Brownout-fenomenet ligger till grund för ungefär 75 procent av alla flygolyckor inom NATO. Olyckorna sker under start och landningssekvenser i torra klimat då sand virvlar upp och försämrar pilotens sikt utifrån helikoptern. Under brownout förlorar piloten visuella referenser utanför helikoptern vilket gör att denne omedvetet kan tappa kontrollen över helikoptern och således kan hamna i plötsligt drift. Därför har NATO i samarbete med bland annat Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) försökt finna en lösning på problemen som uppstår vid brownout. Syftet med föreliggande studie är främst att undersöka om deltagares användning av taktila driftdisplayer leder till mindre drift än vid användning av en visuell driftdisplay samt undersöka med vilken av de taktila displayerna som leder till minst drift. Samtliga displayer gav feedback för horisontell och vertikal drift och utvärderades med hjälp av FOIs egna helikoptersimulator. 12 personer med tidigare erfarenhet av helikoptersimulator deltog i studien. Deltagarna hade som uppgift att undvika drift genom att hovra på en höjd av 8000 fot under 120 sekunder per display, med totalt fyra olika displayer. Prestationsmåtten visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan displayerna. Trots detta kan resultatet ses som positivt då det visar att taktil display som feedback för drift fungerar lika bra som en visuell display. Resultatet från de subjektiva skattningsmåtten visade däremot att den komplexa taktila displayen skattades signifikant sämre än den visuella displayen. Detta eftersom komplexiteten antagligen var så hög att displayen inte kunde användas på ett effektivt och intuitivt sätt. Slutligen skattades den visuella displayen och den rinnande taktila displayen generellt som de lättaste displayerna vid användning som feedback för drift.

Abstract : Steel and fiber-reinforced-polymer (FRP) materials have different mechanical and physical characteristics. High corrosion resistance, high strength to weight ratio, non-conductivity, favorable fatigue enable the FRP to be considered as alternative reinforcement for structures in harsh environment. Meanwhile, FRP bars have low modulus of elasticity and linear-elastic stress-strain curve. These features raise concerns about the applicability of using such materials as reinforcement for structures prone to earthquakes. The main demand for the structural members in structures subjected to seismic loads is dissipating energy without strength loss which is known as ductility. In the rigid frames, columns are expected to be the primary elements of energy dissipation in structures subjected to seismic loads. The present study addresses the feasibility of reinforced-concrete columns totally reinforced with glass-fiber-reinforced-polymer (GFRP) bars achieving reasonable strength and the drift requirements specified in various codes. Eleven full-scale reinforced concrete columns—two reinforced with steel bars (as reference specimens) and nine totally reinforced with GFRP bars—were constructed and tested to failure. The columns were tested under quasi-static reversed cyclic lateral loading and simultaneously subjected to compression axial load. The columns are 400 mm square cross-section with a shear span 1650 mm. The specimen simulates a column with 3.7 m in height in a typical building with the point of contra-flexure located at the column mid-height. The tested parameters were the longitudinal reinforcement ratio (0.63, 0.95 and 2.14), the spacing of the transverse stirrups (80, 100, 150), tie configuration (C1, C2, C3 and C4), and axial load level (20%, 30% and 40%). The test results clearly show that properly designed and detailed GFRP-reinforced concrete columns could reach high deformation levels with no strength degradation. An acceptable level of energy dissipation compared with steel-reinforced concrete columns is provided by GFRP reinforced concrete columns. The dissipated energy of GFRP reinforced concrete columns was 75% and 70% of the counter steel columns at 2.5% and 4% drift ratio respectively. High drift capacity achieved by the columns up to 10% with no significant loss in strength. The high drift capacity and acceptable dissipated energy enable the GFRP columns to be part of the moment resisting frames in regions prone to seismic activities. The experimental ultimate drift ratios were compared with the estimated drift ratios using the confinement Equation in CSA S806-12. It was found from the comparison that the confinement Equation underestimates values of the drift ratios thus the experimental drift ratios were used to modify transverse FRP reinforcement area in CSA S806-12. The hysteretic behavior encouraged to propose a design procedure for the columns to be part of the moderate ductile and ductile moment resisting frames. The development of design guidelines, however, depends on determining the elastic and inelastic deformations and on assessing the force modification factor and equivalent plastic-hinge length for GFRP-reinforced concrete columns. The experimental results of the GFRP-reinforced columns were used to justify the design guideline, proving the accuracy of the proposed design equations. / L’acier et les matériaux à base de polymères renforcés de fibres (PRF) ont des caractéristiques physiques et mécaniques différentes. La résistance à la haute corrosion, le rapport résistance vs poids, la non-conductivité et la bonne résistance à la fatigue font des barres d’armature en PRF, un renforcement alternatif aux barres d’armature en acier, pour des structures dans des environnements agressifs. Cependant, les barres d’armature en PRF ont un bas module d’élasticité et une courbe contrainte-déformation sous forme linéaire. Ces caractéristiques soulèvent des problèmes d'applicabilité quant à l’utilisation de tels matériaux comme renforcement pour des structures situées en forte zone sismique. La principale exigence pour les éléments structuraux des structures soumises à des charges sismiques est la dissipation d'énergie sans perte de résistance connue sous le nom de ductilité. Dans les structures rigides de type cadre, on s'attend à ce que les colonnes soient les premiers éléments à dissiper l'énergie dans les structures soumises à ces charges. La présente étude traite de la faisabilité des colonnes en béton armé entièrement renforcées de barres d’armature en polymères renforcés de fibres de verre (PRFV), obtenant une résistance et un déplacement latéral raisonnable par rapport aux exigences spécifiées dans divers codes. Onze colonnes à grande échelle ont été fabriquées: deux colonnes renforcées de barres d'acier (comme spécimens de référence) et neuf colonnes renforcées entièrement de barres en PRFV. Les colonnes ont été testées jusqu’à la rupture sous une charge quasi-statique latérale cyclique inversée et soumises simultanément à une charge axiale de compression. Les colonnes ont une section carrée de 400 mm avec une portée de cisaillement de 1650 mm pour simuler une colonne de 3,7 m de hauteur dans un bâtiment typique avec le point d’inflexion situé à la mi-hauteur. Les paramètres testés sont : le taux d’armature longitudinal (0,63%, 0,95% et 2,14 %), l'espacement des étriers (80mm, 100mm, 150 mm), les différentes configurations (C1, C2, C3 et C4) et le niveau de charge axiale (20%, 30 % et 40%). Les résultats des essais montrent clairement que les colonnes en béton renforcées de PRFV et bien conçues peuvent atteindre des niveaux de déformation élevés sans réduction de résistance. Un niveau acceptable de dissipation d'énergie, par rapport aux colonnes en béton armé avec de l’armature en acier, est atteint par les colonnes en béton armé de PRFV. L'énergie dissipée des colonnes en béton armé de PRFV était respectivement de 75% et 70% des colonnes en acier à un rapport déplacement latéral de 2,5% et 4%. Un déplacement supérieur a été atteint par les colonnes en PRFV jusqu'à 10% sans perte significative de résistance. La capacité d’un déplacement supérieur et l’énergie dissipée acceptable permettent aux colonnes en PRFV de participer au moment résistant dans des régions sujettes à des activités sismiques. Les rapports des déplacements expérimentaux ultimes ont été comparés avec les rapports estimés en utilisant l’Équation de confinement du code CSA S806-12. À partir de la comparaison, il a été trouvé que l’Équation de confinement sous-estime les valeurs des rapports de déplacement, donc les rapports de déplacement expérimentaux étaient utilisés pour modifier la zone de renforcement transversal du code CSA S806-12. Le comportement hystérétique encourage à proposer une procédure de conception pour que les colonnes fassent partie des cadres rigides à ductilité modérée et résistant au moment. Cependant, l'élaboration de guides de conception dépend de la détermination des déformations élastiques et inélastiques et de l'évaluation du facteur de modification de la force sismique et de la longueur de la rotule plastique pour les colonnes en béton armé renforcées de PRFV. Les résultats expérimentaux des colonnes renforcées de PRFV étudiées ont été utilisés pour justifier la ligne directrice de conception, ce qui prouve l’efficacité des équations de conception proposées.

No description available.

No description available.

Abstract Purpose: This work presents Internet of Things or IoT in facility management; operation and maintenance. One of the many functions of IoT is making “smart” building components, which can communicate when they break and can be controlled from a distance. Today there are many articles on how you can use IoT in buildings but not as many on how you can use it in operation and maintenance of real estates. Therefore, the aim of this thesis is to investigate the possibilities of IoT in facility management; operation and maintenance work. This is investigated by the questions: (1) How can IoT be used in the facility management; operation andmaintenance work? (2) What are the savings in terms of workhours that can be made by using IoT in facility management; operation and maintenance work? (3) What is the attitude to IoT in the facility management industry? Method: The main strategy for this thesis is a case study in the facility section of the municipality in Jönköping. Approaches include interviews with IoT-consultants and employers at the facility section, document analysis of the workhours for different tasks of a operation technician and a literature study. Findings: The first question is answered by that IoT can be used for almost everything because of the huge amount of sensor types and that new ones are constantly in the making. You can also make unique IoT systems which contributes to the flexibility.The limits today are costs and finding value in the collected data. The second question is answered by that saving possibilities exists. Calculations are made based on attitudes from respondents and what they think are possible savings.This results in savings of about 13 000 workhours/year out of 30 000 workhours/year which equals 40 %. The third question is answered by that both employers at the facility section and IoT-consultants find IoT in facility management interesting. Of the different work-categories, it is interesting to mention that the most positive are the real estate managers and the maintenance engineers and the least positive are the operation technicians. Implications: Conclusions made are that the possibilities of IoT in facility management; operation and maintenance are many. In the future, a lot of savings of workhours can be made by using IoT. Since interest in IoT exists at the facility-section future studies should explore the costs of different IoT-systems. If the municipality of Jönköping chooses to implement IoT in their facilities they can become a role model for other facility managers. Limitations: The limitations in this work are the different costs of IoT-products and how the IoT-systems are built. The work tasks investigated include only supervision-tasks. / Sammanfattning Syfte: Detta arbete behandlar Internet of Things eller IoT inom drift och underhåll i förvaltningsskedet. IoT handlar bl.a. om “smarta” byggnadskomponenter som kan meddela när de går sönder samt att man kan styra dessa på avstånd. Det finns många tidigare undersökningar kring hur man kan använda IoT i byggnader men inte särskilt många undersökningar på hur detta kan användas inom just drift och underhållsarbetet med fastigheter. Därför är målet med detta arbete att utreda möjligheterna till användning av Internet of Things inom drift och underhåll i förvaltningsskedet. Som i sin tur bryts ner i frågeställningarna: (1) Vilka användningsområden finns det för Internet of Things inom fastighetsförvaltning, avseende drift och underhåll? (2) Vilka besparingar i form av arbetstid skulle man kunna åstadkomma genom att tillämpa Internet of Things inom fastighetsförvaltning, avseende drift och underhåll? (3) Hur ser inställningen ut för tillämpning av Internet of Things i förvaltningsbranschen? Metod: Huvudstrategin för detta arbete är en Fallstudie på Fastighetsavdelningen, Jönköpings kommun. Tillvägagångssättet består av intervjuer med IoT-konsulter och med anställda på fastighetsavdelningen, dokumentanalys av enhetstider för olika arbetsuppgifter för drifttekniker i Jönköpings kommun samt litteraturstudie. Resultat: Den första frågeställningen besvaras att det mesta är möjligt med IoT då det finns en enorm mängd olika sensorer och det produceras ständigt nya sensortyper. Man kan även skräddarsy IoT-lösningar vilket bidrar till flexibiliteten i systemen. Det som sätter gränser för IoT i dagsläget är ekonomin samt att hitta värde i insamlade data. Frågeställning två visar att besparingsmöjligheter finns. Beräkningar är baserade på attityder hos respondenterna och vad de anser är rimliga besparingspotential. Detta resulterar i en besparing på ca 13 000 arbetstimmar/år av 30 000 arbetstimmar/år vilket är lika med 40 %. Den tredje frågeställningen ger resultatet att inställningen för att implementera IoT till arbetsuppgifter är överlag positiv hos både anställda på fastighetsavdelningen och IoT-konsulter. Av de olika yrkeskategorierna är det intressant att nämna att störst intresse ligger hos förvaltare och underhållsingenjörer och minst hos drifttekniker. Konsekvenser: Slutsatser dras att IoT kan effektivisera arbetet med drift och underhåll i förvaltningsskedet. Man kan komma att spara in mycket arbetstid genom att använda IoT. Eftersom intresse finns hos avdelningen borde man undersöka vidare vilka kostnader systemet kan komma att kosta om man skulle börja utrusta fastigheterna med sensorer etc. Vid en eventuell implementering kan Jönköpings kommun bli en förebild för andra förvaltare och hamna i framkant i teknikutvecklingen. Begränsningar: Avgränsningarna i detta arbete är kostnader för IoT-produkter och hur systemen i detalj är uppbyggda. De arbetsuppgifter som undersöks i detta arbete är tillsynsuppgifter.

Den nya revisionsberättelsen framkom efter finanskrisen år 2008 till följd av ett behov att öka transparensen av revisorers bedömningar. Oberoende, kompetens och förtroende påverkar bedömningarna, vilket resulterar i en viss nivå av revisionskvalité. Tidigare var det svårt för intressenter att identifiera företagens riskområden. Därför tillkom särskilt betydelsefulla områden (SBO). Dessutom ställs det ett högre krav på rapportering av fortsatt drift vid väsentlig osäkerhet. Det finns ett förväntningsgap på grund av snedvriden bild, vilket medför att intressenter missuppfattar både revisorers bedömning och förmedling. Dessutom leder ett kommunikationsgap till svårigheter för intressenter att förstå innebörden av begrepp vid revisorers uttalande i revisionsberättelsen. Syftet med den här studien var att beskriva och skapa förståelse för revisorers bedömning enligt revisionsstandarder, samt på vilket sätt bedömning kan påverka förmedlingen av information i den nya revisionsberättelsen för börsnoterade företag. Studien utgick från forskningsfilosofin interpretivism med inriktning på hermeneutik. Tillvägagångssättet var induktiv ansats med kvalitativ forskning. Vid insamling av empiri intervjuades auktoriserade revisorer från de fyra stora revisionsbyråerna. Resultatet av den här studien visade på att kvalitetssäkring säkerställer tillfredsställande revisionskvalité. Riskområden som kommunicerades till styrelsen kan möjligen bli SBO. De här kan vara bransch- och företagsspecifika. För att besluta om uttalande avseende fortsatt drift ska förmedlas, gör revisorer en helhetsbedömning av företagets fortlevnad 12 månader framåt. Dessutom visade studiens resultat på att revisionsberättelsen inte kan minska förväntningsgapet på grund av att revision är mer komplext. Därtill, användningen av svåra facktermer i revisionsberättelsens standardtext, som revisorer inte kan förändra, underlättar inte intressenters förståelse. / The new audit report was developed after the financial crisis of 2008 due to the need to increase transparency of auditors' assessments. Independence, competence and trust affect the assessments, which result in a certain level of audit quality. Formerly, it was complicated for stakeholders to identify entities' areas of risk. Therefore, key audit matters (KAM) were introduced. Moreover, there is a higher requirement addressing going concern when there is a significant uncertainty. There is an expectation gap due to a distorted image, which results in stakeholders misinterpreting both auditors' assessment and conveyance. Furthermore, a communication gap leads to difficulties for stakeholders to understand the meaning of terms in the auditors' opinions in the audit report. The aim of this study was to describe and understand the auditors' assessment according to auditing standards, and in what way assessments may affect conveying information in the new audit report for listed companies. The study was based on the research philosophy of interpretivism with an emphasis on hermeneutics. The method was an inductive approach with qualitative research. When gathering the empirical evidence, authorized auditors from four major audit firms were interviewed. The result of this study showed that quality assurance sufficiently secures the audit quality. Areas of risk, which were taken up with the board of directors, may well possibly be KAM. These can be industry- and entity-specific. In order to determine conveyance of opinion related to going concern, auditors make a general assessment of the entity's ability to continue as a going concern for 12 months. Moreover, the result of this study presented that the audit report cannot reduce the expectation gap due to the audit being more complex. In addition, the use of complicated technical terms in standard text of the audit report, which auditors cannot change, does not ease the stakeholders' comprehension.

Le suivi visuel d’objet est une fonction élémentaire de la vision par ordinateur ayant fait l’objet de nombreux travaux. La dérive au cours du temps est l'un des phénomènes les plus critiques à maîtriser, car elle aboutit à la perte définitive de la cible suivie. Malgré les nombreuses approches proposées dans la littérature pour contrer ce phénomène, aucune ne surpasse une autre en terme de robustesse face aux diverses sources de perturbations visuelles : variation d'illumination, occultation, mouvement brusque de caméra, changement d'aspect. L’objectif de cette thèse est d’exploiter la complémentarité d’un ensemble d'algorithmes de suivi, « trackers », en développant des stratégies de fusion en ligne capables de les combiner génériquement. La chaîne de fusion proposée a consisté à sélectionner les trackers à partir d'indicateurs de bon fonctionnement, à combiner leurs sorties et à les corriger. La prédiction en ligne de dérive a été étudiée comme un élément clé du mécanisme de sélection. Plusieurs méthodes sont proposées pour chacune des étapes de la chaîne, donnant lieu à 46 configurations de fusion possibles. Évaluées sur 3 bases de données, l’étude a mis en évidence plusieurs résultats principaux : une sélection performante améliore considérablement la robustesse de suivi ; une correction de mise à jour est préférable à une réinitialisation ; il est plus avantageux de combiner un petit nombre de trackers complémentaires et de performances homogènes qu'un grand nombre ; la robustesse de fusion d’un petit nombre de trackers est corrélée à la mesure d’incomplétude, ce qui permet de sélectionner la combinaison de trackers adaptée à un contexte applicatif donné. / Visual object tracking is an elementary function of computer vision that has been the subject of numerous studies. Drift over time is one of the most critical phenomena to master because it leads to the permanent loss of the target being tracked. Despite the numerous approaches proposed in the literature to counter this phenomenon, none outperforms another in terms of robustness to the various sources of visual perturbations: variation of illumination, occlusion, sudden movement of camera, change of aspect. The objective of this thesis is to exploit the complementarity of a set of tracking algorithms by developing on-line fusion strategies capable of combining them generically. The proposed fusion chain consists of selecting the trackers from indicators of good functioning, combining their outputs and correcting them. On-line drift prediction was studied as a key element of the selection mechanism. Several methods are proposed for each step of the chain, giving rise to 46 possible fusion configurations. Evaluated on 3 databases, the study highlighted several key findings: effective selection greatly improves robustness; The correction improves the robustness but is sensitive to bad selection, making updating preferable to reinitialization; It is more advantageous to combine a small number of complementary trackers with homogeneous performances than a large number; The robustness of fusion of a small number of trackers is correlated to the incompleteness measure, which makes it possible to select the appropriate combination of trackers to a given application context.

Un paradigme émergent prédit que les perturbations influencent les processus qui déterminent l'organisation des communautés. L'assèchement des rivières (disparition complète d'eau de surface pour une durée déterminée) est une perturbation naturelle affectant les cours d'eau dans de nombreuses régions du monde. De plus en plus de cours d'eau pérenne s'assèchent en réponse aux changements globaux. Toutefois, l'effet de ces assèchements sur les communautés aquatiques et les processus impliqués dans leur résilience restent mal quantifié et mal compris. A travers quatre études allant de suivis de terrain à des expérimentations in-situ et des mésocosmes en laboratoire, une résilience exceptionnelle des communautés d'invertébrés a été mesurée dans huit rivières alluviales. La zone hyporhéique semble être la principale source de recolonisation expliquant la forte résilience de ces communautés. En laboratoire, l'augmentation de la température et de la compétition intra-spécifique entraine une migration de Gammarus pulex dans la zone hyporhéique. L'augmentation de la profondeur de la zone hyporhéique lors d'assèchements pourrait réduire la résilience et avoir des effets sur les fonctions de l'écosystème (décomposition de litière). Ces résultats montrent que les assèchements n'ont pas toujours des effets sévères sur les communautés d'invertébrés des rivières alluviales qui semblent même très résilientes. La zone hyporhéique joue un rôle primordial dans la résilience des communautés des cours d'eau. Un accent devrait être mis sur la protection de la zone hyporhéique dans les rivières alluviales afin de préserver cette capacité de résilience face aux changements globaux / Understanding community response to disturbance is essential to identifying processes that determine their assembly and to predicting the future effects of climate change on biodiversity and ecosystem functions. Drying (complete loss of surface water) is a natural disturbance affecting 50% of rivers worldwide and is occurring more in perennial rivers due to climate change. However, its effects on aquatic invertebrate communities and the underlying processes contributing to their resilience (i.e. return to pre-drying or undisturbed levels) have not been well quantified. Using 4 congruous field and mesocosm experiments to quantify community resilience and identify its primary sources in environmentally harsh alluvial rivers. First, I found communities in 8 alluvial rivers were highly resilient to moderate and severe drying. Second, I showed that the hyporheic zone (saturated interstitial sediments) can be the primary source of colonists, promoting high community resilience. Third, I found high water temperature and intraspecific competition caused Gammarus pulex, a common benthic detritivore, to migrate into the hyporheic zone. Fourth, I found increasing depth to the water table diminished the hyporheic zone’s role as a source of colonists by reducing survival of G. pulex. My results support an emerging concept that harsh ecosystems are highly resilient and indicate that the effects of drying on biodiversity and ecosystem functions could vary across river systems. In alluvial rivers, the hyporheic zone can contribute strongly to community resilience and management should focus on protecting and restoring vertical connectivity to maximize resilience to climate change

Introduktion: Bedömning av fortsatt drift är ett område som vållar många revisorer bekymmer. Samtidigt är det en fundamental förutsättning för att utföra revision av hög kvalitet. Tidigare studier inom området har studerat fenomenet utifrån sekundärdata. Denna studie ämnar att använda sig av primärdata utifrån alternativ forskningsmetod för att komplettera tidigare studier ur en svensk kontext. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara skillnaderna i revisorns bedömning av fortsatt drift. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. En tvärsnittsdesign har använts och empirin har samlats in från auktoriserade revisorer genom en enkätundersökning. Detta har kompletterats med kvalitativ data som har samlats in genom uppföljningsintervjuer. Slutsats: Studiens resultat indikerar att revisorer är en homogen grupp och att det finns ett antal bakomliggande faktorer som är avgörande vid bedömning av fortsatt drift, såsom dialog med klienten och tillgång till klientens framtidsorienterade lönsamhetsinformation. / Introduction: Going  concern  assessment  is  a  subject  that  causes  many auditors anxiety. At the same time it is a fundamental prerequisite for performing audit of high quality. Previous studies in the field have studied the phenomenon based on secondary data. This study aims at using primary data based on alternative research methods to supplement earlier studies through a Swedish context. Purpose: The purpose of this study is to explain the differences in the auditor’s going concern assessment. Method: The study is based on a quantitative research method with a deductive approach. A cross-sectional design has been used and research data has been collected through auditor’s participation through a survey. This study has been supplemented with qualitative data collected through follow- up interviews Conclusion: The result of the study indicate that auditors are a homogeneous group and that there are a number of underlying factors that are crucial in assessing going concern, such as ongoing dialogue with client and access to the clients future oriented profitability information.

This study contributes to theory and public policy in Canada and globally. It uses mixed methodology and triangulation of evidence through policy documents(Bovey,Rae,Drummond),empirical studies and surveys(ranking,NSSE data,regression), CAUT/AUCC and Statistics Canada sources and qualitative sources - writings of university presidents (Bok,Kerr,Fallis),researchers (Rajagopal, Clark et al.)as well,talks with sessionals,teaching assistants and administrators. The framework consists of Altbach's four factors - democratization, the knowledge economy, globalisation and competition and three ideal types for university development - entrepreneurial, liberal education and deliberative. The thesis contrasts classical college with the modern university system. The results show strong evidence for research domination, mission drift and shift towards the entrepreneurial model. Quality is compromised by lowering requirements, compressed courses, less study time, large classes taught by sessionals and TAs, grade inflation and consumerist behaviour, while critical thinking and moral development are neglected.