No description available.

Introduktion: Prevalensen av kronisk njursvikt ökar världen över. Patienter som diagnostiseras ställs inför stora livsförändringar för att möta de restriktioner och rutiner som blir avgörande för överlevnad. Med vetskap om detta är det av värde att utöka kunskapen om copingstrategier och på vilket sätt patienter hanterar den potentiellt påfrestande situationen. Det för att Sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna bemöta och stötta patienterna. Syfte: Belysa copingstrategier hos patienter med kronisk njursvikt som genomgår dialys, utifrån Lazarus och Folkmans (1984) och Folkmans (1997) teori om copingstrategier. Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2017) nio-steg. Databearbetningen utfördes med deduktiv ansats. Resultatet baserades på tio artiklar och databaserna som användes var Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Patienter med kronisk njursvikt som genomgår dialys använde olika copingstrategier. Litteraturstudien identifierade underkategorierna; söka information, konfronterande, problemlösning/planering/beslutsfattande, distansering/undvikande, acceptans, socialt stöd, humor, positiv omvärdering och religion. Underkategorierna kunde placeras in under; Problemfokuserad, Emotionsfokuserad och Meningsfokuserad coping utifrån Lazarus och Folkmans teori. De användes enskilt och i kombination med varandra och vilken typ av copingstrategi som användes påverkades av olika sociodemografiska och kliniska variabler. Slutsats: Med vetskapen om att dessa patienter är i behov av välfungerande copingstrategier för att hantera sin livsomställning krävs utökad kunskap om copingstrategier och vilka variabler som påverkar. Detta kan hjälpa sjuksköterskan att tidigt identifiera och hjälpa utsatta grupper för att motverka stressorer som påverkar individens förmåga till coping negativt.

Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem kan innebära att missbruksföräldrarna har en otillräcklig föräldraförmåga där barnen saknar trygghet och kärlek.  Syftet med studien är att undersöka hur vuxna kvinnor har upplevt sin barndom med alkoholmissbrukande föräldrar.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 kvinnor (19-28 år) som vuxit upp med minst en alkoholmissbrukande förälder. Strategier som kunde identifieras var: undvikande, ansvarstagande, konfronterande och socialt stöd. Resultatet visade att de flesta respondenterna har använt sig av olika copingstrategier som barn för att kunna stärka sig själva, samt för att kunna klara av en vardag med alkoholmissbrukande föräldrar i hemmet. Strategierna sammanfaller med tidigare forskning där strategier som beskrivits i den tidigare forskningen lyder: undvikande, ansvarstagande, konfronterande och även socialt stöd som strategi. Vidare har en diskussion genomförts i syfte av att diskutera studiens resultat samt lyfta fram fördelar och nackdelar under studiens gång.

Introduktion: Arbetsrelaterad stress har visats ge negativa konsekvenser i form av både fysisk och psykisk ohälsa för sjuksköterskor som i sin tur påverkar omvårdnaden och patientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors copingstrategier vid arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2021) nio steg. En deduktiv ansats har använts med Lazarus och Folkmans (1984) teoretiska ramverk om stress och copingstrategier. Databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo användes och resulterade i 12 artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med Polit och Becks (2021) kvalitetsgranskningsmallar. Databearbetningen och analysen utfördes i relation till det teoretiska ramverket.   Resultat: Sjuksköterskor som upplever arbetsrelaterad stress använder sig av varierande copingstrategier inom sitt arbete. Utifrån det teoretiska ramverket var problemfokuserad coping och emotionsfokuserad coping två huvudkategorier av copingstrategier, där emotionsfokuserad coping kunde delas in i underteman kognitiva- och beteendemässiga strategier, socialt stöd, distraktion och negativt undvikande.  Slutsats: Problemfokuserad coping var den mest använda och effektiva copingstrategin i hanteringen av arbetsrelaterad stress. Emotionsfokuserad coping var inte lika förekommande men där vissa dimensioner av emotionsfokuserad coping som socialt stöd visades vara den mest använda och effektiva emotionsfokuserade copingstrategin för att reducera arbetsrelaterad stress. Negativt undvikande var minst effektiv och användes minst.

Introduktion/Bakgrund: Palliativ vård bedrivs inom de flesta vårdverksamheter och det innebär att möta döden är en vanlig del av arbetet. Sjuksköterskor som arbetar inom den palliativa vården har en risk att drabbas av utbrändhet då de utsätts för känslomässiga påfrestningar. För att hantera de upplevda situationerna använder de sig av copingstrategier. Syfte: Syftet med studien är att sammanställa forskning om vilka copingstrategier sjuksköterskan använder sig av för att hantera egna upplevelser vid arbete inom den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien är utformad efter Polit och Becks (2021) nio steg. Databassökningarna genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Databassökningarna gjordes deduktivt och resultatet utgjordes av 11 artiklar. Resultatartiklarna granskades enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor inom den palliativa vården använder sig av copingstrategier vilket överensstämmer med Lazarus och Folkmans (1984) och Folkmans (1997) teori gällande de olika kategorierna problemfokuserad coping, känslofokuserad coping och meningsbaserad coping. De copingstrategierna som framkom i studien var bland annat egenvård, stöd från kollegor och anhöriga, distansering samt skratt och humor på arbetsplatsen. Slutsats: Sjuksköterskan använder sig av flertal copingstrategier inom den palliativa vården. Vid stöd kan sjuksköterskan utveckla och stärka sina copingstrategier vilket kommer resultera i att kvaliteten på patientvården kommer öka.

Introduktion: Människor har en inbyggd stressreaktion som respons på krävande situationer. Stress är i det moderna samhället ett växande problem som väntas fortsätta öka. Stress kan leda till både fysiska och psykiska åkommor samt öka risken att drabbas av livsförkortande sjukdomar. Arbetsrelaterad stress uppstår när arbetets krav och förväntningar överstiger ens kapacitet och förmågor. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som är särskilt utsatta för arbetsrelaterad stress, eftersom arbetsmiljön är fysiskt och psykiskt påfrestande. Även patienter kan bli lidande då vårdskador lättare kan uppstå till följd av att sjuksköterskor brister i sitt hanterande av stress. Copingstrategier förklaras som vad en person gör eller tänker för att minska anspänningar orsakade av stress. Syfte: Att sammanställa och beskriva det vetenskapliga underlaget avseende sjuksköterskors copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Databassökningar utfördes med Cinahl och MEDLINE via PubMed. Tolv vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades med en förenklad tematisk analys. Huvudresultat: Ett flertal olika copingstrategier användes av sjuksköterskor för att hantera arbetsrelaterad stress. Ingen studie nämnde alla copingstrategier. Det uppgavs fler varianter på emotionsfokuserade copingstrategier såsom att prata med någon, skämta, gråta, tänka positivt, religiösa övertygelser, distansera sig känslomässig, undvika situationen och substansanvändning. Problemfokuserade copingstrategier som uppgavs var problemlösning, planering och att be om hjälp. Slutsats: Användandet av copingstrategier är beroende av sjuksköterskors individuella egenskaper och de situationer som de ställs inför. Detta har arbetsgivare och politiker möjlighet att främja genom exempelvis organisatoriska förändringar och stresshanteringsutbildning. Att gagna sjuksköterskors hälsa kan göra att patientsäkerhet höjs samt att samhällets ekonomiska resurser inte ödslas. Nyckelord: arbetsrelaterad stress, copingstrategier, sjuksköterskor

Bakgrund: I Svergie drabbas 1500-2000 personer av psykos varje dag och ca 30-40000 har diagnosen schizofreni som är den sjukdom som främst kopplas till psykoser. Personer som drabbas behöver, specielt initialt, stöd och behandling. anhöriga är en viktig resurs i vårdandet av personer med schizofreni. Syfte: Syftet var att beskriva copingstrategier hos anhöriga till personer med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod där både kvalitativa och kvantetativa artiklar inkluderades. Artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL Copmplete, PsycInfo och Medline. Artiklarna Granskades i enighet med Fribergs (2017) fyra steg Resultat: I resultatet framkom två teman och fem subteman som beskrev anhörigas copingstrategier. Dessav var: Att söka hjälp inom och utanför sig själv som innefattade tre subteman: Socialt stöd, Andlighet och Egentid; Att förstå och förhålla sig till situationen som innefattade två subteman: Fokusera på det positiva och vara flexibel samt Undvika eller tvinga. Diskussion: Diskussione delas upp i två delar: metod och resultat. I metoddelen diskuteras styrkor och svagheter i vald metod. I resultatdelen dikuteras resultatet mot Orems omvårdnadsteori, bakgrunden samt nya artklar.

Bakgrund Ungdomsåren innebär en övergångsperiod i livet då barndomen fullbordas och livet som vuxen påbörjas. Denna tid kan vara mycket omvälvande till följd av den psykologiska och biologiska utvecklingen som sker. Att under ungdomsåren samtidigt leva med en cancersjukdom kan innebära stora påfrestningar och resulterar inte sällan i mycket stress och ångest. Isolering från vänner, förlorad självständighet och kroppsliga förändringar är exempel på faktorer som ungdomarna med cancer upplever som stressande och ångestfyllt. För att försöka minska dessa negativa känslor använder sig ungdomarna av olika copingstrategier. Syfte Syftet med studien var att beskriva copingstrategier hos ungdomar med cancer. Metod För att besvara studiens syfte valdes forskningsmetoden litteraturstudie. Forskning där undersökningsgruppen var mellan 10 och 20 år samt hade en cancerdiagnos ämnades inkluderas i studiens resultat. Totalt 16 artiklar låg till grund för studiens resultat. Resultat Centrala områden som framkom vid sammanställningen av de vetenskapliga artiklarna utgjorde resultatets fem huvudrubriker att upprätthålla en känsla av normalitet, att söka socialt stöd, att utbyta erfarenheter, att söka information samt positiva tankar och att acceptera. Dessa rubriker speglar de olika copingstrategierna som ungdomarna använde sig av. Det sociala stödet uppgavs till största del komma från vänner, familj och sjukvårdspersonal och erfarenheter utbyttes gärna med andra ungdomar i samma situation. Via litteratur, Internet och sjukvårdspersonalen sökte de information om sjukdomen. Slutsats Ungdomar med cancer använder sig av olika copingstrategier, både emotionsfokuserade och problemfokuserade. Sjuksköterskor bör vara medvetna om att ungdomarna använder sig av olika copingstrategier och att alla strategier inte passar alla ungdomar. Att uppmuntra ungdomarna till att hantera situationen på ett sätt som de själva inte valt skulle kunna resultera i ytterligare stress och ångest. Sjuksköterskor måste respektera ungdomarnas val av strategier och alltid utgå från den enskilde individens behov.

Bakgrund  Multipel skleros är en kronisk autoimmun sjukdom som angriper centrala nervsystemet. Sjukdomen medför många symtom och komplikationer som påverkar patientens liv. Diagnosen Multipel skleros fastställs genom kliniska och laboratoriska fynd och i dagsläget finns inget bot mot sjukdomen. Copingstrategier är ett instrument som kan användas för att hantera vardagen och är av vikt för patienter med diagnosen Multipel skleros. Syfte Syftet var att belysa copingstrategier som används av patienter med Multipel skleros. Metod Litteraturöversikt valdes som metod. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt en manuell sökning. Totalt inkluderades 16 artiklar i studien, dessa kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris. Resultat Tre kategorier framkom i sammanställningen: Faktorer som påverkar valet av coping, adaptiva strategier samt maladaptiva strategier. Resultatet visade på att valet av coping beror på ett flertal olika faktorer så som fysiska och psykologiska faktorer samt hur patienterna upplevde kvaliteten på informationen vid diagnostisering. Vidare visade resultatet på att copingstrategier kan påverka patienten positivt eller negativt. Slutsats Copingstrategiers effekt berodde på flera faktorer och måste ses till varje unik patient. Dock sågs negativa effekter hos patienter som tillämpade undvikande och förnekande copingstrategier samtidigt som positivt synsätt och acceptans förknippades med positiva effekter som stöttade patienten i det vardagliga livet. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om copingstrategiers inverkan på patienten.

Många förskolor präglas i dagens samhälle av resursbrist – i form av sjukskrivningar, stora barngrupper, brist på utbildade pedagoger samt svårigheter att få vikarier. Detta leder till en verksamhet där kontinuitet och trygghet påverkas, samt att pedagogerna får svårigheter att hinna med alla delar i sitt yrke. Massmedia, facktidningar och statistik från Försäkringskassan talar om hur detta påverkar pedagogerna och kvalitén av verksamheten på förskolorna. Hur detta påverkar barnen och deras upplevelse av förskolan finns det väldigt lite skrivit om. Syftet med studien blir därför att undersöka hur resursbrist i förskolan visar sig hos barn och hur pedagoger upplever att det påverkar dem i sitt förhållande till barnen, samt barns förhållande till varandra. Detta kommer jag göra genom att använda mig av observationer och intervjuer. Studien tar stöd i anknytningsteorin – vilken menar att trygg anknytning utgör en grund för att det ska kunna ske en utveckling hos barnen. Begreppen copingstrategier och resiliens kommer användas som analysverktyg i tolkningen av det empiriska materialet. Studiens resultat visar att barnens tålamod blir sämre och det förekommer mycket konflikter. Flera av de yngre barnen visar tecken på otrygghet genom att de är ovanligt klängiga, ledsna och kontaktsökande. Några barn drar sig undan och ”tystnar” medan andra blir väldigt arga, högljudda och utåtagerande. De beteenden som barnen uppvisar uppfattas ofta som irriterande och frustrerande av pedagogerna vilket gör att även deras tålamod blir sämre och de känner sig otillräckliga. Pedagogerna framhåller också att barnens intresse i utforskande och deltagande i verksamheten minskar vilket gör att de oroar sig barnens utveckling.