Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / This thesis demonstrates a novel idea on how components in a distributed real-time & embedded (DRE) system can choose from different data interchange formats at run-time. It also quantitatively evaluates three binary data interchange protocols used in distributed real-time & embedded (DRE) systems: the Common Data Representation (CDR), which collects data "as-is" into a buffer; Binary JSON (BSON), which enables "on the fly" discovery of elements in a message; and FIX Adapted for Streaming (FAST), which is a binary compression algorithm popularly used for data exchange in financial stock market domain. We compare these three data exchange formats to determine if it is possible to minimize the data usage without compromising CPU processing times, data throughput, and data latency. The lack of such a study has made protocols such as CDR popular based on the assumption that collecting data "as-is" will consume less processing time and send with high throughput. We perform the study in the context of an Open Source Architecture for Software Instrumentation of Systems (OASIS). To perform our study, we modified its existing data interchange framework to flexibly and seamlessly integrate either format, and let the components choose a format at run-time. The experiments from our study shows that as data size increases, the throughput of CDR, BSON, and FAST decreases by 96.16%, 97.23%, and 84.41%, respectively. The increase in packaging and un-packaging times are 1985.12% and 1642.28% for FAST, compared to 3158.96% and 2312.50% for CDR, and 5077.98% and 3686.48% for BSON.

by Alfred Cheng Hung Chi, Chan Sik Kuk. / Thesis (M.B.A.)--Chinese University of Hong Kong, 1990. / Bibliography: leaves 82-84. / ABSTRACT --- p.ii / TABLE OF CONTENTS --- p.v / ACKNOWLEDGMENT --- p.vii / Chapter / Chapter I. --- INTRODUCTION --- p.1 / Chapter II. --- PROBLEMS AND METHODOLOGY --- p.6 / Chapter III. --- THE PAPER-BASED TRADING SYSTEM & THE EDI TRADING SYSTEM --- p.10 / Chapter IV. --- EXISTING EDI NETWORKS --- p.19 / Chapter ´Ø --- SWIFT --- p.19 / Chapter ´Ø --- TradeNet --- p.22 / Chapter ´Ø --- Intertrade --- p.25 / Chapter V. --- CONSIDERATIONS FOR A COMMUNITY-WIDE EDI NETWORK IN HONG KONG --- p.28 / Chapter ´Ø --- Legal Issues --- p.29 / Chapter ´Ø --- Regulatory Issues --- p.34 / Chapter ´Ø --- Security --- p.38 / Chapter ´Ø --- Standards --- p.40 / Chapter ´Ø --- Linkage with Global Networks --- p.42 / Chapter ´Ø --- Chinese EDI Capabilities --- p.42 / Chapter ´Ø --- Franchise --- p.45 / Chapter VI. --- DEVELOPMENT PLAN --- p.47 / Chapter ´Ø --- The Role of the Hong Kong Government --- p.47 / Chapter ´Ø --- Development Plan --- p.50 / Chapter VII. --- CONCLUSIONS --- p.52 / APPENDIX --- p.53 / Chapter 1. --- Case Study On EDI Network - TradeNet --- p.53 / Chapter 2. --- Message Standards --- p.64 / Chapter ´Ø --- Available EDI Message Standards --- p.65 / Chapter ´Ø --- UN/EDI FACT --- p.67 / Chapter 3. --- Message Handling Standard - X.400 --- p.70 / Chapter ´Ø --- What is X.400 ？ --- p.70 / Chapter ´Ø --- Why X.400 ？ --- p.72 / Chapter ´Ø --- Security and Audit --- p.73 / Chapter ´Ø --- Acknowledgement --- p.74 / Chapter ´Ø --- Performance --- p.74 / Chapter ´Ø --- Commitments and X.500 --- p.75 / Chapter 4. --- Trading Documents --- p.77 / BIBLIOGRAPHY --- p.82

published_or_final_version / Transport Studies / Master / Master of Arts

Submitted by JOSIANE SANTOS DE OLIVEIRA (josianeso) on 2018-09-26T14:29:28Z No. of bitstreams: 1 Vítor Hugo Hoffmann da Costa_.pdf: 5158714 bytes, checksum: 90537d9a457113d3412237b91e5abeae (MD5) / Made available in DSpace on 2018-09-26T14:29:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Vítor Hugo Hoffmann da Costa_.pdf: 5158714 bytes, checksum: 90537d9a457113d3412237b91e5abeae (MD5) Previous issue date: 2018-04-16 / Nenhuma / Este trabalho propõe um modelo informacional para dar suporte ao processo de faturamento e de prestação de contas dos serviços realizados pelos hospitais para os beneficiários das operadoras de planos de saúde. O modelo informacional proposto visa a permitir o controle dos dados em tempo hábil, sendo baseado nos conceitos de Intercâmbio Eletrônico de Dados. A pesquisa que sustenta o modelo é qualitativa, estruturada segundo o método de Design Research. As fontes de informação incluem especialistas gestores de hospitais ou de operadoras de planos de saúde, além de publicações acadêmicas, normas e documentos técnicos. A coleta de dados foi realizada por meio de entrevistas semiestruturadas, observações in loco e análise documental, e a extração de informação foi realizada por meio de Análise de Conteúdo. Como resultado, foram identificados: os impactos dos modelos de remuneração na relação entre hospitais e operadoras de planos de saúde; as informações, regras, parâmetros e a periodicidade necessária para implementar o novo modelo informacional proposto de suporte ao faturamento; e os impactos potenciais do modelo informacional proposto no processo de faturamento, na visão de hospitais e operadoras de planos de saúde. / The aim of this study is to recommend an informational model to support the billing and accountability process of the services performed by hospitals for beneficiaries of healthcare plan companies. The proposed informational model aims at allowing the control of the data in a timely manner, being based on the concepts of Electronic Data Interchange. This is a qualitative research which used Design Research method. Sources of information include specialist managers of hospitals or healthcare plan companies, as well as academic publications, standards and technical documents. Data collection was performed through semi-structured interviews, on-site observations and documentary analysis, and the extraction of information was performed through Content Analysis. As a result, were identified: the impacts of compensation models on the relationship between hospitals and healthcare plan companies; information, rules, parameters and periodicity required to implement the new informational model proposed to support billing; and potential impacts of the informational model proposed in the billing process, in the view of hospitals and healthcare plan companies.

The paper describes a layout and a development of the software product used for fully automatic data exchange and synchronization between a business information system (ERP system) and a web system (an e-shop). The reason for designing such a system is an effort to minimize human work performed when handling the data in both systems. The data integrity in both systems is established due to this mechanism and a significant time saving is likewise a key factor. If the data are changed in one system, the changes are detected and synchronized with the data from the other system which constantly ensures up to date data.

Atualmente, a Tranferência Eletrônica de Dados (EDI) é considerada uma ferramenta de fundamental importância para o processo de comunicação entre as organizações. Esta tecnologia permite fornecedores e varejistas responderem às necessidades do mercado consumidor de forma mais eficiente, rápida e precisa. Embora muitos autores tenham mostrado o potencial desta tecnologia para a obtenção de resultados, e de sua crescente utilização, há polêmica sobre seu desempenho quando é utilizado na realidade. Este trabalho é iniciado com a procura de um conjunto teórico de características operacionais que tenham correlação com um conjunto de resultados esperados pela sua utilização. Esta tarefa foi feita através da revisão da literatura relacionada com o assunto. A pesquisa das correlações, comuns ao conjunto de organizações, que conflitam com as previstas pela literatura foi efetuada entre os fornecedores de supermercados, localizados em São Paulo, e identificou sete casos. Estas informações podem auxiliar as organizações a promover mudanças comportamentais e na estrutura de seus processos, para melhorar os resultados do uso desta tecnologia. O trabalho sujere explicações para estas diferenças, e propõe pesquisas posteriores para confirmá-las. / Nowadays, Eletronic Data Interchange is considered an important tool for the communication process among organizations. Linking suppliers and retailers, this technological apparatus allow companies to answer more efficiently, faster and precisely, the consumer market requirements. Although many studies have shown the potential advantages of EDI and its use has increased as well, there are not clear evidences about its effective results on promoting better results for business activities. This work starts trying to settle the main theoretical propositions related to the impacts, on performance, of a frequent business characteristics set. These features are pointed out based on literature revision. The identification of common correlations in a researched population that conflicts with the theoretical previsions was carried out, and pointed seven of these cases. These may help organizations in promoting changes in person's behavior and process structure, towards the improvement of results. Suggested explanations for these divergences are considered. Propositions for further researches in this conflict area are issued.

Made available in DSpace on 2015-03-05T19:15:17Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 28 / Nenhuma / Este estudo investiga as atividades desenvolvidas pela área da controladoria e a relação da utilização do electronic data interchange (EDI) em três empresas de grande porte, localizadas no estado do Rio Grande do Sul. Para o desenvolvimento desta pesquisa utilizouse a metodologia de estudo de caso com múltiplas empresas e investigação por meio de observação e de pesquisa bibliográfica de 56 autores, referentes às atividades em controladoria. Além disso, elaborou-se uma lista de atividades desenvolvidas nas empresas brasileiras validadas por meio de consulta em dez empresas que utilizam o EDI. Desta forma, as entrevistas foram dirigidas para as atividades validadas nesse estudo prévio, por meio do qual se buscou identificar o impacto nas funções da área de controladoria quando apoiada por sistemas de troca eletrônica de informação. Entre as dimensões da área da controladoria, investigaram-se: o controle gerencial; controle contábil; controle de custos; controle de ativos; planejamento estratégico; sistema de / This study investigates the activities carried out by the Controlling area and its relationship to the use of electronic data interchange (EDI) in three large companies located in Rio Grande do Sul. The methodologies used to develop this research were the case-study with multiple companies and the investigation through observation and literature from 56 authors referring to the Controlling activities. In addition, it was elaborated a list of activities developed in brazilian companies. This list was validated through research in ten companies that use EDI. Thus, the interviews were directed to these validated activities, through which it was identified the impacts on the financial control systems activities when they are supported by electronic information exchange systems. Among the dimensions of the Controlling area, it was investigated: the management control, accounting control, cost control, asset tracking, strategic planning and internal control system. The investigation has concluded that the implemen

<p>Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för småföretag att använda sig av elektronisk affärskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, småföretagen, en introduktion till EDI och hoppas på så vis hjälpa dem att komma igång med elektronisk affärskommunikation. Med småföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nämligen företag med mindre än 50 anställda eller som har en omsättning som understiger tio miljoner euro. </p><p>Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för småföretag tittar vi även på hur förutsättningar och tekniska aspekter påverkar småföretagens inställning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar på våra frågeställningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig på en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer). </p><p>Vår empiriska studie bygger på fyra urvalsgruppers syn på EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.</p><p>Vi har genom vår studie funnit att det finns goda möjligheter för småföretag att använda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar såväl som affärssystem med stöd för EDI, vilka lämpar sig för småföretag. Trots detta tycks denna grupp användare vara något hämmade att genomföra ett införande. </p><p>För att en ökning av antalet EDI-användare ska komma att ske krävs det att efterfrågan och intresse skapas hos de tilltänkta användarna. Om bara småföretagen får den information som krävs och ges tillräckligt med tid kommer EDI i framtiden att bli en naturlig del även i deras kommunikation.</p>

Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för småföretag att använda sig av elektronisk affärskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, småföretagen, en introduktion till EDI och hoppas på så vis hjälpa dem att komma igång med elektronisk affärskommunikation. Med småföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nämligen företag med mindre än 50 anställda eller som har en omsättning som understiger tio miljoner euro. Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för småföretag tittar vi även på hur förutsättningar och tekniska aspekter påverkar småföretagens inställning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar på våra frågeställningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig på en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer). Vår empiriska studie bygger på fyra urvalsgruppers syn på EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför. Vi har genom vår studie funnit att det finns goda möjligheter för småföretag att använda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar såväl som affärssystem med stöd för EDI, vilka lämpar sig för småföretag. Trots detta tycks denna grupp användare vara något hämmade att genomföra ett införande. För att en ökning av antalet EDI-användare ska komma att ske krävs det att efterfrågan och intresse skapas hos de tilltänkta användarna. Om bara småföretagen får den information som krävs och ges tillräckligt med tid kommer EDI i framtiden att bli en naturlig del även i deras kommunikation.

En snabb och ständig teknisk utveckling leder till att företag och andra organisationer kan ta del av nya tekniska verktyg, som sedan kan användas i verksamheten. Till följd av detta möjliggörs nya sätt att kommunicera information och göra affärer på elektroniskt. Detta område kallas elektroniska affärer och får allt större utrymme idag, men vad är det egentligen som gör att ett företag intresserar sig för det? Elektroniska affärer är ett stort och komplext område som ofta kan innebära stora förändringar för ett företag. Att eventuellt strukturera om och förändra arbetssättet kan vara något som ses som lite skrämmande för en del företag och därför kan det uppstå problem med att se de positiva effekterna. Ytterligare hinder kan vara att företaget inte har tillräcklig kunskap inom ämnet och att man tycker att verksamheten fungerar bra som den gör. Utifrån ovanstående resonemang blir syftet med denna uppsats att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom elektroniska affärer, alltså vad det är som gör att ett företag inför och använder sig av detta. Dessutom syftar uppsatsen till att undersöka vilka effekter elektroniska affärer kan ha på ett företags verksamhet och här finns ett visst fokus på elektroniska affärer genom så kallad Electronic Data Interchange (EDI). Ytterligare en del av syftet är att undersöka vilka framgångsfaktorer som finns för att införande och användning av elektroniska affärer ska fungera på ett bra sätt. För att uppnå målet med uppsatsen har en fallstudie bedrivits på Becker Acroma, ett svenskt företag som bland annat producerar lacker och färger. Fallstudien har genomförts med intervjuer som datainsamlingsmetod. Det insamlade materialet från fallstudien har analyserats utifrån den teoretiska referensram som återfinns i uppsatsen. Några av slutsatserna är att utomstående aktörer kan vara drivande för ett införande av elektroniska affärer. En ytterligare drivkraft är att företag som bedriver någon form av förändringsarbete, för att förbättra sin verksamhet, ser elektroniska affärer som en viktig del i detta arbete. Behovet av ett bättre informationsflöde företag emellan är också en stark drivkraft för införandet av elektroniska affärer. Möjliga effekter av ett införande har bland annat visat sig vara möjligheter till minskat manuellt arbete, tillgång till mer och utförligare information och en bättre lagerhantering. De framgångsfaktorer som har identifierats är bland annat en övergripande analys av dagens arbetssätt, flexibla tekniska lösningar, hantering av förändrade affärsrelationer och hantering av förändringar inom företaget.