar inom litteraturen och det råder således en övergripandeproblematik kring controllerrollen och forskningen på området är inte överens huruvidadubbelsidigheten även är ett problem för controllern i praktiken. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för controllerrollen inom ett svenskt,multinationellt industriföretag med avseende på controllerns arbetsinnehåll ochansvarsfördelning. Syftet med studien är även att belysa samspelet mellancontrollerrollen och de olika relationer som råder i anslutning till rollen. Undersökningen utgår från ett kvalitativt metodsynsätt då en ökad förståelse förcontrollerrollen är av intresse. För att fånga controllerns egen uppfattning av rollengenomfördes en fallstudie bestående av sex semistrukturerade intervjuer medverksamma controllers. Resultaten av studien indikerar att controllerrollen inte innehar problematik angåendedubbelsidigheten på samma sätt som den beskrivs i den rådande diskussionen påområdet. Genom ett nära samarbete med den egna divisionen och ett hierarkiskt avstånd till den högre ledningen innehar controllern snarare en stödjande funktion än enstyrande. Avslutningsvis pekar studiens resultat på den stora vikt som ligger påorganisationsstrukturen och controllerns placering inom denna.

Bakgrund: Controller är ett yrke som kom till Sverige på 1970-talet och det har sedan dess varit svårt att hitta en generell definition på vad en controllers huvudsakliga arbetsuppgifter är. Undersökningar med controllers har visat att yrket är i ständig utveckling. Litteratur inom området hävdar att en controller bör vara utbildad inom ekonomi och generellt sett arbeta med ekonomistyrning. Arbetsuppgifterna som controllers har varierar dock stort och problemet är att företag idag använder titeln controller som en fin titel och för att kunna forma rollen själva då den är så pass svårdefinierad. Syfte: Uppsatsens syfte är att definiera den typiska controllerns bakgrund samt dennes främsta arbetsuppgifter. Uppsatsen syftar även till att skapa förståelse för hur utvecklingen har sett ut inom yrket hittills samt skapa en bild av vilka arbetsområden controllers tror kommer kräva mer av deras tid i framtiden. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har en kvantitativ studie gjorts där insamling av data har gjorts via en enkät. Vidare har en abduktiv forskningsansats använts samt ett hermeneutiskt synsätt. Enkäten skickades till cirka 70 olika organisationer i Sverige och totalt medverkade 148 respondenter. Slutsats: I slutsatsen framkom det att en controller idag oftast har någon form av ekonomisk bakgrund och att deras främsta arbetsuppgifter har utvecklats mot en mer klassisk controllers arbetsuppgifter. Respondenterna tror att arbetsområden som kommer ta mer av deras tid i framtiden är sådana som kan kopplas till den klassiska controllerrollen. I undersökningen framgick att en controller gör väldigt många olika saker och vi, precis som många innan, kom fram till att yrkesrollen är svårdefinierad. / Background: The Controller is a profession which came to Sweden in the 1970s and it has since then been difficult to find a general definition of what the main duties of a controller are. Studies about controllers have shown that the profession is in constant development. Literature in the field claim that a controller should be trained in economics and generally work with financial management. The tasks of controllers vary greatly and the problem is that companies today are using the title controller as a exclusive title and to be able to shape the role themselves since it is so difficult to define. Objective: The purpose of this study is to define the typical controller's background and his or her primary duties. The paper also aims to create an understanding of how the profession has developed to date and to see which duties the controllers belive will occupy more of their time in the future. Method: To meet the purpose of the paper a quantitative study were performed where data collection has been done through a survey. The survey was sent to approximately 70 different organizations in Sweden and involved a total of 148 respondents. Conclusion: This study shows that a controller today usually have some sort of financial background and that their primary duties have evolved towards the duties of a classical controller. Respondents believe that the duties that will take more of their time in the future are those that can be linked to the classic controller role. The study revealed that a controller does many different things, and we, like many before, concluded that the professional role is hard to define.

Previous research of the controller role is extensive and has been studied in several sectors, whichprovides a wide range of definitions of the controller role. These definitions have contributed to an ambiguous controller role in regards to what work assignments are most important and to whom the controller should report. This thesis aims to provide an in-depth understanding of the controller role based on work assignments within a decentralised organisation working with complex financial products. This thesis also contributes to an understanding of how controllers perceive that their role is affected by their work with handling information and their report relations. This has generated three research questions: What role does the controller have in a Swedish universal bank based on work assignments? What are the eventual differences in the controller role depending on department in the organisation? How do the controllers perceive that their role is affected by their work with handling information and by their report relations? Delimitation was made to analyse controllers at various levels in Handelsbanken. In order to create an understanding of the controller role in this context, an abductive approach as been used in order to combine existing theories with empirical findings. Based on a qualitative approach, triangulation was chosen to combine assembled empirical data with semi- structured interviews. The result of this study implies that controllers mainly lean towards the role as a Business partner as they work as a support function to provide local or higher managers with relevant analysis for decision-making. Based on work processes with information, the controllers lean towards an Analyst and Coach as they generally handle all business related information. From this case study, controllers in decentralised organisations possess the role as a Specialist as they  are  situated in separate departments with a clear focus. Results also show that more automated work assignments due to technological development do not increase the controllers’ opportunity to dedicate more time on analysis. Instead, increased information flows require controllers to allocate resources towards assembling information. In terms of report relations, close adherence towards the local managers does not affect the controller’s objective reporting to higher management and the controller can arguably bemore independent within their report relations than what is described by literature.

Current studies illustrate that the development of the controller role has been where its focusis more about acting in the managements interest and to be a "business partner" which createsmore value for the company. Since most studies are completed in the private sector, we wanted to take the opportunity to examine the public sector to see whether the development has been carried out there. A development of the controller role means that the controller will have wider duties which could lead to an overload and non-controllable role. We have studied both new and old articles, collected and compared controller's duties towards our empiricism. We chose to limit ourselves to four municipalities in Skaraborg where we conducted a total of eight interviews to draw the fairest possible analysis. The purpose of the study was to see how controllers and even municipalities have been affected by this development, as recent studies present. After having compiled our empirical data collection, we could conclude that the majority feel that the tasks have become wider and where the skills are also becoming increasingly important. In the current situation, the basis of our empirical data says that controllers have not been particularly affected by the development. Respondents feel that the controller role isunder control and not overloaded, but at the same time that the development must be slowed down. Otherwise it will not be long before such a situation arises. For this, we have also linked how important Controller's skills is to be able to handle this now so broad professional role. / Nuvarande studier belyser att en utveckling av controllerrollen har skett där dennes fokus alltmer handlar om att agera i ledningens intresse och vara en ”business partner” för att på så vis skapa mer värde åt företaget. Eftersom de flesta av dessa studier är gjorda inom den privata sektorn ville vi passa på att undersöka den offentliga sektorn för att se om samma utveckling har genomförts där. En utveckling av yrkesrollen innebär att controllern får bredare arbetsuppgifter vilket skulle kunna leda till att rollen blir överbelastad och icke-kontrollerbar. Vi har med hjälp av äldre artiklar kombinerat med nyare artiklar ställt och jämfört controllerns arbetsuppgifter mot vår empiri. Vi valde att avgränsa oss till fyra kommuner inom Skaraborg där vi genomförde totalt åtta kvalitativa intervjuer för att kunna dra en så rättvis analys som möjligt. Syftet med studien var att kunna se hur controllers och även kommunerna har påverkats av denna utveckling som nyare studier tar upp. Efter att ha sammanställt vår empiriinsamling kunde vi dra slutsatsen att majoriteten upplever att arbetsuppgifterna har blivit bredare och därav har även kompetensen blivit allt viktigare. I dagsläget kan vi inte utifrån vår empiri säga att controllers har påverkats särskilt mycket av utvecklingen. Respondenterna upplever att yrkesrollen är under kontroll och inte överbelastad, men samtidigt att utvecklingen måste bromsas. Annars dröjer det inte länge förrän en sådan situation uppstår. Till detta har vi även kopplat hur pass viktig controllerns kompetens är för att kunna hantera denna nu så breda yrkesroll.

The controller role was first used in the 1970s in Sweden, and since then the role hasundergone a lot of changes and development processes. Because of that the concept has beenmisused in several places and therefore the definition of a controller has become very unclear.The literature sees a controller as someone who works in the field of economics and hasduties in almost everything that economics means. The purpose of the essay is therefore togain an insight into the role of controller as well as to try to figure out the concept. To find outwhat a controller is working with, to explain and clarify the role of controller. Also comparingthe literature to the working world. During the course of the study the essay has followed anabductive approach with a qualitative research method. Six interviews with six controllershave been conducted, three of which are in the private sector and three in the public sector.The study has focused on four parts, the way the controller's career path looks, the role ofcontroller, what tasks the controller has and what personal qualities the controller has. Theoutcome of this is that the career path is in line with the literature, the controller role is not inline with the literature, the work tasks correspond to some extent with the literature, andpersonal characteristics are in part appropriate to the literature. / Controllerrollen började först användas under 70 – talet i Sverige, och sedan dess har rollengenomgått en hel del förändringar och utvecklingsprocesser. Det har i sin tur medfört ettbegrepp som på många ställen har urvattnats och därför har definitionen för en controllerblivit väldigt oklar. Litteraturen ser en controller som någon som arbetar inom huvudområdetekonomi och har arbetsuppgifter i nästan allt som ekonomi innebär. Uppsatsens syfte är därföratt få en inblick i rollen som controller samt att försöka reda ut begreppet. Att ta reda på vaden controller praktiskt arbetar med, att förklara och förtydliga rollen som controller. Även attjämföra arbetsrollen med litteraturen. Under studiens gång har uppsatsen följt en abduktivansats med en kvalitativ forskningsmetod. Sex stycken intervjuer med sex controllers harutförts, varav tre arbetar inom privat sektor och tre inom offentlig sektor. I studien har fokuslegat på fyra delar, hur karriärvägen för en controller ser ut, rollen som controller, vilkaarbetsuppgifter controllern har samt vilka personliga egenskaper controllern har. Utfallet avdetta är att karriärvägen stämmer överens med litteraturen, controllerrollen stämmer inte medlitteraturen, arbetsuppgifterna stämmer till viss del med litteraturen och personliga egenskaperstämmer till viss del med litteraturen.

Bakgrund: Tidigare forskning har primärt fokuserat på controllerrollen inom den privatasektorn, medan det finns en otillräcklig forskning inom den offentliga sektorn.Mot bakgrund av detta har vi valt att undersöka orsakerna bakom utvecklingen avcontrollerrollen inom den offentliga sektorn samt hur rollen ser ut på kommunal nivå. För attgenomföra vår studie har vi valt att fokusera på två kommuner, nämligen Alvesta och Växjökommun.Syfte: Uppsatsens syfte är att studera faktorerna som har påverkat förändringen avcontrollerrollen och dess arbetsuppgifter inom den offentliga sektorn. Detta kommer att utförasgenom att identifiera och analysera orsakerna bakom utvecklingen, vilket kommer att bidra tillen bättre förståelse för hur olika faktorer har påverkat controllerrollen och dess arbetsuppgifter.Metod: För att genomföra studien har vi valt att använda oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer. Sex controllrar från både Alvesta och Växjö kommuner harintervjuats med frågor om förändringar i controllerrollen och de faktorer som ligger bakom dessaförändringar.Slutsats: Slutsatsen som går att dra från studien är att controllerrollen kan definieras utifrån tredimensioner: 1. Arbetsuppgifter 2. Kompetenser och färdigheter 3. Informationskälla. Även attrollen som controller har förändrats över tid inom den offentliga sektorn. De främsta faktorerbakom förändringen är digitalisering, teknisk utveckling och organisationsstruktur. / Background: Previous research has focused primarily on the controller role in the private sector, while there is a lack of research in the public sector. In light of this, we have chosen to investigate the reasons behind the development of the controller role in the public sector and what the role looks like at the municipal level. To carry out our study, we have chosen to focuson two municipalities, namely Alvesta and Växjö Kommun. Purpose: The purpose of the thesis is to study the factors that have influenced the change of the controller role and its duties in the public sector. This will be carried out by identifying and analyzing the reasons behind the development, which will contribute to a better understanding of how various factors have influenced the controller role and its job duties. Method: To carry out the study, we have chosen to use a qualitative approach with semi-structured interviews. Six controllers from both Alvesta and Växjö municipalities have been interviewed with questions about changes in the controller role and the factors behind these changes. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the study is that the controller role can be defined from three dimensions: 1. Tasks 2. Skills and abilities 3. Source of information. Also that the role of controller has changed over time in the public sector. The main factors behind the change are digitization, technological development and organizational structure.

Controllerrollen utvecklades inom organisationer i början av 1900-talet och har förändratsmycket över tidens gång. Controllern har gått från att ha en mer kameral roll till att ha fått en allt mer affärsinriktad och analyserande funktion inom företagen. Denna drastiska förändring av funktionen skedde på 1930-talet genom att Controllers Institute of America (CIA)startades, vilket ledde till att controllern fick den mer analyserande rollen. Inom företag iSverige och övriga Europa växte controller begreppet fram under 1970-talet. Men rollen som controller har fortfarande inte någon tydlig definition och kan se väldigt olika ut beroende på vilket företag controllern arbetar inom. Det finns även väldigt många olika typer av controllers, vilket ökar variationen av rollen. Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om vaddet innebär att arbeta som controller; det vill säga vilka arbetsuppgifter och vilken kompetens som är vanligt förekommande inom yrket, vilka skillnader det finns mellan företag samt omdet finns en skillnad mellan hur controllern själv och övriga inom organisationerna definierar controllerrollen. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer av både controllers och dessmedarbetare. Det genomfördes tio stycken intervjuer på fem olika företag, varav sju intervjuer var med controllers och tre intervjuer var med medarbetare. Resultatet blev att de intervjuade controllerna i studien gick att kategorisera som tre olika typer av controllers baserat på deras arbetsuppgifter och ansvarsområden; analytiker med inslag av kamrer, kamrer med inslag av analytiker samt en blandning av analytiker, pedagog och coach. Vi kan konstatera att vi märkt en viss skillnad i controllerrollen mellan företagen gällande företagsstorlek och hur rapporteringen är utformad, men inga större skillnader beroende på bransch. Avslutningsviskom vi fram till att de intervjuade controllerna och medarbetarna i stor utsträckning var överens kring vad controllerrollen innebär både i allmänhet och på de specifika företagen. / The role of a controller has existed within organizations since the beginning of the 20thcentury, but it has developed substantially over time. The controller initially had an accountant role and now they have an increasingly business oriented and analytical function within business organizations. In the 1930s, this drastic change of function in the role occurred by the Controllers Institute of America (CIA), which resulted in the controller getting a more analytical role. Within companies in Sweden and across Europe, the controller concept developed in the 1970s. However, the role of a controller still lacks a clear definition and the content in the role varies substantially across different business organizations. There are also many different types of controllers, which increases the role variation. The objective of this study is to increase the knowledge of the role of a controller; by studying which tasks and expertises that are included in the profession, the differences between companies and whether there is a difference between how the controller himself/herself and the others within the organizations define the role of a controller. The study is conducted with a qualitative study with an abductive approach. The empirics are collected via semi structured interviews with both controllers and related roles. The study was conducted by means of ten interviews across five different companies, of which seven interviews with controllers and three interviews with related roles. The controllers were categorized as three different types of controllers based on their duties and responsibilities; the analysts with elements of accountants, the accountant with elements of analysts and the mix of analyst, educator and coach. A noticeable difference in the role was noted between companies depending on their size and how their reporting is designed, but no major differences depending on industry. Finally, we concluded that the interviewed controllers and the related individuals largely agreed on controller role content in general as well as within each respective company.

Abstract The presumed dominance of the traditional annual budgeting process as a cornerstone of management control has been called into question in recent years. Various new developments in budgeting have been seen replacing or complementing organisations’ conventional budgeting. The dissertation provides a comprehensive picture of these new budgetary practices and their implications for management accounting work, through investigation of the fragmentation among various purposes of budgeting and of the ways in which the role of controller and new budgetary practices can complement each other. The dissertation is composed of four inter-related essays, which provide qualitative evidence of how firmly established practices such as budgeting change and what implications the change has for the conflicting purposes of budgeting. It also provides insight into the ways controllers are able to build holistic view of the totality of budgetary control and compile new accounting information. The empirical findings presented in the dissertation give rise to novel concept of fragmentation, which can be defined as an arrangement wherein a new mix of diverse controls is used to serve several purposes of budgeting and a single budgeting process is either replaced with or complemented by other control mechanisms. Fragmentation can serve as a common denominator for recent developments in budgeting but also aid in understanding the variation in new budgetary practices. Fragmentation of budgeting makes the boundaries of a budgetary system blurred but also enables designing flexibility into the control system itself. For the role of controller, fragmented budgetary practices mean co-ordinating the linkages between various budget-related methods, wider communication and interaction with organisational actors, new business-oriented skills related to key purposes of budgeting, and a growing professional role in increasing the ‘realism’ of accounting information in the lateral budgetary planning process. / Tiivistelmä Perinteisen vuosibudjetoinnin valta-asemaa johdon ohjausjärjestelmien kulmakivenä on alettu kyseenalaistaa viime vuosina. Budjetoinnin uudet kehityssuuntaukset näyttäisivät joko korvaavan tai täydentävän vakiintunutta budjetointikäytäntöä organisaatioissa. Tämä väitöskirja tarjoaa kokonaisvaltaisen kuvan uusista käytännöistä, sekä niiden vaikutuksista johdon laskentatoimen työhön. Väitöskirja tutkii budjetoinnin eri tehtävien pirstaloitumista sekä sitä, miten controllerin rooli ja uudet budjetointikäytännöt voivat toimia toisiaan täydentävästi. Väitöskirja muodostuu neljästä toisiinsa liittyvästä esseestä, jotka tuovat laadullisen tutkimuksen keinoin esille, kuinka vakiintunut käytäntö, kuten budjetointi, muuttuu, ja mitä vaikutuksia tällä muutoksella on budjetoinnin eri tehtäviin. Tutkimus tarjoaa myös käsityksen siitä, miten kontrollerit muodostavat kokonaiskuvan budjetoinnillisesta ohjausjärjestelmästä ja tuottavat uutta laskentatoimen informaatiota. Tämä väitöskirja kuvaa budjetoinnin muutosta käsitteellä pirstaloituminen (fragmentation). Se voidaan määritellä järjestelyksi, jossa uutta, erilaisten ohjausmenetelmien yhdistelmää käytetään palvelemaan budjetoinnin eri tehtäviä, ja jossa yksittäinen budjetointiprosessi joko korvautuu tai täydentyy muilla ohjausmekanismeilla. Tämä käsite tarjoaa yhteisen nimittäjän viimeaikaisille budjetoinnin kehityssuuntauksille, mutta auttaa myös ymmärtämään paremmin budjetoinnin eri variaatioita. Budjetoinnin pirstaloituminen hämärtää budjetointijärjestelmän rajat, mutta mahdollistaa myös joustavuuden suunnittelun järjestelmään itsessään. Kontrollerin roolin näkökulmasta budjetoinnin pirstaloituminen merkitsee budjetoinnin eri menetelmien välisten yhteyksien koordinointia, laajempaa kommunikaatiota ja vuorovaikutusta organisaation eri toimijoiden kanssa, uusien liiketoimintaorientoituneiden taitojen lisääntymistä sekä ammatillisen roolin korostumista laskentainformaation realismin parantamisessa budjetoinnin lateraalisessa suunnitteluprosessissa.