No description available.

Submitted by Caroline Falcao (caroline.rfalcao@ufpe.br) on 2016-05-25T18:05:13Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) 39K21e Dissertação.pdf: 8049720 bytes, checksum: 97ff01dff556d9ef1d397c469e8d2b60 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-05-25T18:05:13Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) 39K21e Dissertação.pdf: 8049720 bytes, checksum: 97ff01dff556d9ef1d397c469e8d2b60 (MD5) Previous issue date: 1991-12 / O propósito desse trabalho é analisar as condições da comunidade judaica do Recife que refletem o processo de mudança cultural nela verificado e, por muitos considerado como de dissolução do grupo. Nesse sentido, historiamos o processo social e político que motivou o contigente de judeus a abandonar seus países de origem, na Europa, buscando o Brasil (particularmente o Recife) como alternativa de destino. Resenhamos o tipo de formação social encontrada e como o grupo de imigrantes ingressou nos espaços sociais e econômicos da nova sociedade, assim como, as estratégias dirigidas à preservação do judaísmo. Fizemos um esboço do cenário histórico-cultural-religioso do judaísmo tomando-os como elementos referenciais para uma análise do processo de mudança. Seguindo uma linha de análise e interpretação dessas mudanças como sendo a própria essência da continuação do judaísmo, captamos o fenômeno inserido na dinâmica cultural que coloca a identidade judaica dessa comunidade na fronteira do judaísmo do schteile, passando por um processo de atualização mediante uma contextualização histórica, social e política. A pesquisa de campo teve seus polos teóricos e técnicos calcados na pesquisa qualitativa. O material para análise foi reunido através do emprego de histórias de vida entre os imigrantes, depoimentos orais gravados utilizando-se entrevistas diretivas e não diretivas. Incorporamos, ainda, dados obtidos na aplicação de 140 entrevistas feitas para o Censo Demográfico da Comunidade Judaica do Recife - 1987, visando o cotejo com o material mais recentemente colhido. Desse modo, acompanhamos o processo de constituição de uma identidade étnica, estruturada sobre o confronto com a sociedade hospedeira, numa trajetória temporal que põe em evidência a dinâmica cultural de qualquer agrupamento humano por condicionantes históricos, sociais e políticos.

Syftet med denna uppsats är att studera hur unga vuxna beskriver sin tro med särskilt fokus på beskrivningar av Gud och Jesus. De unga vuxna som jag vill undersöka är individer som är medlemmar i de kristna studentorganisationerna Credo och KRISS. I studien vill jag också undersöka huruvida det finns någon skillnad i hur och vad de unga vuxna från Credo och KRISS beskriver som viktigt för deras tro.  Men även hur de unga vuxna beskriver auktoriteten i förhållandet mellan människa – Gud. För att kunna få en förståelse av hur unga vuxna formar sin tro har jag använt mig av en bearbetning av Paul Heelas och Linda Woodheads (2005) teori om ”the subjective turn” och dess två perspektiv ”life–as religion” och ”subjective–life spirituality”. Bearbetningen utgår från hur de två perspektiven skulle kunna komma till uttryck i talet om tro. ”Life–as religion” beskriver en hållning där auktoriteten att bestämma vad som är rätt och riktigt ligger utanför mig själv. Denna auktoritet kan vara Gud, en grupp människor, den tradition individen tillhör m.m. Vem individen ska vara bestäms av någon annan, inte av individen själv. ”Subjective–life spirituality” beskriver istället en hållning där individen och det subjektiva står i centrum. Här bestämmer individen själv och utgår från hens erfarenheter i beslutet av vad som är rätt och riktigt och hur hen vill leva sitt liv. Det heliga finns här inom människan, inte utanför. Resultatet utgår från sju individuella intervjuer med unga människor (23-29 år) som var medlemmar i Credo eller KRISS. Tre av dessa var män och fyra av dessa var kvinnor. Intervjuerna var semistrukturerade men utgick mycket från den intervjuades egen berättelse. Som analysmetod har jag använt mig av kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i teorin. För att fördjupa analysen har jag även lyft fram skillnader mellan mäns och kvinnors beskrivningar av tro. Det finns en rad slutsatser som man kan dra utifrån de intervjuer som jag analyserat. Gud beskrivs med ord som faller inom benämningen ”life-as religion”. Gud beskrivs som kärlek, förälder och far men också som något som är långt borta och dolt. Här finns det inga skillnader mellan Credo och KRISS eller mellan männen och kvinnorna. Jesus beskrivs bland annat som en kärleksfull, ödmjuk och rebellisk person. Han beskrivs som en brygga till Gud och som en förebild och inspiration för hur de unga ska eller kan leva. De unga från Credo trycker här på att han visar på hur de ska leva medan de unga från KRISS menar att han inspirerar individer till hur de kan leva. Förutom Gud och Jesus lyfter de unga gemenskap, gudstjänst, bön och Bibeln som viktiga för tron. Beskrivningarna av Bibeln visar på den största skillnaden mellan hur de unga från de två organisationerna väljer att beskriva sin tro. De unga vuxna från Credo beskriver Bibeln som Guds ord medan de unga från KRISS trycker på att Bibeln måste tolkas genom deras egna liv. Även beskrivningarna av auktoritet och relationen människa – Gud visar på skillnader mellan de unga vuxna i de två organisationerna. De unga vuxna från KRISS tycker att de själva har det största ansvaret för sin tro medan de unga vuxna i Credo beskriver att Gud har det största ansvaret för att deras tro är rätt och rimlig. Paul Heelas och Linda Woodheads (2005) teori om ”the subjective turn” och dess två perspektiv ”life–as religion” och ”subjective–life spirituality” har genom den bearbetade modellen bidragit till ytterligare ett sätt att förstå unga vuxnas beskrivningar av tro. Resultatet visar att den förståelse av tro som dominerar i de ungas beskrivningar går att finna i ”life–as religion”. / In a study conducted by the Swedish National Board of Youth Affairs from 2007 close to one out of two young people answered that they believe in a God or higher power. The study ”Religion as a resource?” (2012) shows that religion is still a resource in the life of many young people. The life- and self-understanding, that takes place in the life of young people, is in many ways independent of a church, institution and/or tradition, and any contact with religion primarily takes place in a secularized context. The young people that express that religion is an important part of their life are in minority, as are those who choose to engage in a Christian organization. KRISS and Credo, two Christian Swedish student associations are examples of such organizations. In this study I focus on KRISS and Credo by interviewing seven young adults from these organizations to see what shapes their faith.    The aim of this study is to examine how young adults relate to the traditional interpretations and expressions of faith within the Christian context they have chosen to engage in, especially how they describe God and Jesus, and if there are any differences between the two organizations.  To help in this understanding I have used Paul Heelas and Linda Woodheads theory about ”the subjective turn” and their two perspectives how people relate to religion and spirituality: ”life–as religion” and ”subjective–life spirituality” (Heelas & Woodhead, 2005). A question in this study was if /how these theories can contribute to a deeper understanding of how young adults shape their faith?       The results show that although there are small tendencies toward ”subjective–life spirituality”, the descriptions given by the informants from KRISS and Credo are predominantly associated with ”life-as religion”. There are minor differences between the two organizations. However these are subtle and could be the expression of individual rather than organizational differences.

No description available.

Hur kommunicerar restauranger hållbarhet på sina webbsidor och hur kan den förstås? Syftet med studien är att undersöka hur restaurangerna Agrikultur, Amass, Credo, Oaxen och Relæ kommunicerar hållbarhet på sina webbsidor.Utifrån teorier kring Corporate Social Responsibility (CSR), branding och hållbarhet har vi utfört en semiotisk analys och undersökt fem nordiska restauranger som alla blivit tilldelade ”Sustainability Award 2019” av Guide Michelin.Genom att teoretiskt analysera restaurangernas material med hjälp av vårt analysschema, konstruerat av branding-teorier och semiotik visar studierna på att alla restaurangerna kommunicerar hållbarhet på flera olika sätt. Vissa restauranger kommunicerar sitt hållbarhets- och CSR-arbete redan i deras namn och logotyp medan andra restauranger behöver mer beskrivande bilder och texter i kombination för att ge en bild av deras hållbarhetsarbete. Slutsatsen är att det är viktigt att restaurangerna kommunicerar sitt hållbarhetsarbete eftersom detta är något som visar på deras höga positioner i restaurangbranschen. Vidare visar slutsatsen på problematiken att dela ut ett hållbarhetspris utan att specificera kraven. / How do restaurants communicate sustainability on their websites and how can it be understood? The purpose of the study is to investigate how the restaurants Agrikultur, Amass, Credo, Oaxen, and Relæ communicate sustainability on their websites.Based on theories of Corporate Social Responsibility (CSR), branding, and sustainability, we conducted a semiotic analysis and examined five Nordic restaurants, all of which were awarded the Sustainability Award 2019 by Guide Michelin.By theoretically analyzing the materials of the restaurants by using our analysis scheme, constructed of branding theories and semiotics, the studies show that all the restaurants communicate sustainability in several different ways. Some restaurants already communicate their sustainability and CSR work in their name and logo. While other restaurants need more descriptive images and texts in combination to show their sustainability work. The conclusion indicates that it is important to communicate sustainability in the restaurant industry. Furthermore, the conclusion exposes the problem of awarding a prize for sustainability without specifying the requirements.

Det opraktiska är det enda praktiska i längden syftar till att ge en bild av vad och hur lärare tänker kring lärande i allmänhet och sitt eget lärande i synnerhet. Utgångspunkten för undersökningen var en uppdragsutbildning i form av en 10-poängskurs, i vilken 134 lärare deltagit. Med hjälp av en enkät, som besvarades av 123 av dessa och sju samtal i lika många pargrupper, skapades ett material, som här presenteras som en tematisk berättelse. Lärarna utgår från sin vardag och sin undervisning och exemplifierar sina tankar om lärande och sina pedagogiska credon med utförliga exempel eller berättelser. De ser att de finns i en lärande organisation, i vilket arbetslaget utgör både möjligheter och hinder. De ser också att de själva kan välja att vara förändringsagenter eller bromsklossar och hittar ofta förklaringar till det förra i en över tid förvärvad erfarenhet och därmed säkerhet och till det senare i sina tidiga skolerfarenheter och i sin utbildning. De betonar det individuella ansvaret för att förkovra sig men förkastar storskaliga satsningar och efterlyser i stället tid och möjligheter till pedagogiska samtal och fortbildning som går över tid. I den ovannämnda genomgångna kursen är det framför allt skrivandet kopplat till samtal och litteraturstudier, som satt djupa spår.

Made available in DSpace on 2016-08-03T12:21:10Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Tarcisio dos Santos.pdf: 961021 bytes, checksum: f73574589ee57e08d14838e72244bfeb (MD5) Previous issue date: 2010-09-21 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The research work done in Religious Praxis and Society critically analyses the Social Creed of the Methodist Church, a document that completed it´s first centennial in the year of 2008, whose content presents the social responsability of the Methodist Church as a guide to the pastorals deeds regarding social issues. Having it as a guide line, I intend to ground a pastoral praxis directed to the prevention and monitoring of the people affected by the Alcohol Dependency Syndrome, a problem that strikes an endless number of people, regardless of age, sex or culture. The research combines the inferred meaning of alcohol dependency and health, interpreting it as a moral deviation. For such, it seeks support among numerous sources such as the Alcoholics Anonymous, that develop an esteemed work in this context, relating its precepts to the groundings of the Social Creed. The relevance of the research is in the fact that it demonstrates the Methodist Church´s emplacement fighting vehemently the alcohol addiction, avoiding it as well as alleging everyone to be teetotaler, allowing the construction of new pastorals praxis in this new century initiated by the Social Creed. The work is developed in three chapters which respectively bring the history of the Social Creed since its creation, the different editions it went through, its importance regarding the fight against addiction, among other relevances in the life of both the church and the comunnity. It refers to alcohol as a beverage and also to its historical path, its conceptualizations according to the World Health Organization, culminating in the consequences of its dependency. In conclusion, the third chapter brings the correlation of the previous chapters, fundamenting the pastoral praxis, highlighting pertinent actions and attitudes used by the Methodist Church throughout the years regarding the use of alcoholic drinks, as well as contextualizing the Social Creed in the position and pastoral praxis. / O trabalho de pesquisa, situado na área de Práxis Religiosa e Sociedade analisa criticamente o Credo Social da Igreja Metodista, documento que completou o seu primeiro centenário no ano de 2008, cujo teor é apresentar a responsabilidade social da Igreja Metodista como norteador das ações pastorais frente às questões sociais. Tendo-o como referencial busco fundamentar uma práxis pastoral direcionada a prevenção e ao acompanhamento dos portadores da síndrome da dependência do álcool, problema que atinge um sem número de pessoas, independente da idade e sexo ou cultura. A pesquisa traz a conotação da dependência do álcool vinculada à saúde, interpretando-a como doença que necessita de acompanhamento e cuidado, desvinculando-a do desvio moral. Para tal, busca respaldo entre diversas fontes como os Alcoólicos Anônimos que desenvolvem respeitado trabalho neste âmbito, relacionando seus preceitos às fundamentações do Credo Social. A relevância da pesquisa está em demonstrar a posição da Igreja Metodista em combater veementemente o vício do álcool, evitando-o, bem como preconizando que todos sejam abstêmios, possibilitando a construção de novas práxis pastorais para este novo século iniciado pelo Credo Social. O trabalho é desenvolvido em três capítulos que respectivamente trazem a história do Credo Social desde sua criação, as diferentes edições pelas quais passou, sua importância em relação ao combate aos vícios, dentre outras relevâncias na vida da igreja e da comunidade. Trata do álcool como bebida e sua trajetória histórica, suas conceituações conforme a Organização Mundial de saúde, culminando nas consequências da dependência. Finalizando, o erceiro capítulo traz a correlação dos dois anteriores, undamentando a práxis pstoral, ressaltando ações e posturas pertinentes adotadas pela Igreja Metodista ao longo dos anos em relação ao uso de bebidas alcoolicas, bem como contextualiza o Credo Social na postura e práxis pastoral.

No description available.

No description available.

In order to investigate the stylistic transformation that occured before Bruckner abandoned the composition of Masses, this paper analyzes the Credo settings in his last three great Masses, with special attention to the treatment of the text. The relationship between the text and specific musical techniques is also considered. The trends found in these three works, especially in the last setting in F minor, confirm the assumption that Bruckner's Mass composition served as a transition to the composition of his symphonies.