<p>”Ineffektiv, toppstyrd och dyr” omtalades Riksrevisionen i DN vilket väckte författarnas intresse vad gäller Riksrevisionens revisionsarbete samt om detta skiljer sig nämnvärt åt från en privat revisionsbyrå. Författarna har haft för avsikt att undersöka om det förekommer eventuella skillnader och likheter mellan Riksrevisionens och Deloittes granskningsarbete vad gäller de materiella anläggningstillgångarna maskiner och inventarier samt personalkostnader såsom löner, arvoden och förmåner. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer för att få en djupare förståelse i området. Författarna har tagit fram en egen modell som utgår ifrån variablerna tid, resurser, internpraxis och lagar vilka skulle kunna leda till att revisionsarbetet utförs olika inom Deloitte och Riksrevisionen. Vid intervjutillfällena framkom att det inte föreligger många skillnader utan främst likheter vad gäller granskningsarbetet. En annan slutsats som författarna kommit fram till är att den mest framträdande skillnaden i granskningsarbetet beror på de regleringar som företagen och myndigheterna, som är föremål för granskningen, lyder under. Vidare har författarna även kommit fram till att Deloittes och Riksrevisionens respektive konkurrenssituation inte har någon påverkan av deras granskning i och med gällande lagar samt den hederskod som finns i branschen.</p>

”Ineffektiv, toppstyrd och dyr” omtalades Riksrevisionen i DN vilket väckte författarnas intresse vad gäller Riksrevisionens revisionsarbete samt om detta skiljer sig nämnvärt åt från en privat revisionsbyrå. Författarna har haft för avsikt att undersöka om det förekommer eventuella skillnader och likheter mellan Riksrevisionens och Deloittes granskningsarbete vad gäller de materiella anläggningstillgångarna maskiner och inventarier samt personalkostnader såsom löner, arvoden och förmåner. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer för att få en djupare förståelse i området. Författarna har tagit fram en egen modell som utgår ifrån variablerna tid, resurser, internpraxis och lagar vilka skulle kunna leda till att revisionsarbetet utförs olika inom Deloitte och Riksrevisionen. Vid intervjutillfällena framkom att det inte föreligger många skillnader utan främst likheter vad gäller granskningsarbetet. En annan slutsats som författarna kommit fram till är att den mest framträdande skillnaden i granskningsarbetet beror på de regleringar som företagen och myndigheterna, som är föremål för granskningen, lyder under. Vidare har författarna även kommit fram till att Deloittes och Riksrevisionens respektive konkurrenssituation inte har någon påverkan av deras granskning i och med gällande lagar samt den hederskod som finns i branschen.

M.Comm. / The general purpose of this study is to determine whether a professional South Africa services organisation has in general adapted to the principles of the fifth discipline as identified by Peter Senge. An empirical study was conducted to determine to what extent the organisation is implementing each of the five learning organisation disciplines, namely: (i) personal mastery, (ii) mental models, (iii) shared vision, (iv) team learning and (v) system thinking. A non-probability sampling design method was chosen to determine the research group of which 242 individuals from the chosen organisation responded. The statistical procedures utilised in the data analyses included the analysis of frequencies, reliabilities, significance, correlations as well as a factor analysis. The research indicated that the chosen organisation has to a large extent adapted to the first three principles of a learning organisation. The fourth discipline was moderately to a large extent implemented while the fifth discipline was in a small to moderate extent implemented. The organisation can therefore not be classified as a learning organisation. This research group was selective and is not representative of other professional services organisations. It is therefore not possible to generalize the findings of this study. Recommendations made to the organisation included: ensuring continuous employee learning opportunities; ensuring a culture where learning is encouraged and embraced; performance review practices to ensure goal setting; as well as measuring of progress towards goals and implement knowledge management databases to ensure data, information and knowledge are stored for future reference. Management should furthermore encourage employees to participate in worthwhile dialogue and discussions to ensure optimal learning. Continuous feedback need to be established in order to ensure further team learning and to enhance system thinking.

This thesis is described and analyzed in terms of corporate culture, new or potential employees. The work is divided into two parts: theoretical and practical. In the theoretical part, the author deals with the corporate culture in general and then focuses on the creation of corporate culture to new employees in this section are well defined types of corporate culture. The practical part is devoted to corporate culture, as in selected companies in the group "Big Four" and the Internal Audit Department at the Ministry of Youth.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility, CSR, är ett begrepp som förklarar hur företag engagerar sig i tre olika områden: ekonomiskt, miljömässigt, och socialt för att anpassa sig till den samhällsekonomiska utvecklingen. CSR är en aspekt som blir alltmer vanlig för företag att tillämpa genom att långsiktigt nå sina mål. Om företag inte prioriterar CSR i hög grad kan det riskera att de förlorar kunder och får ett dåligt rykte. De som jobbar för att se till att företag har ett bra CSR-arbete är revisionsföretag. Revisionsföretag ska vara bra representanter för CSR-arbete för att styrka deras roll som granskare av andra företag. Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska revisionsföretag använder CSR. Sålunda syftar denna uppsats till att öka förståelse om varför vissa CSR-aktiviteter väljs i svenska revisionsföretag inom “Big Four” samt hur de kommuniceras. Metod: Denna uppsats har utgått från en kvalitativ metod där tre intervjuer har genomförts. Intervjuerna är få i antal men duger till arbetet för att intervjupersonerna besitter den bästa kunskapen om ämnesområdet inom just det företaget de är verksamma i. Respondenterna är ansvariga för Deloittes CSR-arbete i Sverige och arbetade på huvudkontoret i Stockholm, det har således gjorts ett icke-sannolikhetsurval. Resultat och slutsats: Uppsatsen har visat att svenska revisionsföretag prioriterar att välja CSR-aktiviteter som har en filantropisk karaktär. Svenska revisionsföretag prioriterar filantropiska aktiviteter över de som är av etisk, rättslig eller ekonomisk karaktär för de filantropiska aktiviteterna visar den bästa bilden av revisionsföretaget. / Background: Corporate Social Responsibility, CSR, is a concept that explains how companies engage in three different areas: economic, environmental, and social in order to adapt to socio-economic development. CSR is an aspect that is becoming more and more common for companies to apply by achieving their goals in the long term. If companies do not prioritize CSR to a large extent, there is a risk that they will lose customers and get a bad reputation. Those who work to ensure that companies have good CSR work are auditing companies. Auditing firms should be good representatives for CSR work to strengthen their role as auditors of other firms. Purpose: The purpose of this thesis has been to investigate how Swedish auditing companies use CSR. Thus, this essay aims to increase understanding of why certain CSR activities are selected for Swedish auditing companies within the “Big Four” and the way they are communicated. Methods: This essay has been based on a qualitative method where three interviews have been conducted. The interviews are few but suitable for the work because the interviewees possess the best knowledge of the subject area within the company, they are active in. The respondents are responsible for Deloitte's CSR work in Sweden and worked at the head office in Stockholm, so a non-probability selection. Results and conclusion: The thesis has shown that Swedish auditing companies prioritize choosing CSR activities that have a philanthropic character. Swedish auditing companies prioritize philanthropic activities over those that are of an ethical, legal or economic nature for the philanthropic activities show the best picture of the auditing company.

<p>Trots att flera forskningsrapporter har visat på de ekonomiska vinsterna med jämställda arbetsplatser är den kvinnliga underrepresentationen på högre poster inom näringslivet fortfarande påtaglig. En av förklaringarna till denna ojämställdhet har tillskrivits den manliga överordningen i samhället som hindrar kvinnor från att ta sig in i den absoluta maktsfären. Flera jämställdhetsstudier visar att kvinnor inte tillåts ingå i ”old-boy-network” och att manliga ideal präglar bilden av hur en bra chef ska vara och agera. Bristande tillgång på informella nätverk anses vara en av förklaringarna till att kvinnor har svårare att lyckas i karriären. Könsordningen har ansetts vara den enskilt starkaste kraften som påverkar hur individer agerar och inordnar sig inom en organisation. Genom att studera två företag som använder sig av uttalat meritokratiska karriärmodeller vill vi undersöka hur könsordningen påverkar inom organisationerna. Resultatet av studien visar att tillgången på informella nätverk är mindre i en svag könsordning där prestation ligger till grund för befordran. I takt med att individen avancerar ökar betydelsen av informella nätverk och könsordningen stärks i takt med att individen närmar sig toppen av hierarkin. Organisationer kan till viss del påverka vilken makt könsordningen tilldelas inom organisationen genom att aktivt arbeta för att formalisera informella aktiviteter.</p> / <p>Recent studies have proven that a mixed working force produces better economic results for companies then does a single gendered working force. Even so, the majority of top-level positions in today’s business are held by men. Women are said to have great difficulties entering the “old-boy-networks” on the hierarchical top and leadership qualities are still strongly connected to manly attributes. Women’s inability to enter and build informal social network structures is mentioned as one of the biggest reasons when trying to explain the lack of women on top positions. The gender order in the organisations, which separates women from men, are said to be the single strongest force to influence the life of the organisation. This study focuses one how meritocratic career models influences the gender order within the organisation and if formalized career models minimize the importance informal networks. The result of the study shows that the need for informal networks in order to advance in the organisational hierarchy is of less importance in an organisation with a weak gender order were achievements and results are the only variables considered when aspiring for promotion. The importance of informal networks strengthens as the individual clime up the hierarchical career path and the study indicates that evaluation gets less formal closer to the top positions and that homosocial desire plays a significant role when aspiring for top positions.</p>

Trots att flera forskningsrapporter har visat på de ekonomiska vinsterna med jämställda arbetsplatser är den kvinnliga underrepresentationen på högre poster inom näringslivet fortfarande påtaglig. En av förklaringarna till denna ojämställdhet har tillskrivits den manliga överordningen i samhället som hindrar kvinnor från att ta sig in i den absoluta maktsfären. Flera jämställdhetsstudier visar att kvinnor inte tillåts ingå i ”old-boy-network” och att manliga ideal präglar bilden av hur en bra chef ska vara och agera. Bristande tillgång på informella nätverk anses vara en av förklaringarna till att kvinnor har svårare att lyckas i karriären. Könsordningen har ansetts vara den enskilt starkaste kraften som påverkar hur individer agerar och inordnar sig inom en organisation. Genom att studera två företag som använder sig av uttalat meritokratiska karriärmodeller vill vi undersöka hur könsordningen påverkar inom organisationerna. Resultatet av studien visar att tillgången på informella nätverk är mindre i en svag könsordning där prestation ligger till grund för befordran. I takt med att individen avancerar ökar betydelsen av informella nätverk och könsordningen stärks i takt med att individen närmar sig toppen av hierarkin. Organisationer kan till viss del påverka vilken makt könsordningen tilldelas inom organisationen genom att aktivt arbeta för att formalisera informella aktiviteter. / Recent studies have proven that a mixed working force produces better economic results for companies then does a single gendered working force. Even so, the majority of top-level positions in today’s business are held by men. Women are said to have great difficulties entering the “old-boy-networks” on the hierarchical top and leadership qualities are still strongly connected to manly attributes. Women’s inability to enter and build informal social network structures is mentioned as one of the biggest reasons when trying to explain the lack of women on top positions. The gender order in the organisations, which separates women from men, are said to be the single strongest force to influence the life of the organisation. This study focuses one how meritocratic career models influences the gender order within the organisation and if formalized career models minimize the importance informal networks. The result of the study shows that the need for informal networks in order to advance in the organisational hierarchy is of less importance in an organisation with a weak gender order were achievements and results are the only variables considered when aspiring for promotion. The importance of informal networks strengthens as the individual clime up the hierarchical career path and the study indicates that evaluation gets less formal closer to the top positions and that homosocial desire plays a significant role when aspiring for top positions.

Syfte: Syftet är att analysera hur redovisning till verkligt värde av förvaltningsfastigheter påverkar den rättvisande bilden av ett företag. Bakgrund:                        Värdering av anläggningstillgångar till anskaffningsvärde har länge varit vägledande i Europa. Trots att denna metod är tillförlitlig anses den inte ge en rättvisande bild av företaget. Detta kan istället värdering till verkligt värde anses göra då detta sätt att redovisa skapar relevans i redovisningen. Denna redovisningsmetod är dock förknippad med minskad tillförlitlighet, stora svängningar i resultat och för sin konjunkturförstärkande effekt. Redovisning till verkligt värde har fastighetsbranschen använt sig av sedan införandet av IAS/IFRS 2005. Branschen kännetecknas av frekventa och starka svängningar i värdet på förvaltningsfastigheterna, vilka helst ska värderas till verkligt värde. Detta föranleder frågan hur rättvisande fastigheternas värden egentligen är. Metod:                              Analysen av problemområdet har skett genom en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. Befintlig teori har jämförts med empiriskt material som har insamlats via intervjuer. Intervjuerna har varit icke-standardiserade och utförts med fyra auktoriserade revisorer från de fyra största revisionsbolagen i Sverige och en värderingsexpert. Slutsats:                            Verkligt värde av förvaltningsfastigheter medför positiva effekter till den rättvisande bilden främst genom att bidra med relevans och jämförbarhet. Med aktieägare som primära användare av den finansiella informationen kan verkligt värde även antas vara begriplig. Värderingsmetoden har däremot en negativ påverkan på den rättvisande bilden genom omfattande brister i tillförlitlighet. Relevansen i redovisning till verkligt värde kan dock kompensera för dessa brister. Detta torde innebära att redovisning till verkligt värde bidrar till en rättvisande bild av ett företag. / Purpose:                           The purpose is to analyse how fair value accounting of investment property affect the true and fair view of a company. Background:                    Valuing fixed assets at historical cost has for a long time been the preferred choice in Europe. Although this method is reliable it is not considered to contribute to a true and fair view of a company. This can however fair value accounting (FVA) be considered to do as it creates relevance in the financial reports. On the other hand, FVA can also be associated with reduced reliability, volatility in profits and procyclicality. FVA was first adopted by the investment property industry in 2005 when IAS/IFRS was imposed in Sweden. This industry is characterised by its volatile property values, which are preferably to be valued at fair value. This raises the question of whether the values of the investment properties really are fair? Method:                            In order to answer the purpose a qualitative method was used. The deductive approach enabled a comparison between existing theories and empirical material gathered through in-depth interviews. The interviews were non- standardised and conducted with four authorised auditors from the four largest auditing firms, and a fair value expert. Conclusion:                      FVA of investment property contributes to the true and fair view of a company in terms of relevance and comparability. Since shareholders are the primary users of financial information FVA can also be considered understandable. The valuation method does however have a negative affect on the true and fair view due to considerable deficiencies in reliability. If relevance can be considered to make up for these deficiencies, it can be argued that FVA contributes to the true and fair view of a company.

<p>Sverige är indelat i två regioner; 18 landsting och 290 kommuner. Dessa delar ansvarar för den samhällsservice som finns där vi bor i form av skola, förskola, äldreomsorg och socialomsorg. Det råder en decentraliserad organisationsstruktur där förvaltningarna i respektive kommun är självstyrda. E-förvaltning är ett aktuellt område där staten önskar utveckla och förbättra sina olika verksamheter med hjälp av IT. Många kommuner utvecklar nu e-strategier och handlings för att strukturera sin IT-verksamhet. Järfälla och Haninge kommun har kommit en bit på vägen för att förbättra sin e-förvaltning genom två olika tillvägagångssätt. Järfälla har i dagsläget upprättat sin e-strategi och ska nu se över hur omorganiseringen av verksamheten ska se ut. Haninge kommun har konsoliderat sin IT-support och drift samt kartlagt en viss del av IT-verksamheten, och ska nu sammanställa en konkret e-strategi. Gemensamma tjänster (shared services) är ett koncept som har använts flitigt inom den privata sektorn i många stora internationella företag. Det går ut på att lägga en enhet inom organisationens gränser som hanterar de gemensamma stödfunktionerna som finns i verksamheten. Vi avser att genomföra en förstudie med en nulägesanalys av kommunernas verksamhet i relation till deras IT-funktioner. Därefter ämnar vi bidra med en nyttoanalys som kan underlätta i utvärderingen av IT-relaterade investeringar och eventuellt införande av gemensamma tjänster. Vi kommer fram till att det finns ett antal parametrar som kommunerna bör fokusera på när de värderar sin IT-verksamhet och e-strategi. Vi ser en möjlighet att införa en gemensam tjänsteenhet för vissa av IT-funktionerna, medan drift och support troligen lämpars sig bäst för outsourcing. Rekommendationen är att först göra en tydlig och detaljrik kartläggning av IT-verksamheten och organisationen för att sedan bedöma hur infrastruktur skall se ut och e-strategin utformas.</p>

Sverige är indelat i två regioner; 18 landsting och 290 kommuner. Dessa delar ansvarar för den samhällsservice som finns där vi bor i form av skola, förskola, äldreomsorg och socialomsorg. Det råder en decentraliserad organisationsstruktur där förvaltningarna i respektive kommun är självstyrda. E-förvaltning är ett aktuellt område där staten önskar utveckla och förbättra sina olika verksamheter med hjälp av IT. Många kommuner utvecklar nu e-strategier och handlings för att strukturera sin IT-verksamhet. Järfälla och Haninge kommun har kommit en bit på vägen för att förbättra sin e-förvaltning genom två olika tillvägagångssätt. Järfälla har i dagsläget upprättat sin e-strategi och ska nu se över hur omorganiseringen av verksamheten ska se ut. Haninge kommun har konsoliderat sin IT-support och drift samt kartlagt en viss del av IT-verksamheten, och ska nu sammanställa en konkret e-strategi. Gemensamma tjänster (shared services) är ett koncept som har använts flitigt inom den privata sektorn i många stora internationella företag. Det går ut på att lägga en enhet inom organisationens gränser som hanterar de gemensamma stödfunktionerna som finns i verksamheten. Vi avser att genomföra en förstudie med en nulägesanalys av kommunernas verksamhet i relation till deras IT-funktioner. Därefter ämnar vi bidra med en nyttoanalys som kan underlätta i utvärderingen av IT-relaterade investeringar och eventuellt införande av gemensamma tjänster. Vi kommer fram till att det finns ett antal parametrar som kommunerna bör fokusera på när de värderar sin IT-verksamhet och e-strategi. Vi ser en möjlighet att införa en gemensam tjänsteenhet för vissa av IT-funktionerna, medan drift och support troligen lämpars sig bäst för outsourcing. Rekommendationen är att först göra en tydlig och detaljrik kartläggning av IT-verksamheten och organisationen för att sedan bedöma hur infrastruktur skall se ut och e-strategin utformas.