• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 16
  • 4
  • 2
  • Tagged with
  • 22
  • 22
  • 13
  • 13
  • 12
  • 8
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Postoperativ återhämtning efter dagkirurgisk operation : Uppföljning via patientens egen mobiltelefon / Postoperative recovery after day surgery : Follow-up through the patient`s own mobile phone

Krstevska Simic, Katerina, Josefsson, Semmy January 2021 (has links)
Bakgrund: Utvecklingen inom kirurgi och anestesi har bidragit till att allt fler operationer utförs dagkirurgiskt då det minskar sjukhusvistelse för patienten och är kostnadseffektivt för vården. Det finns många fördelar med dagkirurgiska ingrepp men nackdelen är att ansvaret för den postoperativa återhämtningen läggs på patient och eventuella anhöriga att bevaka. Det är viktigt att vården förbereder patient och anhöriga inför hemgång med specifik information och instruktioner utifrån patientgrupp för att patienterna ska känna sig trygga. Syfte: Att studera postoperativ återhämtning efter dagkirurgisk operation. Metod: Studien har en randomiserad kontrollerad design. Studien omfattade 565 patienter som randomiserats till en interventions- och kontrollgrupp. Alla inkluderade svarade på Svensk Post-discharge Surgical Recovery Scale preoperativt och dag 28 postoperativt. Interventionsgruppen svarade även på mobilfrågor dag 1 – 14, 21 och 28 postoperativt. Resultat: I resultatet framkom att kvinnor hade sämre återhämtning jämfört med män och att den postoperativa återhämtningen skiljde sig mellan olika operationsgrupper. Ortopedpatienterna behövde längre tid för återhämtning, hade mer smärta, mer behov av vila, sämre rörlighet och behövde mer hjälp med ADL än övriga grupper. Det positiva med resultatet var att alla patienter uppgav lite besvär med illamående och yrsel vilket kan tyda på att patienterna fått bra PONV profylax inför hemgång. Konklusion: Författarna anser att det behövs fler studier som undersöker kvinnors postoperativa återhämtning. Resultatet styrker att ortopediska patienter kan behöva mer uppföljning efter hemgång och att mer specifik information utifrån ingrepp kan höja kvaliteten inom dagkirurgisk vård.
2

Att studera validerade mätinstrument : för att mäta barns oro inför dagoperation / Studying evaluated instruments for estimating the anxiety with children before day surgery

Elofsson, Maria, Bosson, Christel January 2010 (has links)
<p>Background: Anxiety with children before surgery is well known. From the 1950s there are various assessment instruments. Despite that most day surgery units offer preparation for children and parents, there are many children who exhibit a strong anxiety the day of surgery, which can lead to postoperative behavioral changes. Today the nurse estimates the anxiety of a child on personal experience and knowledge, forming the basis for estimation whether the child is in need of sedation or not. The purpose: of this study was to evaluate instruments that the nurse can use in measuring the degree of anxiety of children before fast clinical settings, such as day surgery. Method: The literature review was conducted by systematic selection. The result: showed that there were evaluated observation scales and self-reported scales for estimating the anxiety of children before surgery and suitable for day surgery. Conclusion: The result shows that there are several useful scales, but none of the scales are evaluated for Swedish conditions. It may be considered as important to the nurse that the use of evaluated instruments in the daily practice and measuring the anxiety with children in order to provide the best care for the child, will minimizing behavioral changes postoperatively.</p> / <p>Bakgrund: Oro hos barn inför operation är välkänt. Det finns sedan 1950-talet olika bedömningsinstrument. Trots att de flesta dagoperativa enheter erbjuder förberedelser för barnen och föräldrarna är det många barn som uppvisar stark oro på operationsdagen, vilket kan leda till postoperativa beteendeförändringar. Idag skattar sjuksköterskan barnets oro utifrån personliga erfarenheter och kunskaper, som sedan ligger till grund för hennes bedömning om barnet har behov av premedicinering. Syftet: med litteraturstudien var att studera validerade mätinstrument som sjuksköterskan kan använda för att mäta graden av barns oro inför snabba verksamheter som dagoperation. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom systematiska val. Resultatet: visade att det finns validerade observationsskalor och självskattingsskalor för att skatta barns oro inför operation och som lämpar sig för dagoperation. Konklusion: Resultatet visar att det finns flera användbara skalor, men ingen av skalorna är validerade för svenska förhållanden. Det får anses angeläget för sjuksköterskan att använda validerade mätinstrument i det dagliga arbetet för att mäta barns oro, för att ge den bästa omvårdnaden till barnet och för att minimera beteendeförändringarna postoperativt.</p>
3

Barns upplevelse av dagkirurgi : Från ovisshet till lättnad med nyvunnen erfarenhet / Children's experience of day surgery : From uncertainty to relief with newly acquired experience

Kassa, Ann-Marie January 2010 (has links)
<p><em>Background: </em>An increasing number of operations on children are performed as day surgery and this experience of health care may affect future hospital stays.<em> </em>The aim of this qualitative study was to describe children´s experiences in connection with day surgery.<em> Method:</em> Ten children aged six to fifteen who had gone through general anesthesia at examinations or surgery were interviewed and the content was analyzed by systematic text condensation. <em>Result: </em>The core category <em>“From uncertainty to relief with newly </em><em>acquired</em><em> experience”</em> could summarize the result of this interview study.<em> </em>In the category <em>“Uncertainty creates </em><em>insecurity</em><em>” </em>all children expressed varying levels of anxiety for the anesthesia. The main causes for the worry were insufficient information or lacking experience from similar health care situation. <em>"The concrete experience different from the qualm”</em> describes that the discomfort the children expressed were different or slighter than expected. The anesthetization was easy and quick while the awakening was described as more unpleasant. In the category <em>“Good nursing care creates security and trust”</em> the children appreciated the staff and their way of informing and giving care<em>. </em>Many expressed an ease that the procedure had passed and would experience less anxiety before a possible future anesthesia;<em> “Relieved and strengthened through experience”. Conclusion: </em>The interviewed children had surprisingly little knowledge in advance of what would happen during the day and not to mention the procedure of anesthesia. Unpleasant experiences were described even during moments where it was not expected. To reduce the anxiety and discomfort the information in connection with day surgery needs to be substantially improved in this age group<em>. </em></p> / <p><em>Bakgrund: </em>Allt fler operationer på barn utförs polikliniskt och denna erfarenhet av sjukhusvård kan påverka upplevelsen vid framtida vårdtillfällen. Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva barns upplevelser i samband med dagkirurgi.<em> Metod</em>: Tio barn sex till femton år som genomgått sövning i samband med undersökning eller operation intervjuades och innehållet analyserades med systematisk textkondensering. <em>Resultat: </em>Temat <em>”Från ovisshet till lättnad med nyvunnen erfarenhet” </em>kan sammanfatta resultatet av intervjustudien. I kategorin <em>”Ovisshet skapar otrygghet” </em>uttrycktes oro i varierande grad inför sövningen vilken främst orsakades av otillräcklig information eller saknad erfarenhet av liknande sjukvårdssituation. <em>”Den konkreta upplevelsen annorlunda än farhågan” </em>beskriver att obehagen barnen berättade om var annorlunda eller lindrigare än förväntat. Nedsövningen gick lätt och snabbt medan uppvaknandet beskrevs som mera obehagligt. Under kategorin <em>”God omvårdnad skapar trygghet och tillit”</em> gav barnen positiva omdömen om personalen och deras sätt att informera och ge omvårdnad. Många uttryckte en lättnad över att ingreppet var genomfört och uppgav att de skulle känna mindre oro inför en möjlig framtida sövning; <em>”Lättade och stärkta av erfarenheten”.</em> <em>Slutsats: </em>De intervjuade barnen hade överraskande lite kunskap i förväg om vad som skulle hända under dagen och inte minst narkosproceduren. Obehag upplevdes även under moment där det ej förväntades. För att minska oro och obehag behöver informationen i samband dagkirurgi förbättras avsevärt till denna åldersgrupp.</p>
4

Barns upplevelse av dagkirurgi : Från ovisshet till lättnad med nyvunnen erfarenhet / Children's experience of day surgery : From uncertainty to relief with newly acquired experience

Kassa, Ann-Marie January 2010 (has links)
Background: An increasing number of operations on children are performed as day surgery and this experience of health care may affect future hospital stays. The aim of this qualitative study was to describe children´s experiences in connection with day surgery. Method: Ten children aged six to fifteen who had gone through general anesthesia at examinations or surgery were interviewed and the content was analyzed by systematic text condensation. Result: The core category “From uncertainty to relief with newly acquired experience” could summarize the result of this interview study. In the category “Uncertainty creates insecurity” all children expressed varying levels of anxiety for the anesthesia. The main causes for the worry were insufficient information or lacking experience from similar health care situation. "The concrete experience different from the qualm” describes that the discomfort the children expressed were different or slighter than expected. The anesthetization was easy and quick while the awakening was described as more unpleasant. In the category “Good nursing care creates security and trust” the children appreciated the staff and their way of informing and giving care. Many expressed an ease that the procedure had passed and would experience less anxiety before a possible future anesthesia; “Relieved and strengthened through experience”. Conclusion: The interviewed children had surprisingly little knowledge in advance of what would happen during the day and not to mention the procedure of anesthesia. Unpleasant experiences were described even during moments where it was not expected. To reduce the anxiety and discomfort the information in connection with day surgery needs to be substantially improved in this age group. / Bakgrund: Allt fler operationer på barn utförs polikliniskt och denna erfarenhet av sjukhusvård kan påverka upplevelsen vid framtida vårdtillfällen. Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva barns upplevelser i samband med dagkirurgi. Metod: Tio barn sex till femton år som genomgått sövning i samband med undersökning eller operation intervjuades och innehållet analyserades med systematisk textkondensering. Resultat: Temat ”Från ovisshet till lättnad med nyvunnen erfarenhet” kan sammanfatta resultatet av intervjustudien. I kategorin ”Ovisshet skapar otrygghet” uttrycktes oro i varierande grad inför sövningen vilken främst orsakades av otillräcklig information eller saknad erfarenhet av liknande sjukvårdssituation. ”Den konkreta upplevelsen annorlunda än farhågan” beskriver att obehagen barnen berättade om var annorlunda eller lindrigare än förväntat. Nedsövningen gick lätt och snabbt medan uppvaknandet beskrevs som mera obehagligt. Under kategorin ”God omvårdnad skapar trygghet och tillit” gav barnen positiva omdömen om personalen och deras sätt att informera och ge omvårdnad. Många uttryckte en lättnad över att ingreppet var genomfört och uppgav att de skulle känna mindre oro inför en möjlig framtida sövning; ”Lättade och stärkta av erfarenheten”. Slutsats: De intervjuade barnen hade överraskande lite kunskap i förväg om vad som skulle hända under dagen och inte minst narkosproceduren. Obehag upplevdes även under moment där det ej förväntades. För att minska oro och obehag behöver informationen i samband dagkirurgi förbättras avsevärt till denna åldersgrupp.
5

Sjuksköterskors erfarenheter av musikens inverkan på patienters oro och sjuksköterskors arbetsmiljö / Nurses’ experiences on how music affects patients’ anxiety and nurses’ work environment

Lindskog, Stina, Salkovits, Pierre January 2007 (has links)
Musik är något som påverkar alla på ett eller annat sätt och har använts i terapeutiskt syfte sedan 1500 f. Kr. Även om den har en lång historia är den ändå inte allmänt vedertagen som en omvårdnadsåtgärd. Nästan varje dag möter sjuksköterskor patienter som i varierande grad upplever oro. Tidigare forskning visar att musik har inverkan på oro, men det är inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenhet av att använda musik som en komplementär omvårdnadsåtgärd vid oro och hur musiken påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda musik som komplementär behandling av oro och hur musiken inverkar på sjuksköterskors arbetsmiljö inom Dagkirurgi/Intensivvård. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med nio sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, skrevs ut och analyserades utifrån principerna för en kvalitativ innehållsanalys. Tre olika teman framkom: musikens inverkan på oro och välbefinnande, valet av musik och musikens inverkan på sjuksköterskornas arbetsmiljö. Resultatet visade att sjuksköterskornas erfarenhet av musik var att den hade en positiv inverkan på oro samt att den även påverkade arbetsmiljön positivt. Det visade sig också att patientens eget val av musik var något som ansågs viktigt då igenkännandet skapade en känsla av trygghet. / Music is something that affects every person one way or another and it has been used as therapy since 1500 B.C. Even though it has a long history it is still not a common nursing intervention. Almost everyday the nurses meet patients with different states of anxiety. Former research shows that music has effect on anxiety, but there is not much described about nurses’ experiences of using music in nursing and how it affects on their work environment. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of using music as a complementary nursing intervention on patients’ anxiety and how music affect nurses’ work environment in Day surgery/Intensive Care Unit. Data collection was made through interviews with nine nurses. The interviews were audio recorded, written out and a qualitative content analysis was made of the text. Three different kinds of themes were seen: music’s effect on anxiety and wellbeing, choice of music and music’s effect on nurses’ work environment. The result shows that music is experienced as a positive nursing intervention and it also seems to affect the work environment in a positive direction. The patients own choice of music was important because it is familiar and creates a feeling of security.
6

Studie av flöden på en dagkirurgisk avdelning / Study of flows in day surgery

Hegarty, Elin, Albertsson, Benjamin January 2013 (has links)
No description available.
7

Dagkirurgiska patienters upplevelser av postoperativ smärta vid ortopedi-och bukkirurgi med beaktande av kön och ålder

Settergard, Paula January 2011 (has links)
The aim of this study was to elucidate day surgery patients´ subjective experiences of postoperative pain after orthopedic and abdominal surgery and if there was any difference in the experience according to sex and age. Selection was not random and the study included 87 patients. Data were collected from patient questionnaires. VAS method was applied in the questionnaire to measure patients´ pain. The outcomes of the study show that there was no significant difference between women´s and men´s experiences of pain during days 1-7. It was found that patients undergoing orthopedic surgery had significantly more pain on day 7 compared to those patients who underwent abdominal surgery. There was a significant negative correlation between age and perceived pain on day 7. Patients in day surgery group had significantly less pain on day 7 compared with day 1. The patients who have undergone orthopedic surgery and younger patients had more pain on day 7 while the patients in day surgery group had a pain level decreased gradually and on day 7 was the lowest. It appears that pain relief on day 7 of younger patients and patients who have undergone orthopedic surgery is an area that can be improved.
8

Sjuksköterskors erfarenheter av musikens inverkan på patienters oro och sjuksköterskors arbetsmiljö / Nurses’ experiences on how music affects patients’ anxiety and nurses’ work environment

Lindskog, Stina, Salkovits, Pierre January 2007 (has links)
<p>Musik är något som påverkar alla på ett eller annat sätt och har använts i terapeutiskt syfte sedan 1500 f. Kr. Även om den har en lång historia är den ändå inte allmänt vedertagen som en omvårdnadsåtgärd. Nästan varje dag möter sjuksköterskor patienter som i varierande grad upplever oro. Tidigare forskning visar att musik har inverkan på oro, men det är inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenhet av att använda musik som en komplementär omvårdnadsåtgärd vid oro och hur musiken påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda musik som komplementär behandling av oro och hur musiken inverkar på sjuksköterskors arbetsmiljö inom Dagkirurgi/Intensivvård. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med nio sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, skrevs ut och analyserades utifrån principerna för en kvalitativ innehållsanalys. Tre olika teman framkom: musikens inverkan på oro och välbefinnande, valet av musik och musikens inverkan på sjuksköterskornas arbetsmiljö. Resultatet visade att sjuksköterskornas erfarenhet av musik var att den hade en positiv inverkan på oro samt att den även påverkade arbetsmiljön positivt. Det visade sig också att patientens eget val av musik var något som ansågs viktigt då igenkännandet skapade en känsla av trygghet.</p> / <p>Music is something that affects every person one way or another and it has been used as therapy since 1500 B.C. Even though it has a long history it is still not a common nursing intervention. Almost everyday the nurses meet patients with different states of anxiety. Former research shows that music has effect on anxiety, but there is not much described about nurses’ experiences of using music in nursing and how it affects on their work environment. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of using music as a complementary nursing intervention on patients’ anxiety and how music affect nurses’ work environment in Day surgery/Intensive Care Unit. Data collection was made through interviews with nine nurses. The interviews were audio recorded, written out and a qualitative content analysis was made of the text. Three different kinds of themes were seen: music’s effect on anxiety and wellbeing, choice of music and music’s effect on nurses’ work environment. The result shows that music is experienced as a positive nursing intervention and it also seems to affect the work environment in a positive direction. The patients own choice of music was important because it is familiar and creates a feeling of security.</p>
9

Att studera validerade mätinstrument : för att mäta barns oro inför dagoperation / Studying evaluated instruments for estimating the anxiety with children before day surgery

Elofsson, Maria, Bosson, Christel January 2010 (has links)
Background: Anxiety with children before surgery is well known. From the 1950s there are various assessment instruments. Despite that most day surgery units offer preparation for children and parents, there are many children who exhibit a strong anxiety the day of surgery, which can lead to postoperative behavioral changes. Today the nurse estimates the anxiety of a child on personal experience and knowledge, forming the basis for estimation whether the child is in need of sedation or not. The purpose: of this study was to evaluate instruments that the nurse can use in measuring the degree of anxiety of children before fast clinical settings, such as day surgery. Method: The literature review was conducted by systematic selection. The result: showed that there were evaluated observation scales and self-reported scales for estimating the anxiety of children before surgery and suitable for day surgery. Conclusion: The result shows that there are several useful scales, but none of the scales are evaluated for Swedish conditions. It may be considered as important to the nurse that the use of evaluated instruments in the daily practice and measuring the anxiety with children in order to provide the best care for the child, will minimizing behavioral changes postoperatively. / Bakgrund: Oro hos barn inför operation är välkänt. Det finns sedan 1950-talet olika bedömningsinstrument. Trots att de flesta dagoperativa enheter erbjuder förberedelser för barnen och föräldrarna är det många barn som uppvisar stark oro på operationsdagen, vilket kan leda till postoperativa beteendeförändringar. Idag skattar sjuksköterskan barnets oro utifrån personliga erfarenheter och kunskaper, som sedan ligger till grund för hennes bedömning om barnet har behov av premedicinering. Syftet: med litteraturstudien var att studera validerade mätinstrument som sjuksköterskan kan använda för att mäta graden av barns oro inför snabba verksamheter som dagoperation. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom systematiska val. Resultatet: visade att det finns validerade observationsskalor och självskattingsskalor för att skatta barns oro inför operation och som lämpar sig för dagoperation. Konklusion: Resultatet visar att det finns flera användbara skalor, men ingen av skalorna är validerade för svenska förhållanden. Det får anses angeläget för sjuksköterskan att använda validerade mätinstrument i det dagliga arbetet för att mäta barns oro, för att ge den bästa omvårdnaden till barnet och för att minimera beteendeförändringarna postoperativt.
10

Utvärdering av patientens postoperativa smärta, illamående och informationsbehov efter införandet av en ny dagkirurgisk modell / Evaluation of the patient´s post-operative pain, nausea and information needs after the introduction of a new daysurgery model

Ekros, Helena, Lindvall, Jenny January 2014 (has links)
Introduktion: Fler och fler opereras inom den dagkirurgiska verksamheten i Sverige. För att bevara patientsäkerheten och kvaliteten i vården, bör den ständigt utvärderas och vid behov förbättras. Alternativ i detta förbättringsarbete kan vara användandet av olika dagkirurgiska fast-track modeller, där den perioperativa omvårdnaden, medicineringen och anestesimetoden anpassas efter individen och det kirurgiska ingreppet. De två vanligaste postoperativa komplikationerna patienter drabbas av efter kirurgi är smärta och illamående. Syfte med studien var att undersöka hur patienterna mådde postoperativt med fokus på smärta och illamående efter införandet av en ny dagkirurgisk fast-trackmodell. Ytterligare ett syfte var att undersöka om patienterna tyckte sig ha fått tillräckligt med information och om de hade förbättringsförslag på den perioperativa vården. Metod: Data samlades in med strukturerade postoperativa telefonintervjuer av 72 patienter. Resultatet visade att patienterna skattade sin smärta och sitt illamående lågt, de visade sig må som de hade förväntat sig postoperativt. Av studiens patienter upplevde de flesta att de hade fått tillräckligt med information i samband med den perioperativa vården. Konklusion: Resultatet i studien kan ligga till grund för vidareutveckling av den perioperativa vården. För ytterligare utvärdering av den nya dagkirurgiska fast-track modellen kan jämförande telefonintervjuer genomföras på klinikens övriga dagkirurgiska patienter. / Introduction: Day surgery is used for an increasing number of patients in Sweden. In order to preserve patient safety and quality of care, continuous evaluation and improvement is necessary. Alternatives in this improvement can be fast-track models in day surgery when tailored perioperative nursing, medication and methods of anesthesia is given to the patient. The two most common postoperative complications patients experience after surgery are pain and nausea/vomiting. Purposes: One purpose of the study was to investigate how patients were doing postoperatively, focusing on pain and nausea after the introduction of a new day surgery fast-track model. Another purpose was to investigate whether patients felt that they had received enough information and if they had suggestions for improvement in the perioperative care. Method: Data were collected using structured postoperative telephone interviews of 72 patients. Results: The result shows that the patients rated their pain and nausea as low, they felt as they had expected postoperatively. Most of the patients in the study perceived that the received information was sufficient. Conclusion: The results of the study may be the basis for further development of the perioperative care. For further evaluation of the new day surgery fast-track model, comparative telephone interviews can be conducted on this clinic’s other day surgery patients.

Page generated in 0.0312 seconds