Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nätverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar på politik och huruvida politiskt deltagande främjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmänheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt ämne att studera i uppsatsen.

The European Union is struggling to maintain democracy and tries to increase the participation among the citizens in Europe. The European Citizens’ Initiative, ECI, is a platform established by the European Commission to allow citizens to propose new legislation. “Water and sanitation are a human right! Water is a public good, not a commodity!” is the first ECI that has met the requirements. Participatory democracy is an effective instrument to raise the democracy in EU but it requires inclusiveness and a serious response from the Commission. More than one year has lapsed since the first ECI was registered and several negotiations has taken place in order to establish a strategy so that water and sanitation become a human right among the member states in the EU. At this point the Commission has no ambition to pass the water and sanitation initiative as a legislative procedure because the requirements contradict the internal market rules. Unfortunately the ECI has not yet achieved its goals even though the Commission has acknowledged that water and sanitation are a human right. The ECI is still under development and so far it does not yet meet the ambition to decrease the democratic deficit within the EU.

Hur ser en kommun på medborgardialog? Sammanfaller det med medborgarnas syn? Och gör det någon skillnad när det kommer till tilliten till kommunen om individen deltar jämfört med den som inte gör det?  Dessa är frågor som denna studie ämnar svara på, och syftet blir därför tudelat. I första steget beskrivs hur medborgardialoger I Gislaveds kommun presenteras I officiella texter och dokument. Det andra steget ser på hur kommunens arbete med medborgardialoger uppfattas av medborgarna samt möjlig påverkan på deras tillit till kommunen. Ett ytterligare aspekt I analysen uppkommer I jämförelse mellan individer som har deltagit I medborgardialog och individer som inte har gjort det.  Materialet består av kvalitativa texter, så som officiella dokument, och resultatet av två enkätundersökningar. En enkät delades ut till dialogdeltagare som svarade på frågor både före och efter medborgardialogen. Den andra enkäten delades ut för hand till kommunmedborgare, och den bestod av liknande frågor som den första del som besvarades av dialogdeltagarna.   Studiens huvudsakliga slutsats är att kommunen och medborgarna som svarat till viss del verkar se på dialogens syfte på olika sätt. Kommunen presenterar det främst som ett verktyg för att sprida information, och bland vissa av medborgarna verkar uppfattningen istället vara att dialogen är ett möjligt verktyg för inflytande. Paradoxalt var det många av dialogdeltagarna som uttryckte lägre tillit till processen I jämförelse med de som inte deltog.

Medborgardeltagandet innebär en process där makten över planeringen förs i olika hög utsträckning över till medborgarna. Samtidigt som det ofta beskrivs som en positiv demokratisk process är det inte helt problemfritt. Många gånger finns det ett glapp mellan retorik och verklighet. Denna uppsats ämnar till att analysera, utifrån en kvalitativ metod med intervjuer, hur detaljplanerare uppfattar medborgardeltagandet i planeringen. Detta görs för att undersöka om de tenderar att ha en expertinriktad eller en medborgarinriktad uppfattning av medborgardeltagande. Detta görs genom att undersöka hur planerarna uppfattar kunskapsutbytet, betydelsen av medborgarna och sin egen yrkesroll i relation till medborgaren. Uppsatsens resultat är att det finns tendenser som talar för att planerarna både har medborgarinriktade och expertinriktade uppfattningar, dock i huvudsak expertinriktade uppfattningar. Även om alla intervjuade planerare uppfattar att det är viktigt med medborgardeltagande och att det tillför planeringsprocessen värdefulla aspekter tycks det också handla om en process där planerare uppfattar att de bland annat ska i stor utsträckning informera medborgare.

<p>The overall purpose of this essay is to study in which degree the democratic model that is called participant democracy works in the Swedish municipalities. To achieve what I set out to do I will focus on a central political area in which the Swedish municipalities has sovereignty versus the state, in other words in an area where they rule themselves. That political area will then represent how well the participant democracy works in the Swedish municipalities. The research questions then becomes:</p><p>Does the participant democracy at Swedish Municipality level work in a satisfying way?</p><p>Does the participant democracy in a large Swedish Municipality in a central political area work?</p><p>Does the participant democracy in a small Swedish Municipality in a central political area work?</p><p>Are there similarities and differences between the municipalities?</p><p>If so, how can that be explained?</p><p>To answer these questions I will study documents regarding the planning and building area. The Swedish municipality has an obligation through the law to provide a document that is a strategic plan for how the building in the municipality will take place. This document is called in Swedish “översiktsplan”. The second document in the essay consists of the alterations to the first document after the citizens and other have had there say. In Swedish: “samrådsredogörelse”. These two documents will give me a view over what the municipality was planning and then compare it too the changes, if there were any, after the citizens and others have said their opinion.</p><p>The outcome of the essay was that the participant democracy worked in both a large and small Swedish municipality and therefore the conclusion is that the participant democracy at Swedish municipality level works in a satisfying way. Although the participant democracy is working there is a problem with one of its components. The meaningful participant part has shown itself lacking in these two Swedish community’s as a result of that it is more common for either the political parties or the business world then the common citizen to get there opinion through.</p><p>The last research question was regarding the similarities and differences between the two municipalities. The similarities that exist are by my opinion based on the will of the rulers in the municipalities, they want to engage the citizens and they want for them to have a opportunity to get involved in the municipalities development. The differences however is in the way they want to achieve it.</p>

<p>Deltagandet i organisationer och föreningar sjunker och det ses som ett hot mot demokratin. Det finns några få undantag och det är pensionärsorganisationerna. De är representerade i pensionärsråd som finns i varje svensk kommun med syfte att bevaka äldrefrågor i kommunen. Studien belyser ledamöternas syn på pensionärsrådens demokratiska möjligheter till inflytande, hur ledamöterna ser på sitt uppdrag och vad de anser att syftet med pensionärsrådet är eller bör vara. Valet föll på Stockholms stadsdelsnämnders pensionärsråd. Studien är en kvalitativ intervjuundersökning och genomfördes i sju stadsdelar i Stockholm där en ledamot i varje utvald stadsdel intervjuats. I det strategiska urvalet valdes två innerstadsdelar, två närförorter och tre ytterstadsdelar för att få ett socioekonomiskt och etniskt korrekt Stockholm representerat i studien. Intervjumaterialet delades in i fem teman: ledamöternas syn på uppdraget, bakgrundens betydelse, påverkansmöjligheter, strategier och hinder för påverkan. Den teori som använts som stöd i studiens analys är Jürgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och politisk viljebildning. Det framkom att bakgrunden för ledamöterna hade betydelse i hur de såg på sitt uppdrag och att engagemanget var den stora möjligheten till inflytande. Det spelade även en viss roll om ledamöterna var insatta i den byråkratiska ordningen.</p>

Deltagandet i organisationer och föreningar sjunker och det ses som ett hot mot demokratin. Det finns några få undantag och det är pensionärsorganisationerna. De är representerade i pensionärsråd som finns i varje svensk kommun med syfte att bevaka äldrefrågor i kommunen. Studien belyser ledamöternas syn på pensionärsrådens demokratiska möjligheter till inflytande, hur ledamöterna ser på sitt uppdrag och vad de anser att syftet med pensionärsrådet är eller bör vara. Valet föll på Stockholms stadsdelsnämnders pensionärsråd. Studien är en kvalitativ intervjuundersökning och genomfördes i sju stadsdelar i Stockholm där en ledamot i varje utvald stadsdel intervjuats. I det strategiska urvalet valdes två innerstadsdelar, två närförorter och tre ytterstadsdelar för att få ett socioekonomiskt och etniskt korrekt Stockholm representerat i studien. Intervjumaterialet delades in i fem teman: ledamöternas syn på uppdraget, bakgrundens betydelse, påverkansmöjligheter, strategier och hinder för påverkan. Den teori som använts som stöd i studiens analys är Jürgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och politisk viljebildning. Det framkom att bakgrunden för ledamöterna hade betydelse i hur de såg på sitt uppdrag och att engagemanget var den stora möjligheten till inflytande. Det spelade även en viss roll om ledamöterna var insatta i den byråkratiska ordningen.

En intensiv förändringsprocess har kunnat identifieras runt om i Sveriges kommuner där en rad reformer genomförts i syfte att skapa forum för ökat medborgerligt deltagande. Syftet är att på så vis stärka demokratin på lokal nivå. I Halmstads kommun arbetar man med medborgerligt deltagande i flera projekt, Framtid Oskarström är ett av dem. Det finns dock en spänning i debatten kring om den lokala demokratin stärks genom att arbeta med medborgerligt deltagande. Omfattande kritik har riktats mot det deltagardemokratiska idealet, ändå arbetar Sveriges kommuner intensivt med att öka det medborgerliga deltagandet i politiska projekt och processer mellan de allmänna valen. Denna uppsats har två stycken syften. För det första har nivån av medborgerligt deltagande i projektet Framtid Oskarström studerats och för det andra har utsagor om kritik mot det deltagardemokratiska idealet undersökts. Fem stycken intervjuer har genomförts och resultatet visar att nivån av medborgerligt deltagande i Framtid Oskarström är medverkande dialog och respondenternas utsagor om kritiken som riktats mot det deltagardemokratiska idealet visar att det finns kritik som respondenterna håller med om, och som de inte håller med om.

According to the Swedish curriculum the education should establish respect for human rights and democratic values (Skolverket, 2011, s.7). The purpose of this study is to investigate how five first grade teachers understand the democracy education and how they practice it in reality. I have, based on the purpose of this study issued following questions: What is the teachers interpretation of the democracy education?  How does the teachers work with democracy in practice? What difficulties does the teachers see with the democracy education? This study is made through a qualitative method based on interviews with five teachers. The results show that the teachers at both schools, despite the different definitions of the concept of democracy, yet interprets democracy education relatively equal. All of the teachers perceive the democracy education as an assignment where the focus is on student participation, responsibility and opinions as well as human rights. In practice the work with the democracy education is done through activities such as class councils and voting. The teachers also emphasizes discussions as an important part of the democracy education which can be linked to deliberative democracy. The difficulties that teachers see with the democracy education concerns being neutral to certain values. One conclusion from this study is that teachers work with democracy education mostly on the basis of learning for and learning through democracy.

Medborgardialog är ett svenskt samlingsnamn för olika deltagardemokratiska metoder och praktiker, gemensamt är att det handlar om metoder för att låta medborgarna komma till tals i politiken. Medborgardialog förespråkas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och används i många svenska kommuner. I den här uppsatsen studeras ett fall av medborgardialog face-to-face i en svensk kommun. Detta görs genom analys av dokument och deltagande observation samt intervjuer med medborgare, tjänstemän och politiker, för att se i vilken mån fallet uppfyller de deltagardemokratiska värdena: deltagande, inflytande, roller och relationer och deliberation. Fallet jämförs mot teori och tidigare forskning i det övergripande syftet att utröna vilken betydelse medborgardialogen har för demokratin. Med grund i intervjuerna studeras också respondenternas förväntningar och syn på medborgardialog för att ta reda på om de överensstämmer. Resultatet visar att den studerade medborgardialogen i låg grad uppfyller de deltagardemokratiska värdena men att det till viss del finns samsyn och gemensamma förväntningar på medborgardialogen mellan medborgare, tjänstemän och politiker.