Students with emotional and behavioral disorders (E/BD) have academic deficits that affect their success in school; however, few researchers have investigated what strategies work best for this population, especially in the area of writing. One promising intervention to support the writing skills of students with and at-risk for E/BD is self-regulated strategy development (SRSD). SRSD is a six-stage, explicit strategy instruction model that includes procedures for goal setting, self-monitoring, self-instruction, and self-reinforcement and can be generalized to a variety of writing tasks. The purpose of this study was to determine the effects of an SRSD persuasive writing intervention on the writing achievement of 44 students in a residential school. Results of a piecewise hierarchical linear modeling growth curve analysis suggest statistically significant gains were made over the course of the intervention in writing (quality, correct word sequences, and essay elements) and academic engagement. Effects also generalized to writing achievement measures. In addition, teachers implemented the intervention with high fidelity, and both students and teachers rated the intervention as socially acceptable, with higher ratings postintervention.

Students with emotional and behavioral disorders (E/BD) have academic deficits that affect their success in school; however, few researchers have investigated what strategies work best for this population, especially in the area of writing. One promising intervention to support the writing skills of students with and at-risk for E/BD is self-regulated strategy development (SRSD). SRSD is a six-stage, explicit strategy instruction model that includes procedures for goal setting, self-monitoring, self-instruction, and self-reinforcement and can be generalized to a variety of writing tasks. The purpose of this study was to determine the effects of an SRSD persuasive writing intervention on the writing achievement of 44 students in a residential school. Results of a piecewise hierarchical linear modeling growth curve analysis suggest statistically significant gains were made over the course of the intervention in writing (quality, correct word sequences, and essay elements) and academic engagement. Effects also generalized to writing achievement measures. In addition, teachers implemented the intervention with high fidelity, and both students and teachers rated the intervention as socially acceptable, with higher ratings postintervention.

In this essay we have used a qualitative interview approach to study the #Metoo movement that took place during 2017. Our aim has been to examine if ordinary Swedish citizens may have changed their views of sexual harassment in the wake of #Metoo, and if #Metoo and gender has contributed to these changes.We have carried out 8 interviews, 4 of them with men and 4 of them with women, all aged 22-25 years old and not in any close relationships or with children. Using several theories on gender roles, power structures and sex-related crimes, we put our empirical material into a theoretical context, seeking to find if our chosen theories could provide deeper explanations to the stories of our respondents and the themes we had ourselves identified.We found that the theories we had picked correlated well with our empirical material, with one important exception. While our respondents described several aspects of gender roles, power structures and sex-related crimes, the men never expressed a desire to maintain and uphold the older relationships of power within society, and instead attributed those reasonings to belong to the older generation. This turned out to partially contradict the prediction we had found in the theories.Our conclusion with this study is that there is a renewed foundation present in the viewpoints of our interviewees towards further development of the Swedish society to provide a just and equal everyday life for both women and men, to continue changing traditional gender roles and distributions of power, and that #Metoo has played a central role in that reinforcement. While these processes have been ongoing for many decades, we feel that our study has shown that #Metoo has provided a renewed boost on the path to an equal Swedish society. / Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie om #Metoo-rörelsen som skedde under hösten 2017. Syftet var att undersöka om privatpersoners medvetenhet kring sexuella trakasserier har förändrats efter #Metoo. Vi ville även ta reda på om det är #Metoo som lett till denna eventuella förändring och om kön har haft någon påverkan på informanternas medvetenhet av #Metoo.Vi har genomfört 8 intervjuer med 4 kvinnor och 4 män, i åldrarna 22-25 år, alla våra informanter är ensamstående utan barn. Vi bearbetade det insamlade materialet genom en tematisk analys och identifierade de teman som vi fann i informanternas beskrivningar. Med hjälp av två genusteorier kring könsroller, maktstrukturer och sexualbrott har vi därefter analyserat dessa teman för att sätta våra informanters berättelser i ett teoretiskt perspektiv och för att se om teorierna kan förklara de teman som vi hade hittat i vårt material.Våra informanter beskrev många aspekter av könsroller, maktstrukturer och sexualbrott som överensstämmer med teorierna och vi fann att teorierna stämmer väl in på informanternas beskrivning av sina upplevelser med ett viktigt undantag. Det visade sig att våra manliga informanter aldrig uttryckte någon egen önskan om att behålla rådande maktförhållanden. Istället lade de dessa resonemang hos den äldre generationen män, vilket delvis gick emot vad våra teorier hade förutsett.Vår slutsats i denna studie är att de informanter vi intervjuade uppvisar en förnyad grundval för vidare förändring i det svenska samhället mot en rättvis och jämställd vardag för både kvinnor och män, att fortsätta påverka de traditionella könsrollerna och maktfördelningarna, och att #Metoo har spelat en central roll i denna förstärkning. Medan detta utvecklingsarbete redan har pågått i flera decennier, känner vi med vår undersökning att #Metoo har lett till en ökad kraft på vägen mot ett jämställt Sverige.

The aim of this essay is to examine the supervisor’s view on the structure and content of the tasks given to students during their vocational training. The investigation could be of help for teachers when devising new vocational training tasks. The study is based upon qualitative interviews with five supervisors, all of whom work at preschools. The supervisors were asked to grade all the vocational training tasks on a scale from one (easy) to five (difficult). The results were then used as a starting point for a discussion with the supervisors about their grading of the tasks. When devising vocational training tasks, one of the foundations is the knowledge requirements as expressed in the syllabus, and how they are reflected in the vocational training. An important aspect of the student’s learning is the supervisor’s ability to clarify the goals and criteria of vocational training. The supervisor plays an important role and is responsible for the student’s vocational training period. This study has given me a better understanding of the supervisor’s view on the structure of the vocational training tasks and I have been given many useful suggestions as to how it can be improved to strengthen the quality of the education. The Swedish Schools Inspectorate carried out an investigation in 2011 and noticed shortcomings in the grading of the vocational training, which is interesting and relevant for my study. The supervisor assesses the student’s performance during the vocational training according to a certain scale of grades. The findings suggest that we need to revise the structure and assessment of the vocational training tasks. At the upper secondary school used in this study, the tasks are devised in a way that makes it difficult for the supervisor to support the student in his/her learning process, because the tasks are too numerous and the instructions contain many ill-defined terms. The supervisors also want closer contact with, and visits from, the upper secondary school teachers, so that both the former and the students can receive more feedback and better support. / Syftet med denna uppsats är att undersöka handledares syn på praktikuppgifternas utformning och innehåll. Undersökningen kan vara till hjälp för lärare när nya praktikuppgifter ska utarbetas. Arbetet bygger på fem kvalitativa intervjuer som har genomförts med handledare som är verksamma inom förskoleverksamheten. Handledarna fick göra en bedömning av praktikuppgifterna utifrån en svårhetsskala från ett till fem, där fem är mycket svår och ett är mycket lätt. Utifrån skalans bedömning samtalade vi kring varför de gjord den bedömningen. Vid utformning av praktikuppgifter är en av byggstenarna kunskapsmålen som kopplas till praktiken utifrån ämnesplanerna. En viktig del i elevens lärande är att handledaren kan tydliggöra mål och kriterier i det arbetsplatsförlagda lärandet. Handledaren har en viktig roll och ansvar för eleven under praktikperioden. Under undersökningens gång har jag fått inblick i hur handledarna ser på praktikuppgifternas utformning och fått bra förslag på hur de kan förbättras för att stärka kvalitén på utbildningen. Då skolinspektionen genomfört en kvalitets undersökning 2011 och sett brister i betygsättningen kopplat till praktiken är detta intressant och relevant att koppla till mitt arbete. Handledarna sätter omdöme på eleven under praktikperioden utifrån en betygsskala. Resultatet tyder på att vi behöver se över praktikuppgifternas utformning och bedömning innan eleverna går ut på praktik i höst. Som praktikuppgifterna ser ut idag i åk 1 på den för studien aktuella gymnasieskolan har handledarna svårt att stödja elevens lärande, uppgifterna består av många svåra begrepp samt att de är för många till antalet. Det finns också önskemål om tätare kontakt med skolan samt praktikbesök för att stötta och ge återkoppling till både handledare och elev.