<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den generella föreställningen om att pojkar inte läser stämmer. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter och intervjuer med elever och lärare. Våra resultat visar att påståendet om att pojkar inte läser är mer komplext än så. Pojkarna ser sig inte som läsare trots deras breda kontakter med texter, eftersom de anser att läsning är böcker och tidningar. Deras åsikter kring läsning ligger också rotat i deras genuskonstruktion och identitetsskapande, och påverkas av faktorer som grupptryck, hemförhållanden och förväntningar från skolan.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger formar innemiljön på förskolan 1-3 år för att stimulera det kompetenta barnet. Vi vill titta på hur innemiljön ser ut på förskolor idag, vilket material det finns på avdelningarna, hur det är placerat och hur höga möblerna är. Vi vill även ta reda på om pedagogerna ser de små barnen som kompetenta och hur de tänker kring innemiljön i förhållande till det kompetenta barnet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på fem olika småbarnsavdelningar inom samma kommun. Besöken på förskolorna inleddes med en observation av innemiljön. Därefter gjordes en intervju med en förskollärare från den avdelningen. Resultat: Det fanns både likheter och olikheter mellan de olika förskolorna och mellan pedagogerna. Vilket material som fanns på förskolorna var tämligen lika. Något som skiljde sig åt mer mellan de olika förskolorna var barnens tillgänglighet till materialet. Även pedagogernas barnsyn och syn på det kompetenta barnet var olika. Pedagogernas syn på vad ett kompetent barn är varierade, vilket man till stor del kunde se genom hur avdelningarna var utformade.</p>

Denna uppsats handlar om en organisationsförändring och vilken syn och delaktighet som medarbetarna i organisationen känner inför denna förändringsprocess. Syftet med min uppsats är således att studera hur medarbetare upplever organisationsförändringen och vad de har för förväntningar eller farhågor relaterade till den. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Det teoretiska ramverket som jag använt mig av är organisationskultur, organisationsförändring, motstånd och delaktighet vid förändringar. Resultatet av uppsatsen visar på att de är möjligt att åstadkomma en god organisationsförändring. Det är viktigt att ledningen gör alla medarbetarna så delaktiga som möjligt i besluten för att minska motståndet. Delaktighet kan vara viktigare än nödvändighet när det gäller attityder till förändringen.

Trots ett starkt intresse för golf, där närmare en femtedel av Sveriges befolkning uppger sig vara intresserade av golf, så har Svenska Golfklubbar de tre senaste åren haft en negativ medlemsutveckling. Det är framförallt i storstadsregionerna som den största avmattningen av medlemskap de senaste åren förekommit. Syftet med denna uppsats är att genom en undersökning av Kungsängen GC, Österåker GK, Bro-Bålsta GK och Täby GK se om det finns faktorer och i sånt fall vilka som kan påverka medlemsutvecklingen hos de utvalda golfklubbarna. För att kunna uppnå ett så bra resultat som möjligt valde författarna att genomföra en kvalitativ studie med ett urval av fyra golfklubbar i Stockholms golfdistrikt. Dessa intervjuer ägde rum i respektive golfklubb där författarna fick möjlighet att intervjua högste representant i form av klubbchef eller VD på de utvalda golfklubbarna. Till sin hjälp använde författarna sig av en modell ”Det utvidgade tjänsteerbjudandet” av Grönroos, ”Tjänstekonceptet av Edvardsson” samt olika vetenskapliga artiklar om ”Omgivningens påverkan av den upplevda tjänsten”. Det viktigaste resultatet av uppsatsen är att vikten av att inte enbart vara beroende av, eller ha fokus, på kärntjänsten utan istället fokusera på att erbjuda ett balanserat totalt tjänsteerbjudande.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den generella föreställningen om att pojkar inte läser stämmer. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter och intervjuer med elever och lärare. Våra resultat visar att påståendet om att pojkar inte läser är mer komplext än så. Pojkarna ser sig inte som läsare trots deras breda kontakter med texter, eftersom de anser att läsning är böcker och tidningar. Deras åsikter kring läsning ligger också rotat i deras genuskonstruktion och identitetsskapande, och påverkas av faktorer som grupptryck, hemförhållanden och förväntningar från skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger formar innemiljön på förskolan 1-3 år för att stimulera det kompetenta barnet. Vi vill titta på hur innemiljön ser ut på förskolor idag, vilket material det finns på avdelningarna, hur det är placerat och hur höga möblerna är. Vi vill även ta reda på om pedagogerna ser de små barnen som kompetenta och hur de tänker kring innemiljön i förhållande till det kompetenta barnet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på fem olika småbarnsavdelningar inom samma kommun. Besöken på förskolorna inleddes med en observation av innemiljön. Därefter gjordes en intervju med en förskollärare från den avdelningen. Resultat: Det fanns både likheter och olikheter mellan de olika förskolorna och mellan pedagogerna. Vilket material som fanns på förskolorna var tämligen lika. Något som skiljde sig åt mer mellan de olika förskolorna var barnens tillgänglighet till materialet. Även pedagogernas barnsyn och syn på det kompetenta barnet var olika. Pedagogernas syn på vad ett kompetent barn är varierade, vilket man till stor del kunde se genom hur avdelningarna var utformade.

The purpose of this study is to investigate how activities in elderly care matters to well-being among elderly people, from both user perspective and staff perspective. The study is made out of a qualitative method, this to create a deep-going understanding of how the people participating in the investigation are experiencing the impact of activities on well-being from their unique situation. Personal interviews have been used as method. Six persons were participating, three elderly persons and three persons working as staff. All interviews were made in a “short-time” ward in the county of Västernorrland. The result of the investigation shows that the elderly people that were interviewed not directly related the participation in activities to feelings of well-being. On the other hand the practice of personal interests had a positive effect on their well-being. The staff expressed that meaningful activities can be to notice the “little” in everyday life and that the elder people get the possibility to take charge of functioning abilities. / Syftet med denna studie är att undersöka vad aktiviteter inom äldreomsorgen har för betydelse för välbefinnandet hos de äldre utifrån ett brukar- och personalperspektiv. Studien undersöks utifrån en kvalitativ ansats, detta för att skapa en djupgående förståelse för hur de personer som deltagit i undersökningen upplever aktiviteters inverkan på välbefinnande utifrån sin specifika situation. Som metod för uppsatsen personliga intervjuer använts där intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att frågorna har en tydlig struktur med färdigarbetade ämnen som innehåller följdfrågor. I undersökningen deltog sammanlagt sex personer, varav tre personer med brukarbakgrund och tre personer som arbetar som omsorgspersonal. Alla intervjuer utfördes en Korttidsenhet i Västernorrlands län. Resultatet från undersökningen visade att de brukare som intervjuades inte direkt relaterade utförandet av aktiviteter till känsla av välbefinnande, medan utförandet av personliga intressen hade en positiv inverkan på deras välbefinnande. Personalen uttryckte att meningsfulla aktiviteter kunde vara att uppmärksamma det ”lilla” i vardagen och att de äldre får ta tillvara på funktionsförmågor.

Arbetsmarknaden och således anställningsrelationen har under de senaste åren genomgått en kraftig förändring. Ett resultat till följd av detta är ett ökat intresse för det psykologiska kontraktet som visat sig ha en avgörande betydelse för organisationens funktion och dess individer. Syftet med denna studie var därför att, med utgångspunkt från teorin om det psykologiska kontraktet, utreda hur en svensk organisations chefer definierar ömsesidiga förväntningar inom anställningsrelationen samt hur de arbetar med att kommunicera dessa förväntningar. Datainsamlingen utfördes genom djupintervjuer med sex chefer inom säljbranschen och materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet visade på förväntningars gestaltande i form av hårda och mjuka förväntningar. Framträdande var även när och på vilket sätt en organisation kommunicerar förväntningar. Slutligen har konstaterats att dagens mer individualistiska arbetstagare, utmanar organisationer att utveckla nya strategier för en mer effektiv kommunikation av förväntningar inom anställningsrelationen. / Projektet Callcenter kompetens – Generation Y, är ett EU-projekt grundat av den Europeiska Socialfonden i Sverige

Det undermedvetna är ett enormt ämne med många teorier. Bland dessa finns det olika uppfattningar om hur vi ska tolka dess betydelse. Uppsatsen belyser hur vi kan se på det undermedvetna. Hur vi kan laborera med det undermedvetna i film? Vad har det för syfte att i film använda det undermedvetna och upphäva de normala livsmönster som gäller? Vilken betydelse har bilden för våra minnen? Vad händer med oss när vi kommer i kontakt med våran inre värld? Uppsatsen beskriver hur våra inre bilder skapas. Den jämför vilka skillnader det finns i våra inre bilder när vi läser respektive ser film. Slutligen ställs frågor kring hur vi kan använda det undermedvetna och våra inre bilder i en konstnärlig process.

Detta är en undersökning om färg och trä och hur de tillsammans kan skapa ett mervärde ihop, hur människor upplever och uppfattar färg och träkombinationer. Färg och trä är de ämnen jag valt att jobba med under mitt examensjobb. Det är två stora och väldigt närvarande ämnen i vårt dagliga liv. Min förstudie handlar om simultankontrast och hur vi människor drivs av att förstärka och tydliggöra skillnader som i sin tur bildar en balans,en harmoni. Jag har med hjälp av resultat av en enkätundersökning, litteraturstudier och praktiskt gestaltningsarbete försökt tydliggöra och lyfta fram de möjligheter som dyker upp om man vågar jobba med färg och trä i samma kontext. I undersökningens frågeformulär presenterades en ask och en körsbärs träbit med vardera 8 olika kulörer men inom samma färgskala. Jag ville undersöka hur man upplever färg i kombination med trä. Undersökningen visade att den färg som i kulör stod längst från asken respektive körsbärsträdet naturliga färg var den som testpersonerna oftast föredrog. Resultatet stämmer med den sedan tidigare kunskapen om att människor strävar efter att förstärka och tydliggöra skillnader i det visuella gestaltandet. Resultatet applicerade jag på två stolar, så kallade easy chair. Jag utformade stolarna med min nyvunna kunskap om harmoni mellan färg och trä. Resultatet blev till stor belåtenhet. / This is a study of color and wood and how they interact to create value together, how people experience and perceive color and wood. Paint and wood are the topics I chose to work with during my graduate exam. They are two large and very current topics in our daily lives. My study is about induction and how we humans are driven to strengthen and clarify the differences which in turn produces a balance, a harmony. I have been using the results of a survey, literature reviews and practical design work sought to clarify and highlight the opportunities that arise for those who dare to work with paint and wood in the same context. The survey questionnaire was presented with a piece of European ash and a cherry piece of wood, each with eight different colors but the same color scale. I wanted to explore how people experience color in combination with wood. The survey showed that the color which was far from the European Ash and the cherry tree’s natural color was the test subjects mostly preferred. The result is the same since the previous knowledge of the human strive to strengthen and clarify the differences in the visual shaping. The result, I applied on two chairs, so-called easy chair. I designed the chairs with my newfound knowledge of harmony between paint and wood. The result was a great satisfaction.