Webinar a cargo del Dr. Pablo Rosenblatt (Chile), en el que hablará del impacto que el COVID 19 ha tenido sobre el estilo de vida de las personas y como este impacto se ha visto reflejado en los diferentes modelos de negocio. Dentro del análisis se comprenden las realidades Estadounidenses, Chilenas y Peruanas.

In the beginning of 2020 Covid-19 was classified as a worldwide pandemic. The aim of this essay was to research how the Covid-19 pandemic, and the preventive measures that were introduced, have affected children in Sweden. Furthermore, we also wanted to understand if children's availability to support or help has been affected due to the pandemic. To answer our research questions, we used a qualitative content analysis method and analyzed reports from three different organizations: Socialstyrelsen, Bris and Rädda Barnen. We analyzed our result with Antonovsky’s theory sense of coherence and Bourdieu's theory of capital and field as these theories emphasized how different individuals have different resources in handling crises and how different individuals will be affected when their everyday life is changed. We found that even though Sweden did not demand lockdowns and schools for children under the age of 16 remain open to a large extent, children in Sweden have been affected by the pandemic. Children often experienced limitations at school or limitations in their after-school activity. The children that were most affected by the pandemic were children that were in difficult situations before the pandemic. The recommendations and preventative measures that were put in place resulted in isolation which made difficult situations more difficult. The preventative measures also made it more difficult for children to seek support or help from resources outside their family. It was harder to receive support and help when the children no longer had the ability to meet important adults outside their caretakers, and many professionals and organizations would only digitally meet the children. It is yet too early to fully understand the consequences that the pandemic has had on children as the pandemic is still ongoing and a lot more research is needed. We hope that this essay can highlight the consequences that have already been established after the year 2020 was summarized.

Omställningen till ett digitalt arbetsliv, till följd av Covid-19-pandemin, på distans har förändrat många människors sätt att arbeta de senaste två åren. Forskning visar på motstridiga resultat hur distansarbetare upplever detta sätt att arbeta och det finns en bristande kunskap om hur kommunikationen inom de digitala plattformarna påverkar distansarbetarnas upplevelse av KASAM. Syftet var att undersöka om distansarbetare, som innan pandemin inte tidigare arbetat på distans, upplever att kommunikation via digitala plattformar påverkar deras upplevelse av KASAM. I studien deltog 12 respondenter från både offentlig och privat sektor. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer, som analyserades tematiskt, visade resultatet att respondenterna upplevde både faktorer som hindrade KASAM, som bland annat försämrad teamkänsla, och faktorer som främjade KASAM, som bland annat ökad effektivitet. Studiens resultat visade i linje med vad tidigare forskning sagt att det finns både positiv och negativ påverkan på respondenternas KASAM när de kommunicerar via digitala plattformar under distansarbete.

Hur samverkan mellan hem och förskola kom att påverkas av Covid-19 utbrottet har ännu inteforskats om i särskilt hög grad. Denna studies syfte grundar sig därför i att undersökahur samverkan mellan hem och förskola kom att påverkas av Covid-19-utbrottet. Med hjälp avatt se på situationer i förskolan där vårdnadshavare och förskollärare möts har vi kunnat skapafrågeställningar för att undersöka syftet av studien, de frågeställningar är: På vilket sätt harinskolningen av nya barn förändrats till följd av pandemin?, Hur har hämtning och lämningorganiserats under pandemin och hur har detta upplevts av vårdnadshavare respektiveförskollärare?, Vilka erfarenheter och upplevelser har nya rutiner för hemskickande av barnmed luftvägssymtom gett upphov till?, och Hur har det dagliga respektive organiserade samtaletmellan förskolans personal och vårdnadshavare upplevts under pandemin?. Som metod har vihaft en kvalitativ metod där vi haft intervjuer med vårdnadshavare och förskollärare med öppnafrågor. Den teori som ligger till grund för analys och resultat är systemteorin och dess centralabegrepp unfreezing, moving, refreezing, ekvifinalitet, jämvikt och störning av jämvikt. Resultatet av hur samverkan mellan hem och förskola påverkats av Covid-19 utbrottet förståsoch uppfattas olika av respondenterna. Vissa menar att det dagliga samtalet förändrats och attinformationsutbytet inte håller samma standard som förut, andra menar att det är likadant sominnan utbrottet men att organiseringen av hämtning och lämning är annorlunda. Det framkommeralltså i resultatet olika erfarenheter och känslor om hur samverkan påverkats eller inte, det lyftsockså fram olika sammanhang där hem och förskola möts. Nyckelord: Förskola, Covid-19, samverkan, kommunikation, unfreezing, moving och refreezing.

Sedan slutet av 2019 har COVID-19 viruset spridit sig från sitt epicentrum Wuhan i Kina till resterande delen av världen. Då viruset är luftburet har COVID-19 inneburit höga dödstal och blivit en livsfara för miljarder människor. Utöver den mänskliga påverkan som viruset har haft har COVID-19 haft en stor påverkan på den globala ekonomin. I hela världen har fabriker stoppat produktion, institutioner stängt sina dörrar för allmänheten och människor har förlorat sina jobb då många människor inte kunde befinna sig i samma rum längre. En av branscherna som har drabbats hårt är flygbranschen som har drabbats av flygrestriktioner som lett till att 60% av kommersiella flyg blivit tvungna att ställas in.  Denna studies syfte är att studera COVID-19 pandemins effekter på den ekonomiska utvecklingen för flygbolag i förhållande till marknadsindex. Dels utifrån ett makroekonomiskt perspektiv med hjälp av AS-AD-modellen, men flygbolagens aktiekursutveckling kommer också att jämföras med marknadsindex i en regressionsanalys för att besvara forskningsfrågan; hur har COVID-19 pandemin påverkat korrelationen mellan flygbolag och marknad? Utifrån en kvantitativ analys kan slutsatsen att COVID-19 pandemin kan ha haft en påverkan på samtliga flygbolags ekonomiska utveckling dras. Däremot går det inte att fastställa då enbart en del av resultaten uppvisar statistiskt signifikanta samband. / Since the end of 2019, the COVID-19 virus has been spreading from it’s epicenter Wuhan in China to the rest of the world. As a result of the virus being airborne, COVID-19 has led to high numbers of deaths and is a danger for billions of people. Except from the results on the humanitarian front, the virus has also affected the global economy. All over the world, factories have stopped production, institutions have closed their doors for the public and people have lost their jobs to avoid crowding. One of the industries that have been hit hard is the flight industry because of flight restrictions which have led to 60% of commercial flights being canceled. The purpose of this paper is to study how the COVID-19 pandemic has affected the economic development of airlines in comparison to the marketindexes. Partly based on a macroeconomic perspective with help of the AS-AD framework, but the stock price of airlines will also be compared to the market index in a regression analysis to answer the question; how have the COVID-19 pandemic affected the correlation between the airlines and the market? Based on a quantitative analysis, the conclusion is that the COVID-19 pandemic might have had an effect on the economic development of all the airlines that are studied in this paper. However, this can’t be determined because the results are only partly statistically significant.

No description available.

Bakgrund: Covid-19 betraktas som en allvarlig luftvägssjukdom som i dagsläget smittat över 270 miljoner människor. I takt med virusets spridning utlystes ett globalt krisläge och restriktioner vidtogs i flera länder som kom att begränsa befolkningens möjligheter till fysisk aktivitet. Under 2021 minskade smittspridningen i Sverige när delar av populationen vaccinerade sig. Hur vaccinering och lättade restriktioner har påverkat befolkningens fysiska aktivitet är dock än så länge relativt outforskat. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om fullvaccinering mot Covid-19 och avvecklade restriktioner har påverkat den fysiska aktivitetsnivån hos fysioterapeutstudenter. Metod: För att besvara studiens syfte valdes en retrospektiv kvantitativ observationsstudie som metodansats. En webbenkät med 11 egendesignade frågor utformades i Google Forms och skickades ut till 132 fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet via fysioterapeutprogrammets studentplattform. Data sammanställdes med Microsoft Excel. Resultat: Urvalet bestod av totalt 20 deltagare. Före fullvaccinering var styrketräning och konditionsträning de vanligaste träningsformerna. Efter fullvaccinering hade styrketräning ökat och var den vanligaste träningsformen medan konditionsträning hade minskat. Av urvalet rapporterade 45% (n=9) en ökning, 20% (n=4) en minskning och 35% (n=7) ingen förändring av sina träningstimmar/vecka före/efter fullvaccinering. Konklusion: Studenter som var mindre fysisk aktiva rapporterade en ökad aktivitetsnivå efter fullvaccinering jämfört med de redan aktiva studenterna som hade en oförändrad alternativt minskad aktivitetsnivå efter fullvaccinering. Samtidigt såg man att de mindre aktiva studenterna hade påverkats i större grad av fullvaccinering och restriktioner medan de mer aktiva hade påverkats i mindre grad. Fler studier behövs dock för att bekräfta studieresultatet.

Bakgrund: Den 30 januari 2020 deklarerade WHO att spridningen av det nya coronaviruset var en internationell hälsofara. Pandemin påverkade vårdens rutiner och kapacitet. Kvalitativa studier från andra länder har visat på hög påfrestning både psykiskt och fysiskt för vårdpersonal, dock har inte fysioterapeuters upplevelse och betydelse för vården uppmärksammats i forskningen i samma utsträckning som annan vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att ta del av svenska fysioterapeuters upplevelse av att arbeta med Covid-19 patienter på en intensivvårdsavdelning. Metod: Rekrytering av deltagare gjordes genom utskick av förfrågan till olika sjukhus i Sverige. Sex legitimerade fysioterapeuter som hade arbetat med covid-19 patienter på IVA under pandemin inkluderades och deltog i en semi-strukturerad intervjustudie. Intervjuerna transkriberades ordagrant och den transkriberade texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter bearbetning av insamlat material utformades fyra huvudkategorier; Fysioterapeutens roll, Covids påverkan på patienter och vården, Arbetsplatsens förutsättningar och Personlig påverkan. Konklusion: Informanterna upplevde en hög arbetsbelastning, tuff arbetsmiljö och bevittnade mycket lidande, men upplevde även ett gott samarbete, tacksamhet och att deras roll var uppskattad.

Bakgrund: År 2020 benämnde WHO spridningen av Covid-19 som ett pandemiskt utbrott då viruset spreds i en snabb takt i olika länder. Hälso- och sjukvården har drabbats hårt av pandemin vilket har lett till många konsekvenser. Sjuksköterskor har stått i framkanten under bekämpningen av pandemin. De har kämpat med bland annat en ökad arbetsbelastning, brist på personal och ökad mängd av patienter. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta under Covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som utgick från 15 valda vetenskapliga artiklar. Analysen för arbetet gjordes utifrån Fribergs (2017) metod för analys av kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av att arbeta under Covid-19 pandemin presenteras under tre huvudteman: Konsekvenser som påverkat sjuksköterskans roll, Sjuksköterskors utsatthet och känslor av att bli utnyttjade och Sjuksköterskors copingstrategier. Slutsatser: För att öka sjuksköterskors självsäkerhet i kommande pandemier behöver sjuksköterskor en ökad kunskap om smittsamma sjukdomar och pandemiberedskap. Sjuksköterskan behöver känna sig trygg på sin arbetsplats och det krävs att det finns tillräckligt med resurser för att de ska kunna skydda sig själva. För att undvika att sjuksköterskor ska bli utsatta för ökade arbetsbelastningar och dess följder i kommande pandemier krävs det att det finns tillräckligt med resurser och en väl utarbetat plan för en krishantering inom hälso- och sjukvård.

Magister Commercii - MCom / Shopping patterns of customers in South Africa since the outbreak of COVID-19 has shifted in more ways than one way. For instance, where and when consumers purchase household items. Because of COVID-19, many consumers continue to reassess their shopping preferences and behaviour. This research aims to determine the switching behaviour of consumers in Cape Town concerning the choices of retail outlets for groceries and household items. To date especially given the novelty of COVID-19 and the unprecedented lockdowns, the factors informing consumers' choices and the resultant behaviours remain largely unknown. The research opens the opportunity for further research into the phenomena that the pandemic has revealed. Also, the research adds to the body of knowledge of switching behaviour within the retail industry. The dissertation adopts the Theory of Planned Behaviour as a conceptual framework for the research. To more realistically test the effect of independent variables on the dependent variable (change in a retail outlet), the moderating effects of gender were also investigated. A survey design in which 158 respondents participated in the study was conducted. Quantitative data collection using a questionnaire was employed using Google Forms to comply with social distancing requirements and limit the possible transmission of COVID-19 between researcher and participants and among participants themselves if pen and paper questionnaires were used.