No description available.

No description available.

No description available.

<p>Trots ett starkt intresse för golf, där närmare en femtedel av Sveriges befolkning uppger sig vara intresserade av golf, så har Svenska Golfklubbar de tre senaste åren haft en negativ medlemsutveckling. Det är framförallt i storstadsregionerna som den största avmattningen av medlemskap de senaste åren förekommit. Syftet med denna uppsats är att genom en undersökning av Kungsängen GC, Österåker GK, Bro-Bålsta GK och Täby GK se om det finns faktorer och i sånt fall vilka som kan påverka medlemsutvecklingen hos de utvalda golfklubbarna. För att kunna uppnå ett så bra resultat som möjligt valde författarna att genomföra en kvalitativ studie med ett urval av fyra golfklubbar i Stockholms golfdistrikt. Dessa intervjuer ägde rum i respektive golfklubb där författarna fick möjlighet att intervjua högste representant i form av klubbchef eller VD på de utvalda golfklubbarna. Till sin hjälp använde författarna sig av en modell ”Det utvidgade tjänsteerbjudandet” av Grönroos, ”Tjänstekonceptet av Edvardsson” samt olika vetenskapliga artiklar om ”Omgivningens påverkan av den upplevda tjänsten”. Det viktigaste resultatet av uppsatsen är att vikten av att inte enbart vara beroende av, eller ha fokus, på kärntjänsten utan istället fokusera på att erbjuda ett balanserat totalt tjänsteerbjudande.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett modeföretag skapar en varumärkesidentitet genom visuell bildkommunikation i det nya medielandskapet. Uppsatsen bygger på en fallstudie av modeföretaget Eytys visuella bildkommunikation på den digitala kommunikationskanalen Instagram. Studiens frågeställning är: ​Hur använder ett modeföretag visuell bildkommunikation för skapa en varumärkesidentitet i det nya medielandskapet? Studiens teoretiska ramverk baseras på två teorier; ​Aaker Model av David Aaker och ​Images and Information in Cultures of Consumption av Martin Hand. Studien baseras på en kvalitativ intervju, en kvantitativ innehållsanalys och en semiotisk bildanalys. Uppsatsens empiriska data baseras på en kvalitativ intervju med Eytys PR- och marknadschef Lisa Nordlund, Eytys publicerade bilder på Instagram samt en kompletterande intervju med Philip Warkander, doktor i modevetenskap. Studiens resultat påvisar att Eytys publicerar flera olika typer av bilder för att skapa en varumärkesidentitet genom visuell bildkommunikation på Instagram. Den största kategorin bilder som publiceras är retroreferensbilder på bland annat konst, ikoner och arkitektur. Dessa blandas med bilder på produkter samt bilder från deras egna kampanjer. Vidare påvisar studien att Eytys har ett varumärkesfokus snarare än ett produktfokus, vilket främst bygger på symboliska och abstrakta värden. Studien konstaterar att ett sätt för modeföretag att skapa en varumärkesidentitet genom visuell bildkommunikation är att kombinera olika bilder, som främst fokuserar på symboler. Genom att kommunicera detta via digitala kommunikationskanaler kan företag nå ut i det nya medielandskapet.

SammanfattningBegreppet ”det kompetenta barnet” är vanligt förekommande inom svensk förskola och detta uttryck utgår från vad pedagogerna har för syn på barn i dagens förskola. Pedagogerna har en viktig roll i att lyfta fram barnens kompetenser och i att förstå barnens perspektiv, vilket påvisas både i förskolans styrdokument och i aktuell forskning. Utifrån synen på ”det kompetenta barnet” ska barns möjligheter till inflytande stärkas i den dagliga verksamheten, för att höja den pedagogiska kvalitén i förskolan. Tidigare och aktuell forskning visar att det finns både möjligheter och svårigheter med barns inflytande, vilket medför att pedagogerna kontinuerligt behöver diskutera och reflektera över sitt förhållningssätt och sin barnsyn.SyfteSyftet med studien är att undersöka barns inflytande i förskolan och ta reda på vilken syn barn och pedagoger har på det kompetenta barnet i frågan om barns möjligheter att utöva inflytande i förskolan.MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod med intervju som redskap. Vi har intervjuat två pedagoger och utfört en gruppintervju med barn. Vid intervjuerna använde vi oss av halvstrukturerade frågor, där frågorna vidareutvecklades efter individens svar.ResultatResultatdelen visar att pedagogernas förhållningssätt är grunden till vilka möjligheter barnen har till inflytande över verksamheten. De intervjuade pedagogerna som deltog i vår studie menar att barn kan mer än vad pedagogerna tror och att det är viktigt att tro på ”det kompetenta barnet”. Resultatet visar att barnen delvis var medvetna om sitt inflytande och pedagogerna lyfter fram vikten av synliggöra deras inflytande och hjälpa barnen att sätta ord på sina tankar och idéer. Pedagogerna betonar att ta vara på de vardagliga samtalen med barnen för att kunna utmana och utveckla verksamheten och dess miljö.

I föreliggande arbete studeras hur formativ bedömning har införts i matematik-undervisningen i en studieförberedande gymnasieklass. Vid formativ bedömning kartlägger man vad eleverna redan kan för att sedan använda denna information för att förbättra undervisningen och lärandet. Frågeställningarna har varit hur läraren anpassar undervisningen för elevers olika behov, hur matematikundervisningen upplevs ur ett elevperspektiv samt vilken uppfattning läraren har om elevernas måluppfyllelse. Webbaserade genomgångar som hemläxa och webbverktyg används vid undervisningen. Studien är en fallstudie som består av deltagande observationer, intervjuer och en enkät. Resultatet visar att eleverna vid lärande använder metakognitiva strategier samt är väl medvetna om mål och kriterier. Eleverna är i stort sett nöjda med återkopplingen. När det gäller elevernas måluppfyllelse går det inte att dra generella slutsatser, men undervisningen blir enligt läraren mer likvärdig då alla elever kan se de webbaserade genomgångarna och inte är beroende av föräldrarnas stöd.

I det här arbetet har jag utforskat hur användningen material som inte var avsett påverkar kompositionsprocessen samt den musikaliska slutprodukten. Syftet med arbetet var att leta efter ett nytt tonspråk som samtidigt hade en stark förankring i mitt egna musikaliska idiom. För att åstadkomma detta använde jag mig av två metoder. Den ena innebar att styckena i arbetet skulle bestå av material som hade sitt ursprung i felspelningar. Den andra gick ut på felskrivningar i transkriberingsprocessen skulle sparas och inkorporeras i stycket. Totalt skrev jag sex korta etyder och en längre slutkomposition. De tre första etyderna är skrivna för solo-piano, de tre nästkommande för piano och klarinett och slutkompositionen för tvärflöjt, violoncello och två pianon. Slutsatserna jag drog ifrån arbetet var att användningen av det oavsedda som musikalisk komponent har både fördelar och nackdelar. Det ledde till en del estetiskt tilltalande och nyskapande idéer, men också till en del mindre estetiskt tilltalande idéer som heller inte var särskilt originella. Min teori var att detta berodde på att mina pragmatiska metoder för användande av det oavsedda tog bort möjligheterna att sortera ut de bra idéerna från de dåliga.

Cette thèse cofinancée par le CNRS et Framatome a porté sur l'étude d'une cavité supraconductrice de type spoke et de son coupleur de puissance associé. Les résultats ont été utilisés dans le cadre du 5ème PCRD et notamment pour l'accélérateur linéaire de protons de forte intensité(6mA) du projet de réacteur hybride XADS. La cavité (F=352MHz, BETA=0.35) a été testée à 4K et 2K. Ses performances à 4K donnent des marges confortables par rapport au cahier des charges XADS, ce qui est utile pour la fiabilité de l'installation. A 2K le champ accélérateur maximum est de 16MV/M ce qui est une référence mondiale.Le port de couplage de la cavité a été optimisé : sa position et son diamètre ont été modifiés pour diminuer les pertes HF sur l'antenne et limiter les risques de multipacting. Pour minimiser les pertes HF le mode de couplage avec la cavité choisie est électrique.Différents types de fenêtre céramique ont été étudiés afin de rendre fiable ce point critique du coupleur : disques coaxiaux avec ou sans chokes ou cylindrique creux coaxial . L'optimisation a porté sur la puissance réfléchie, les pertes dans la céramique, et le champ électrique de surface. Le disque muni de choke a également été modélisé et a fait l'objet d'une étude grâce à la théorie des lignes. L'ensemble des fenêtres a été étudié de manière systématique en fonction de différents paramètres géométriques. Le disque sans chokes semble un bon candidat pour notre application. La source de puissance sera un amplificateur état solide. Un coupleur entièrement coaxial est réalisable et sera fabriqué et testé prochainement.

<p>Mitt syfte med denna uppsats är att studera det magiska tänkandet hos barn i åldrarna 8-13 år. Jag ämnar lyssna på barnens tankar om magi och genom detta få en bild av hur de uppfattar magi, med hjälp av två filmer med magiska inslag. Möjligheterna att för ytterligare en tid tro på jultomten och häxor och andra magiska väsen bidrar till en trygghet hos barn som många gånger vuxit upp för fort, menar medieforskaren Ulf Dahlquist. Denna teori har väckt frågor hos mig. Min huvudfrågeställning lyder: Hur ser barns magiska tänkande ut i åldrarna 8-13 år? Med detta menar jag om fantasivärlden är en värld av fantasi eller verklighet. Finns det alltjämt hos dem en ovisshet om gränserna mellan fantasi och verklighet? Vad är på riktigt respektive vad är på låtsas? Jag kommer att göra en analys av barns synsätt och tankar utifrån filmerna Harry Potter och den flammande bägaren från 2005 och Berättelsen om Narnia: Häxan och lejonet från 2005.</p><p>Jag utgår från en hermeneutisk vetenskapssyn och har en kvalitativ ansats. Som underlag för min analys har jag studerat litteratur på området och genomfört ostrukturerade intervjuer med representanter för den målgrupp jag undersökt.</p><p>I filmens värld kan gränser vara flytande och det är inte alltid lätt att inse när något är på låtsas eller på riktigt. Fantasin gör det möjligt att abstrahera från det omedelbart givna och reflektera över frågor som personlig identitet, förändringar, konventioner, moraliska principer och naturlagar. Detta funderande med hjälp av fantasin möjliggör en insikt om hur världen är beskaffad och var gränserna går för vad som är möjligt och omöjligt.</p><p>Min slutsats är att det som barn tror på eller inte tror på är beroende av deras intresse och den familj som de växer upp i och präglas av. Det magiska tänkandet verkar inte vara åldersbundet, utan en individuell process som grundar sig på sociala premisser. Sammantaget visar denna studie att barns tro är långt ifrån konstant och generell utan den utgår ifrån varje enskild individ. Tron på det magiska kan inge hopp och möjligheter som i sin tur inger spänning, kärlek eller trygghet vilket kan förklara varför vissa barn har kvar mer av det magiska tänkandet än andra då de kanske behöver det mer än andra. Svaret på min fråga hur det magiska tänkandet ser ut hos barn i åldrarna 8-13 år är således komplex och individuellt.</p>