Background The lifeworld describes the experience of being a humanbeing, how we experience life and how we live our lifes. When a disease, such as depression occurs, the whole lifeworld can be filled with suffering. Depression is an affective disease, which means it involves the emotions. The patient gets dejected and the emotional devotion abates. Broken sleep, anxiety, pain, concentrations difficulties, fatigue and reduced appetite is some of the symptoms. Depression is a disease that increases, especially with women. The gender differences can be explained by biological, social and psychological reasons. Earlier research shows that suffering is central. Depressed women isolate them self from the world and it is hard for them to make people around them to understand. They have suicidal thoughts. Aim The aim with the study was to describe women's experience of depression and how the disease affects their daily life. Method A content analysis of narratives, with a qualitative approach. Results The result shows that women with depression suffer deeply because of their disease. The suffering consists of fear, helplessness, tearing, and feelings of incomprehension, loneliness and suicidal thoughts. The suffering affects the daily life and changes the sick person's whole life world. Conclusion Depression is a condition that must be taken just as serious as a somatic disease, because of the enormous and devastating effects it has on the person's life. It also effect the society, because of the large number of suicidal victims and increasing numbers of patients that will seek medical service for help in the future. It is necessary to change the attitude, initiative and readiness to help this people.

SAMMANFATTNING Bakgrund Stroke är den andra vanligaste dödsorsaken i världen och den största orsaken till funktionsnedsättningar. Studier visar på att fler överlever stroke men att förekomsten i de lägre åldrarna blir vanligare, vilket kan innebära att fler måste leva med konsekvenserna av en stroke under en längre tid. Syfte Belysa hur det dagliga livet hos personer i yrkesverksam ålder kan påverkas av en stroke. Metod Litteraturöversikt av sju kvalitativa och nio kvantitativa studier i totalt 16 vetenskapliga tidskriftsartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Föreliggande studie resulterade i följande teman: En förändrad livssituation, Faktorer som påverkar livskvaliteten, Att vara beroende av andra, Arbetet och fritidsaktiviteternas betydelse, Att hantera en ny livssituation. Slutsats Resultaten tyder på att främjandet av egenvård hos patienter som har haft en stroke bör ha en central del i omvårdnaden för att dessa i ett senare skede inte ska känna sig vara i beroendeställning av andra.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades. Resultat: Kvinnor upplever; ”Osäkerhet i tillvaron” och ”Ett behov av stöd” tiden efter att de har drabbats av hjärtinfarkt. För kvinnorna blir det en stor omställning i livet och det får en helt annan betydelse. Diskussion: Kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt känner stark oro och ångest inför framtiden och det är viktigt med ett personligt stöd för att hitta en stabilitet i det dagliga livet från såväl vänner och familj som från hälso- och sjukvården. Slutsatser: Hälso- och sjukvården behöver bistå med tydlig information, hjälp och stöd till kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt. Ett sätt att organisera sådant stöd kan vara att anordna träffar med andra kvinnor som befinner sig i samma situation.

Bakgrund: Det finns många kvinnor i världen som har urininkontinens. Området är tabubelagt och många drar sig för att prata om det. Urininkontinens innebär onödigt lidande för kvinnorna som drabbas. Syfte: Att belysa hur livskvaliteten och det dagliga livet påverkas av urininkontinens hos kvinnor. Metod: Denna litteraturöversikt baseras på vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Analysen av datan granskades kritiskt och delades upp i kategorier. Resultat: Resultatet delades upp i en huvudrubrik; livskvaliteten påverkas, och tre huvudkategorier; begränsningar i det dagliga livet, påverkan på det sociala livet och emotionell påverkan, samt åtta underkategorier; vardagslivet, fysiska aktiviteter, fysiska hälsan, hantering och kontroll, sociala relationer, personliga relationer, känslor och psykisk/mental hälsa. Livskvaliteten och det dagliga livet påverkades i olika aspekter på grund av urininkontinensen. Diskussion: Det visade sig att urininkontinensen påverkade de grundläggande behoven, den psykiska och fysiska hälsan samt det sociala livet. Därför är det viktigt som sjuksköterska att vägleda, stötta och informera om förebyggande strategier och åtgärder. Slutsats: Genom att få en djupare förståelse för kvinnorna som drabbas och lyfta fram dem trots tabubeläggningen som urininkontinensen medför kan vi öka livskvaliteten hos dem. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Bakgrund: Under 2016 rapporterades 7938 fall i Sverige där personer drabbats av hjärtstopp, varav 1317 personer överlevde. Syrebristen som uppstår vid ett hjärtstopp kan orsaka skador på kroppen efter endast några minuter, därför är det av vikt att se hur dessa personer upplever livskvaliteten och det dagliga livet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av livskvalité och det dagliga livet efter att ha överlevt hjärtstopp, samt vilka undersökningsgrupper som använts i artiklarna. Metod: Designen var en beskrivande litteraturstudie som byggde på 14 vetenskapliga artiklar varav fem av kvalitativ ansats och nio av kvantitativ ansats. Artiklarna söktes fram i databasen Medline via PubMed. Huvudesultat: Resultatet baseras på 1566 stycken deltagare. Fysiska och psykiska begränsningar förekom och kunde påverkade deltagarnas dagliga liv. Gällande livskvalitén kunde den upplevas olika, även om de flesta upplevde bra livskvalité efter hjärtstoppet. Även deltagarnas sociala liv påverkades och den förändrade livssituationen kunde bli en utmaning. Detta gjorde att stödgrupper kunde vara bra för att hantera det dagliga livet. Slutsats: Efter ett hjärtstopp upplevdes livskvalitén hos deltagarna olika. Fysiska, psykiska och sociala begränsningar kunde förekomma vilket kunde ha negativ betydelse för livskvalitén och upplevas som en utmaning i det dagliga livet. Det kan därför vara av vikt för sjuksköterskan att redan vid omvårdnaden av patienten på sjukhus informera och stödja patienten i de förändringar som efter utskrivning kan förekomma, samt att efter utskrivning ge fortsatt stöd till patienterna för att underlätta återhämtningen i det dagliga livet.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en kronisk neurologisk autoimmun sjukdom som leder till inflammation i det centrala nervsystemet (Hjärnan och ryggmärgen). Nästan 1000 personer insjuknar i MS varje år i Sverige och det är dubbelt så vanligt bland kvinnor än män. Det finns inget botemedel till sjukdomen idag men bromsande mediciner finns att få tillgång till. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med Multipel Skleros (MS). Metod: Studien hade en deskriptiv design och baserades på 10 studier med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. PubMed och Chinal var de databaser som användes i studien för att hitta relevanta artiklar. Resultat: Tre olika teman framkom i resultatet; sjukdomens påverkan på arbetslivet, sjukdomens påverkan på fysisk och psykisk hälsa samt strategier för att hantera MS. Under de första två teman framkom det hur personer upplever att deras vardagsliv och arbete påverkas vid MS. Under det tredje temat framkom det vilka olika strategier personer med MS använde sig av för att lättare kunna hantera livssituationen. Slutsats: Personer med MS upplever en mängd fysiska och psykiska förändringar på grund av deras sjukdom. Sjukdomen medför svårigheter i både vardagslivet och arbetslivet. Samtidigt beskrivs många olika strategier som man kan använda sig av för att hantera de problem som man får i samband med sjukdomen. För att på bästa möjliga sätt kunna stödja och vårda dessa patienter som sjuksköterska, behöver kunskapen om sjukdomen ökas.

Bakgrund Multipel skleros är en autoimmun sjukdom som medför fysiska och psykiska symtom som påverkar livskvaliteten och det dagliga livet. I Sverige finns det omkring 20 000 personer som lever med multipel skleros. Sjukdomen debuteras oftast i 20 till 45-års åldern och drabbar kvinnor ungefär två gånger så ofta som män. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som upplevs påverka livskvalitet av personer med multipel skleros. Metod Denna studie har genomförts i form av en litteraturöversikt och baserades på fjorton vetenskapliga artiklar publicerade under tidsperioden 2016 till 2022. Sökning av artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat I resultatet framkom det att symtomen från multipel skleros påverkade livskvaliteten mestadels negativt. Även vikten av copingstrategier och en stärkt självkänsla visade sig vara av stor vikt för att främja en god livskvalitet hos personer med multipel skleros. Slutsats I detta arbete undersöktes livskvaliteten i det dagliga livet hos personer med multipel skleros. Resultatet visade att livskvaliteten och det dagliga livet påverkades negativt på grund av symtom som sjukdomen medförde, däremot visade copingstrategier och deltagande i sociala sammanhang påverka livskvaliteten positivt. Med anledning av resultatet kan det antas att symtomlindring och personlig anpassad stöttning till personer med multipel skleros är av stor vikt för att främja livskvaliteten i det dagliga livet.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är idag en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige, med 21,765 insjuknande i hjärtinfarkt 2018. Det är vanligare att män drabbas jämfört med kvinnor vilket har lett till att det gjorts färre studier på kvinnor och hjärtinfarkt, framförallt angående kvinnors återhämtning och rehabilitering. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av det dagliga livet efter hjärtinfarkt. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att kvinnorna hade erfarenheter av att deras identitet förändrats, både i hemmet, i det sociala och i arbetslivet efter hjärtinfarkten. Kvinnorna kämpade med att hitta tillbaka till sig själv igen efter hjärtinfarkten och att hitta tillbaka till sin roll i familjen som mamma eller partner. I resultatet framkom att kvinnorna var medveten om vikten av livsstilsförändringar och fysisk aktivitet i det dagliga livet efter hjärtinfarkten. Dock framkom att flera av kvinnorna beskrev bristande motivation och trötthet och det kunde därför vara svårt att hitta orken till livsstilsförändringar. Resultatet visade också att kvinnorna kände rädsla över få en till hjärtinfarkt eller drabbas av annan sjukdom. Resultatet visade även att stöd från sjukvården var en viktig aspekt för kvinnorna i deras dagliga liv efter hjärtinfarkten. Vidare framkom betydelsen av  stödet från familj och vänner  för kvinnorna i deras dagliga liv efter hjärtinfarkten. Slutsats: Kvinnorna behövde stöd från närstående och vården för att klara av att återgå till sitt normala dagliga liv. Sjuksköterskan behöver lyssna på patienten och ge stöd vid livsstilsförändringar samt tillhandahålla den information som patienten efterfrågar.   Nyckelord: Dagligt liv, Erfarenhet, Hjärtinfarkt, Kvinnor         Abstract Background: Cardiovascular disease is today one of the most common public diseases in Sweden, with 21,765 cases of myocardial infarction in 2018. It is more common for men to be affected compared to women, which has led to fewer studies on women and myocardial infarction, especially regarding womens recovey and rehabilitation. Aim: To describe womens experiences of daily life after a myocardial infarktion. Method: A literature review with a descriptive approach based on 12 scientific articles from the databases PudMed and Cinahl. Main results: The results showed that the women had experiences of their identity changing, both at home and in their social and working life, after the myocardial infarction. The women struggled to find their way back to themselfes after the infarction and to find their way back to their role in the family as a mother or as a partner. The results showed that the women were aware of the importance of lifestyle changes and physical activity in the daily life after the infarction. However, it turned out that several of the women describer a lack of motivation and fatique and it could therefore be difficult to find the energy for lifestyle changes. The results also showed that the women felt fear of having another infarction or of having another disease. The results also showed that support from healthcare was an important aspect for the women in their daily life after the infarction. The women also described the importance of the support from family and friends. The women saw the psychological support as important, but just as important was that the women received support in the practical activities in everyday life. Conclusion: The women needed support from family, friends and healthcare  to be able to return to their normal daily lives. The nurse needs to listen to the patient and provide support in the event of lifestyle chanfes and provide the information that the patient requests.   Keywords:  Daily life, Experience, Myocardial infarction, Women

Bakgrund: Bensår är ett växande och alltmer vanligt förekommande problem. Upp till 5 procent av den äldre befolkningen kommer få ett bensår. Venösa bensår är den vanligaste bensårsdiagnosen. Bensår kan ha en läkningsprocess från månader till år. Sjuksköterskan är den som har huvudansvar för personer med bensår. Kompressionsbehandling är en vanlig behandlingsform vid bensår.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av bensår i det dagliga livet.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats gjordes som baserades på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studien baserades på 9 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades samt analyserades utifrån Fribergs analysmetod.Resultat: Ett huvudtema identifierades; En förändrad livssituation, samt två kategorier: Fysiska besvär och Psykosociala påfrestningar med vardera fem respektive fyra subkategorier som beskriver personernas upplevelser av bensår i det dagliga livet.Slutsats: Personer med bensår upplever en förändrad livssituation, som effekt av de symtom som kan uppstå vid bensår. De upplever flera fysiska besvär som begränsande smärta, störd sömn och obehaglig lukt. Även psykosociala påfrestningar så som en påverkad självbild, känslor av skam, psykisk ohälsa samt social isolering. Personerna med bensår upplevde att de inte längre kan upprätthålla sitt normala dagliga liv. Den förändrade livssituationen mynnar ut i ett lidande på flera plan för personerna med bensår. Genom att sjuksköterskan erhåller mer kunskap om personers upplevelser av bensår i det dagliga livet, finns bättre förutsättningar att stötta personerna utefter deras individuella behov.

Bakgrund: Av alla personer som lever i Sverige idag kommer minst en av tre att någon gång drabbas av cancer. Lungcancer tillhör en av de cancersjukdomar som har sämst prognos och palliativ behandling blir vanligtvis aktuell redan då diagnosen ställs. Att erhålla ett besked om livshotande sjukdom får stor påverkan på det dagliga livet. Sjuksköterskan spelar här en avgörande roll för den sjuke och närstående genom att förmå dem att se till livets glädjeämnen och möjligheter samt att ta tillvara det friska hos den som vårdas. Syfte: Att belysa hur inre och yttre resurser i ett dagligt liv kan påverka personer som mottagit besked om icke kurativ lungcancer. Metod: Vald metod var litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats kvalitetsgranskades och analyserades. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL, PubMed samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier: dagligt liv, inre resurser och yttre resurser. Det framkom att det var betydelsefullt att fortsätta leva ett normalt liv trots sjukdom. Oavsett tid kvar i livet var det viktigt att göra det bästa av kvarvarande tid. Symtomens inverkan innebar dock begränsningar i det dagliga livet, men med stöd från närstående, vänner och vårdpersonal kunde ändå balans uppnås. Slutsats: Trots att resultatet visade att såväl fysiska som psykiska, sociala och existentiella faktorer påverkade personer med icke kurativ lungcancer fanns en övergripande önskan om att leva som vanligt. Det uttrycktes en vilja att kunna upprätthålla ett fortsatt oberoende i dagliga livet samt leva i nuet, snarare än i dåtid eller framtid.