Syfte: Syftet med denna uppsats var att utveckla kunskap om yrkesverksamma kvinnors upplevelser av smartphones inverkan i dagliga aktiviteter. Metod: Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer där 15 kvinnor i yrkesverksam ålder intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera insamlad data där meningsbärande enheter togs ut som kondenserades och kodades vilka bildade fyra kategorier. Resultat: i) Smartphone: Hjälpmedel eller begränsning i aktivitet, ii) Smartphone och parallella aktiviteter, iii) Smartphone i sociala aktiviteter, iiii) Nåbar och uppkopplad i aktivitet. Resultatet visade att smartphonen var en integrerad del i deltagarnas liv som tog mycket tid men som även underlättande utförandet av dagliga aktiviteter. Smartphonen upplevdes många gånger som en fördel för att uppnå en effektiv och smidig vardag, både i arbetet och under fritiden. De upplevde den dock som ett hinder när den medvetet eller omedvetet bidrog till att andra viktiga och värdefulla aktiviteter inte genomfördes eller prioriterades bort på grund av smartphonen. Slutsats: Smartphones inverkade stödjande och hindrande i utförandet av kvinnors dagliga aktiviteter. Med stöd av de funktioner som smartphonen erbjuder, kan människors delaktighet i samhället möjliggöras då mycket av samhällets aktiviteter idag delvis bygger på en uppkopplad teknik. Normer och etiska principer växer successivt fram om hur smartphones ska användas i dagliga aktiviteter och vad den har för betydelse i människors vardag. Studien visade att smartphones har en stor inverkan på kvinnors dagliga aktiviteter. / Aim: The aim of this study was to develop knowledge about the experiences of how smartphones influenced the daily activities of working women. Method: 15 women in working age were interviewed, using a semi-structured design. Data were analysed using qualitative content analysis. Sentences were taken out, condensed and coded and in the end resulted in four categories. Results: i) Smartphone: Resource or limitation, ii) Smartphones and parallel activities, iii) Smartphones in social activities, iiii) Reachable and connected online in activity. The results showed that smartphones had an impact in women's daily activities. The smartphone was an integrated part of women's activities and could both be taking time from some activities but also be an important part of its performance. Many times it could make activities easier to perform and more effective, in both work- and leisure activities. However it could affect the person's focus and interrupt their performance of activities. The participants found that the smartphone could, consciously or not, be detrimental to the performance of tasks that have been subjectively more important for them. Conclusion: In women's daily activities, smartphones could both have a supportive impact as well as limitative in the performance of activities. The smartphones' functions serve to facilitate greater cohesion with society, since it is more reliant on everyday technology. Norms and ethical principles are successively growing on how smartphones are adequately used in peoples' lives. This study showed that smartphones had a great impact in women's daily activities.

Bakgrund: Dagliga aktiviteter innefattar en persons förmåga att genomföra handlingar och uppgifter. Vid diabetes typ 1 begränsas personen i dagliga aktiviteter eftersom planering måste genomföras där kost, sömn och insulinintag ligger till grund. Detta resulterar i att sjukdomen påverkar personerna både fysiskt och psykiskt vilket kan bidra till att personen upplever hälsa och välbefinnande i mindre utsträcknig. Kvinnor löper större risk för följdsjukdomar och komplikationer. Upplevelsen av begränsningar i dagliga aktiviteten hos unga kvinnor med diabetes typ 1 är nödvändigt att studera för att säkerställa den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnor med diabetes typ 1 upplevelser av begränsningar i dagliga aktiviteter.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på fem bloggar. Analysen genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: att vara rädd, att vara ofri och att vara i framtiden.Slutsats: Studiens resultat beskriver hur unga kvinnor med diabetes typ 1 upplever begränsningar i dagliga aktiviteter. Erfarenheterna som framgår gör det möjligt för vårdpersonal att förbättra omvårdnaden genom att stärka den personcentrerade vården. Ett stort fynd i studien var att de unga kvinnorna upplevde att de inte hade koll på blodsockret vilket ständigt fanns med dem oavsett daglig aktivitet. När detta inträffade kände de unga kvinnorna sig förvånade eftersom noggrann planering med kost, sömn och insulinintag hade tagit form innan den dagliga aktiviteten för att vara på den säkra sidan. Det finns ett behov av att vårdpersonal blir mer medvetna om att det finns skillnader mellan de olika könen när upplevelser av begränsningar i dagliga aktiviteter studeras.

Introduktion/bakgrund: Multipel skleros [MS] är en kronisk inflammatorisk neurologisk sjukdom som medför till en mängd olika symptom, både fysiska som trötthet och nedsatt rörlighet samt emotionella som depression. Detta kan reducera den fysiska- och  kognitiva funktionen vilken kan begränsa dagliga aktiviteter som exempelvis sysselsättning och egenvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter hos personer med MS om vilken betydelse psykisk ohälsa har för deras dagliga aktiviteter eller ADL. Metod: Litteraturstudiens metod utgick från de nio stegen av Polit & Beck (2021) där relevanta vetenskapliga artiklar inom ett specifikt område sammanställs. Urvalsprocessen bestod av tre steg. Tio artiklar inkluderades varav sju artiklar var med kvantitativ design och tre artiklar med kvalitativ design. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PSYCINFO. Innehållet i artiklarna bearbetades och tre teman framkom som presenterades i resultatet.  Resultat: Resultatet redovisades i tre olika teman som beskriver vilken betydelse psykisk ohälsa har bland dagliga aktiviteter och ADL hos personer med MS. Dessa teman var svårigheter i arbetssituation, funktionsnedsättningens betydelse i vardagen och svårigheter i sociala sammanhang. Slutsats: Depression var det tillståndet som framhävde resultatet mest och visade sig vara den mest påverkande faktorn till begränsningar i dagliga aktiviteter och ADL bland personer med MS

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av sömn i klientarbetet inom primärvården. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Sju intervjuer med arbetsterapeuter inom primärvården genomfördes och materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier: Klientgrupper och sömnstörning, Påverkan på dagliga aktiviteter och livskvalité, Från utredning till åtgärder och Teamsamverkan. Utifrån arbetsterapeuternas kliniska erfarenhet visade det sig att majoriteten av klienterna med sömnproblematik är i arbetsför ålder och det är vanligare bland kvinnor. Resultatet visar på att sömnproblematik många gånger ses i samband med andra sjukdomar eller tillstånd, där stress många gånger är en bidragande orsak. Det framkommer även att det är viktigt i klientarbetet att ta hänsyn till sömnen då den kan ha en stor inverkan på livskvalitén. Vidare framkommer det att sömnen påverkar de dagliga aktiviteterna och där många klienter väljer att plocka bort aktiviteter som ger energi. Resultatet visar på hur arbetsterapeuterna arbetar kliniskt när det finns en sömnproblematik. Vid utredning är det många olika faktorer att ta hänsyn till och samtliga arbetsterapeuter använder sig av semistrukturerade eller ostrukturerade intervjuer för att utreda klienten. Även Insomnia severity index, sömndagbok och ADL-taxonomin nämns vid utredning av sömnen. De mål som sätts kring sömnen är många gånger kopplat till vanor och rutiner kring sänggående, livsstilsförändring och dagliga aktiviteter. Vidare framkommer det i resultatet att vanliga åtgärder är sömnhygien, information och råd. Arbetsterapeuterna arbetar med vanor, rutiner och miljö för att främja klientens sömn. Andra åtgärder som nämns av arbetsterapeuterna är tyngdtäcke och sömnrestriktioner. Arbetet kring sömn kan var komplext och en teamsamverkan är viktigt för att främja klientens sömn. Slutsats: Slutsatsen är att arbetsterapeuter kan ha en viktig funktion i arbetet med klienter och deras sömn. Dagliga aktiviteter och sömn går hand i hand, med arbetsterapeutens helhetsperspektiv är det möjligt att identifiera och arbeta med det som främjar en god sömn. Vidare är det viktigt att ta hänsyn till sömnen i klientarbetet då klientens livskvalité kan påverkas. / Aim: The aim of the study was to describe occupational therapists' experience with sleep in client care within primary healthcare. Method: A qualitative study with semi-structured interviews. Seven interviews with occupational therapists in primary healthcare were conducted and the material was analysed based on qualitative content analysis. Results: The results are presented in four categories: Client groups and sleep disturbance, Impact on daily activities and quality of life, From evaluation to interventions and Team collaboration. Based on the occupational therapists' clinical experience, it turned out that the majority of clients with sleep problems are of working age and it is more common with women. The results show that sleep problems are often seen in correlation with other diseases or conditions, where stress is often a contributing factor. It also appears that it is important in client care to take sleep in consideration as it can have a major impact on the quality of life. Furthermore, it appears that sleep affects daily activities and where many choose to remove activities that provides energy. The results show how the occupational therapists work clinically when there is a sleep problem. During evaluation, there are many different factors to consider and all use semi-structured or unstructured interviews to evaluate the client. Insomnia severity index, sleep diary and the ADL taxonomy mentioned in the sleep evaluation. The objective goals regarding sleep are often linked to habits and routines around bedtime, lifestyle changes and daily activities. Furthermore, it appears in the results that common interventions are sleep hygiene, information and advice. They also work with habits, routines, and environment to promote the client's sleep. Other interventions brought up by the occupational therapists are weight blanket and sleep restrictions. The work around sleep can be complex and teamwork is important to promote the client's sleep. Conclusion: Occupational therapists can have an important function in working with clients and their sleep. Daily activities and sleep go hand in hand, with the occupational therapist's holistic perspective, it is possible to identify and work with what promotes good sleep. Furthermore, it is important to take sleep into consideration in client care as it can have an impact on the person's quality of life.

Personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan ha olika svårigheter som påverkar de dagliga aktiviteterna i vardagen. Aktivitetsbalans är ett begrepp som ofta används inom arbetsterapi och beskriver en individs uppfattning av att ha en tillfredsställande mängd av aktiviteter och rätt variation mellan olika aktiviteter. Det förekommer inga studier om aktivitetsbalans kopplat till personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vad författarna har noterat. Syftet med examensarbetet var att beskriva den självskattade aktivitetsbalansen hos vuxna personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den metod som användes var en kvantitativ icke – experimentell tvärsnittsstudie. Totalt deltog 55 personer i åldrarna 18-65 år. Rekryteringen skedde via bekvämlighetsurval. Data insamlades med hjälp av en enkät som innehöll instrumentet Occupational Balance Questionnarie (OBQ) samt några bakgrundsvariabler. För sammanställning av insamlad data har deskriptiv och använts. Resultatet visade att respondenterna skattade sin aktivitetsbalans lågt. Det förekom ingen signifikant skillnad i aktivitetsbalansen i förhållande till bakgrundsvariablerna kön, ålder, boendesituation, hemmaboende barn eller lönearbete. Resultatet visar att det finns ett ökat behov av arbetsterapi för att hjälpa personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att strukturera sin vardag. Då resultaten inte kan generaliseras till en större population, rekommenderar författarna ytterligare forskning kring aktivitetsbalans hos vuxna personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. / Persons with neuropsychiatric disabilities can experience difficulties that can have significant impact on the activities of daily life. Occupational balance is a frequently used concept in occupational therapy, describing an individual’s perception of having the satisfactory amount of occupation and the right variation between occupations. There are currently no studies addressing the occupational balance rates in adults with neuropsychiatric disabilities. The aim of this study was to describe the self-reported occupational balance in adults with neuropsychiatric disabilities. This quantitative non- experimental cross-sectional study comprised a convenience sampling of 55 participants (age range 18-65 years). Data were collected from a self-rating questionnaire that contained the instrument Occupational Balance Questionnaire (OBQ) and some background variables. Descriptive statistics were used to compile the results. The results show that the participants rated their activity balance as low. Moreover no significant difference was found in the occupational balance when normalized to: gender, age, housing, child dependency and employment. These results imply that an increased utilization of occupational therapy might be beneficial for people with neuropsychiatric disabilities. The authors conclude that further research is required to more fully evaluate the rate of occupational balance in adults with a neuropsychiatric disability.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig och progressiv sjukdom som uppstår på grund av skador på luftvägarna och kännetecknas av andfåddhet, hosta och sputumproduktion. Patienter som lever med KOL upplever trötthet, smärta, ångest, stress, svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, utmaningar med rörlighet och begränsad arbetsförmåga. Dessa symtom kan få en betydande inverkan på livskvaliteten och leder till social isolering. Patienter med KOL utvecklar strategier för att anpassa sig till sjukdomen, kompensera för begränsningar och integrera egenvårdsaktiviteter för att hantera KOL i sin dagliga rutin. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om patienters upplevelse av kronisk obstruktiv lungsjukdom och de copingstrategier de använder för att hantera såväl fysiska som psykiska besvär. Metod: Litteraturstudie som baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansats. CINAHL och PubMed har använts som databaser för att samla in artiklar som granskades med hjälp av en SBU-modifierad granskningsmall, analyserad med innehållsanalys (inspiration av Forsberg & Wengström) och sedan sammanställd med inspiration av Polit och Beck. Resultat: Det visar sig att andfåddhet som uppstår vid KOL påverkar patienter på en mängd olika sätt. Tre huvudteman identifierades där upplevelsen samt copingstrategier delades in dvs. fysiska, psykiska och sociala aspekter. Konklusion: Patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom har haft omfattande erfarenhet av att hantera sin sjukdom och är bekanta med tekniker som har hjälpt dem att integrera sjukdomen och symtomen i sina liv. Sjuksköterskor kan sammanfoga patientkunskap med omvårdnadskunskap för att hjälpa patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom att uppnå deras maximala livskvalitet. / Background: Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is an incurable and progressive disease that occurs due to respiratory tract damage and is characterized by breathlessness, cough and sputum production. Patients living with COPD experience fatigue, pain, anxiety, stress, difficulty in performing daily activities, mobility challenges and limited work ability. These symptoms can have a significant impact on quality of life and lead to social isolation. Patients with COPD develop strategies to adapt to the disease, compensate for limitations and integrate self-care activities to manage COPD in their daily routine. Aim: The aim is to compile previous studies on patients' experience of chronic obstructive pulmonary disease and the coping strategies they use to deal with both physical and mental disorders. Method: Literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. CINAHL and PubMed have been used as databases to collect articles that were then reviewed using an SBU-modified review template, analyzed by content analysis (inspiration by Forsberg & Wengström) and then compiled with inspiration from Polit and Beck. Result: It turns out that breathlessness that occurs in COPD affects patients in a variety of ways. Three main themes were identified where the experience and coping strategies were divided into i.e. physical, mental and social aspects. Conclusion: Patients with severe chronic obstructive pulmonary disease have had extensive experience of managing their disease and are familiar with techniques that have helped them integrate the illness and symptoms into their lives. Nurses can blend patient knowledge with nursing knowledge to assist patients with severe chronic obstructive pulmonary disease achieve their maximum quality of life.

Introduktion: Brister i aktivitetsutförandet inom personliga vardagliga aktiviteter PADL ger upplevelsen av minskad delaktighet. Arbetsterapeuter arbetar med interventioner för att möjliggöra utförandet i aktiviteter. Delaktighet kan skapa känslan av meningsfullhet för individen som leder till hälsa. Syfte: Beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i personliga aktiviteter i det dagliga livet (P-ADL) med interventioner för äldre individer som bor på äldreboende. Metod: Utifrån kvalitativ design med strategiskt urval utfördes semistrukturerade intervjuer med tretton arbetsterapeuter. Manifest innehållsanalys användes. Resultat: Av arbetsterapeuternas erfarenheter framkom fyra kategorier; organisatoriska beslut, arbetsterapeutens relation till omvårdnadspersonal, kompensatoriska interventioner på beställning och interventioner som hindrar eller bidrar. Det gemensamma temat hindrande eller bidragande för att främja delaktighet, binder ihop kategorierna. Konklusion: Resultatet speglar arbetsterapeuternas erfarenheter av delaktighet av interventioner inom PADL Arbetsterapeutiska interventioner bidrar eller hindrar delaktighet för äldre individer som bor på äldreboende. Implikationer: Studien inriktade sig mot arbetsterapeuters erfarenheter arbetande på äldreboende, men kan delges till alla arbetsterapeuter som utför interventioner. / Introduction: Deficiencies in the execution of activities within personal everyday activities PADL gives the experience of reduced participation. Occupational therapists work with interventions to enable performance in activities. Participation can create the feeling of meaning for the individual that leads to health. Aim: Describe occupational therapists' experiences of promoting participation in personal activities in daily life (P-ADL) with interventions for older individuals living in nursing homes. Method: Based on qualitative design with strategic selection and semi-structured interviews with thirteen occupational therapists were performed. Manifest content analysis was used. Results: The occupational therapists' experiences emerged in four categories; organizational decisions, the occupational therapist's relationship to nursing staff, compensatory interventions on demand and interventions that hinder or contribute. The common theme of hindering or contributing to promote participation, binds the categories together. Conclusions: Results reflect occupational therapists' experiences of participation in interventions within PADL. Occupational therapy interventions contribute or prevent participation for older individuals living in nursing homes. Significance: The study focused on occupational therapists' experiences working in nursing homes but can be shared with all occupational therapists who perform and interventions.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att syntetisera vuxna personers erfarenheter av dagliga aktiviteter under tillfrisknande från beroendesjukdom. Metoden var en systematisk litteraturöversikt av kvalitativa forskningsstudier, där sökning i CINAHL, PubMed, Scopus samt Web of Science resulterade i 11 artiklar som granskades och därefter analyserades genom tematisk analys. Resultatet bestod av två tolkande teman; ”Tillfrisknandeprocessen innebär utmaningar ochförluster i de dagliga aktiviteterna, som kan hindra engagemang och leda till återinsjuknande” och ”Dagliga aktiviteter fyller en både stödjande och utvecklande funktion i ett tillfrisknande, där både aktivitetsmönster och engagemang förändras över tid” samt fem beskrivande teman. Konklusion: Det finns flera hinder för aktivitetsengagemang under tillfrisknandet. Svårigheter att hantera vardagen samt avsaknad av meningsfulla aktiviteter riskerar att resultera i försämrad hälsa och återfall. De dagliga aktiviteterna har stor betydelse för tillfrisknande från beroendesjukdom genom att ge struktur, nya sammanhang, mål och meningsfullhet. Vidare forskning rekommenderas för att undersöka erfarenheterna i en svensk kontext ochutifrån resultatet föreslås även att befintliga arbetsterapeutiska gruppinterventioners användbarhet och effekt provas för aktuell målgrupp. / Abstract The aim for this study was to synthesize adults´ experiences of daily activities during recovery from substance use disorder. Method: A systematic literature review was conducted, where a search in CINAHL, PubMed, Scopus and Web of Science resulted in 11 articles that were reviewed and analyzed through thematic analysis. Result consisted of two interpretive themes: “The recovery process involves challenges and losses in daily activities, which can hinder engagement and lead to relapse” and “Daily activities have both a supporting and developing function in recovery, where activity patterns and engagement changes over time” and five descriptive themes. Conclusion: There are several barriers to activity engagement during recovery. Difficulties in managing everyday life as well as a lack of meaningful activities risk resulting in poorer health and relapse. The daily activities are of great importance for recovery from addiction disease by providing structure, new contexts, goals and meaningfulness. Further research is recommended to examine experiences in a Swedish context and based on the results it is also suggested that existing occupational therapy group interventions are tested and developed to fit the needs of people with addiction disease.

Bakgrund: Diabetes är en av de främsta orsakerna till synnedsättning och blindhet. Dåförekomsten av diabetes ökar utgör de synrelaterade komplikationerna ett växande globalt hälsoproblem. En ökad förståelse för hur personer med diabetesretinopati upplever att synnedsättning påverkar deras dagliga kan vara till stor hjälp i mötet med dessa personer. Syfte:Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetesretinopati. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Vetenskapliga, empiriska studier med kvalitativ och kvantitativ ansats ligger till grund för studien. Resultat: Studiens resultat redovisas utifrån tre olika teman: känsla av delaktighet, känsla av begränsningar och känsla av otillräcklighet. Diskussion: Sjuksköterskan bör vara professionell i mötet med patienten. Kommunikation, undervisning och en helhetssyn av personens upplevelse av sin livssituation ligger till grund för personens vård och behandling. Det är viktigt med hälsofrämjande insatser för att kunna förebygga komplikationer. / Background: Diabetes is one of the leading causes of vision loss and blindness. Since the prevalence of diabetes is increasing, the sight-related complications are a growing global health problem. A better understanding of how people with diabetic retinopathy are experiencing vision loss that affects their daily may be helpful in meeting with these people. Purpose: The purpose of this study was to describe people's experiences of living with diabetic retinopathy. Method: The study was conducted as a general literature review. Scientific, empirical studies using qualitative and quantitative approach is the basis for the study. Results: The results are reported from three different themes: sense of ownership, sense of limitations and feelings of inadequacy. Discussions: Nurse should be professional in the meeting with the patient. Communication, education and a holistic view of the person's experience of their lives is the basis for the person's care and treatment. It is important with health promotion efforts to prevent complications.

Syftet är att analysera självbiografier och sammanställa meningsfulla strategier som vuxna med ADHD använder för att hantera vardagen. Som metod valdes en litteraturbaserad kvalitativ metod. För att välja ut vilka självbiografier som kunde besvara studiens syftet gjordes en avancerad sökning via Libris. Fem böcker valdes ut och vid bearbetning av självbiografierna så användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar genomgående fler gemensamma nämnare av strategier än det som tydligt skiljer sig åt hos personerna i självbiografierna. Analysen resulterade i tre huvudkategorier med nio underkategorier. “Strategier för att organisera, strukturera och planera både digitalt och på lappar” beskrivs som en viktig strategi både i vardagen och på arbetet. “Strategier för att utveckla sig själv” beskrivs som något väldigt viktigt för dessa personer. Det innefattar både stödet från anhöriga och att ta del av andra personers erfarenhet av ADHD. “Strategier för att lindra symtom” sammanfattar personernas behov av att få utlopp för sin kreativitet och rastlöshet. Slutsatsen är att resultatet ger en samlad bild utifrån personernas upplevda erfarenheter och perspektiv. Studien ger kunskap om meningsfulla strategier som vuxna personer med ADHD använder i sin vardag. Strategierna är användbara för vuxna personer med ADHD samt för att arbetsterapeuten och annan vårdpersonal ska kunna utforma effektiva och personcentrerade interventioner. / The aim is to analyze autobiographies and compile meaningful strategies that adults with ADHD use to manage everyday life. A literature-based qualitative method was chosen as the method. In order to select which autobiographies could answer the purpose of the study, an advanced search was made via Libris. Five books were selected and when processing the autobiographies, a qualitative content analysis was used. The results consistently show more common denominators of strategies than what clearly differs in the people in the autobiographies. The analysis resulted in three main categories with nine subcategories. "Strategies for organizing, structuring and planning both digitally and on notes" is described as an important strategy both in everyday life and at work. "Strategies to develop yourself" are described as something very important for these people. It includes both support from relatives and sharing other people's experience with ADHD. "Strategies to relieve symptoms" summarizes the person's need to vent their creativity and restlessness. The conclusion is that the results provide an overall picture based on the people's perceived experiences and perspectives. The study provides knowledge about meaningful strategies that adults with ADHD use in their everyday lives. The strategies are useful for adults with ADHD and for the occupational therapist and other healthcare professionals to be able to design effective and person-centered interventions.