Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett växande folkhälsoproblem både i Sverige och i resten av världen. Vid diabetes typ 2 har kroppen svårt att hålla sockerhalten i blodet på en tillräcklig låg nivå. Diabetes typ 2 som inte är under kontroll kan utveckla allvarliga diabeteskomplikationer. Då egenvård är en viktig del av behandlingen och patienten har det största ansvaret för egenvården har  sjuksköterskan en viktig roll att genom en individuell anpassad kommunikation och information ge det stöd och råd som patienten behöver för att genomföra egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av diabetes typ 2 Metod: Litteraturöversikten genomfördes utifrån 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl Complete användes för insamling av resultatartiklar. Artiklarna analyserades för att skapa gemensamma teman. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Svårigheter att förändra kostvanor, Svårigheter att förändra vanor kring fysisk aktivitet, Det professionella stödet, Stöd från närstående. Sammanfattning: Litteraturöversikten visade det att personer med diabetes typ 2 saknade individ anpassad information och hade negativa upplevelser från vårdmöten. Att upprätthålla hälsosamma levnadsvanor upplevdes tidskrävande och komplicerad. Personer med diabetes typ 2 har behov av stöd och information anpassad efter deras behov för att genomföra egenvårdsrutiner. / Background: Diabetes type 2 is a growing public health care both in Sweden and the rest of the world. In type 2 diabetes, the body has difficulty keeping the sugar level in the blood low enough. Type 2 diabetes that is not under control can create serious diabetes complications. Since self-care is the most important part of the treatment and the patient has the greatest responsibility for self-care, the nurse has an important role to provide, through individually adapted communication and information, the support and advice the patient needs to carry out self-care. Aim: The aim of this study was to describe persons’ experiences of self-care in type 2 diabetes Method: A literature review has been carried out based on ten qualitative scientific articles. The databasens PubMed and Cinahl Complete were used for the collection of outcome articles. The articles were analyzed to create common themes. Results: The results are presented in four main themes: Difficulties in changing dietary habits, Difficulties in changing habits around physical activity, The professional support, Support from relatives. Summary: The literature rewiew showed that persons with type 2 diabetes lacked individually adapted information and hade negative experiences from care meetings. To maintain healty lifestyle habits was perceived as time-consuming and complicated. Persons with type 2 diabetes need support and information adapted to their needs for to carry out self-care routines.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom där insulinresistens leder till att kroppen får högre glukosnivåer i blodet. Orsakerna till diabetes typ 2 är inte helt kartlagda men bidragande faktorer är övervikt och fetma. Egenvård är en stor del i behandlingen av diabetes typ 2 och personcentrerad omvårdnad utgår från varje individs förutsättningar.Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av egenvård vid diabetes typ 2.Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning. Medline och Cinahl var databaserna som användes. 11 artiklar svarade på syftet och analyserades med integrerad analys.Resultat: Resultatet visade att stöd från omgivningen samt ändamålsenlig information var av vikt för egenvården. Diet var svår att upprätthålla vid sociala tillställningar och svår att förändra på grund av kulturella mattraditioner. Gamla levnadsvanor ansågs svårt att ändra. Fysisk aktivitet var svår att utföra på grund av tidsbrist.Slutsatser: Med en djupare förståelse av patientens upplevelse av egenvården och ett personcentrerat förhållningssätt går det att stödja patienten i levnadsvanor och välmående. Genom anpassad ändamålsenlig information går det att främja patientens egenvård.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en av de sjukdomar som växer snabbast i världen. Sjukdomen kännetecknas främst av förhöjda blodglukosnivåer, som ofta beror på övervikt och fysisk inaktivitet. Av den anledningen är fysisk aktivitet och kost två byggstenar i egenvården inom diabetesbehandlingen. Som sjuksköterska är det därför viktigt att kunna stödja patienterna till livsstilsförändringar.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av egenvård med fokus på fysisk aktivitet och kost vid diabetes mellitus typ 2.  Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Databassökningen genomfördes i Cinahl och PubMed. Fribergs femstegsmodell användes för att analysera de valda studierna. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna var: Svårigheter i vardagen, Relationer till andra har betydelse samt Information och kunskap.  Konklusion: Resultatet visade att personer med diabetes mellitus typ 2 har olika erfarenheter av egenvård med fokus på fysisk aktivitet och kost. Erfarenheterna var både positiva och negativa. Som sjuksköterska är det viktigt att veta vilka erfarenheter som personer har för att kunna hjälpa och stötta dem till livsstilsförändringar. Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, egenvård, erfarenheter, fysisk aktivitet, kost / Background: Diabetes mellitus type 2 is one of the fastest growing diseases in the world. The disease is mainly characterized by elevated blood glucose levels, often due to obesity and physical inactivity. Therefore physical activity and diet are two key elements in diabetes self-management. As a nurse, it is therefore important to be able to support patients in making lifestyle changes.  Aim: The aim of the study was to describe person's experiences of self-management focusing on physical activity and diet in diabetes mellitus type 2. Methods: A literature review based on nine qualitative studies. The database search was conducted in Cinahl and PubMed. Friberg's five-step model was used to analyze the selected studies. Results: The analysis resulted in three main categories and nine subcategories. The main categories were: Difficulties in everyday life, Relationships with others and Information and knowledge.  Conclusion: The results showed that person with type 2 diabetes mellitus have different experiences of self-management with a focus on physical activity and diet. The experiences were both positive and negative. As a nurse, it is important to know what experiences person have in order to help and support them to make lifestyle changes. Keywords: Diabetes mellitus type 2, self-management, experience, physical activity, diet

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som växer globalt och den kännetecknas av ett högt blodsocker. Sjukdomen är komplex och egenvård är huvudnyckeln till att individen bibehåller en god hälsa. Ändamålet med egenvård är att inte drabbas av komplikationer.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom och faktorer som kan vara bidragande till utvecklingen av diabetes typ 2 är kopplade till livsstilsvanor. Sjukdomen börjar smygande, där flera patienter inte får några symtom eller tecken på att de har drabbats av sjukdomen. Egenvård har en viktig roll i behandling av diabetes typ 2 som innebär livsstilsförändringar för att minska risken för framtida komplikationer. Ett förebyggande arbete leder till mindre kostnader för samhället. Sjuksköterskors roll är att hjälpa patienter till lämpliga strategier vid egenvård. Syfte: Är att belysa vuxna patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Denna litteraturöversikt är baserad på kvalitativa data, artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Datainsamlingen resulterade i sexton vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats enligt Fribergs (2022) modell för granskning av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visade att patienter upplevde utmaningar i det vardagliga livet på grund av okunskap och otillräcklig information om egenvård. Att anpassa sig till nya rutiner upplevdes påfrestande och detta skapade även rädsla och oro för framtida komplikationer. Slutsatser: I resultatet framkom det att patienter är i behov av personcentrerad vård utifrån behov och förväntningar. Patienter behöver mer utbildningar för att öka motivationen till egenvård och samtidigt bli mer delaktiga i sin vård.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som uppstår på grund av förhöjt blodsocker och insulin. Diabetes mellitus typ 2 ökar i världen och om den lämnas obehandlad så kan den leda till allvarliga komplikationer. Genom egenvård kan personen minska risken för komplikationer samt öka hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av egenvård i dagligt liv med diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har använts för att belysa personers upplevelser av egenvård. Sökningar gjordes i Cinahl och PubMed där 15 kvalitativa artiklar valdes. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim &amp; Lundman användes för att analysera valda artiklar. Resultat: Resultatet visade att personer med diabetes mellitus typ 2 upplevde att de fick stöd från hälso- och sjukvårdpersonal samt närstående i egenvården och att det fanns hinder. Brist på kunskap, hantering, motivation, tid och rädsla för komplikationer är några av faktorerna som upplevdes påverka egenvården negativt. Diskussion: Många personer med diabetes mellitus typ 2 upplevde utmaningar i egenvården på grund av brist på kunskap men genom individuellt anpassade utbildningar kan en sjuksköterska uppmuntra och stödja dessa personer att utföra egenvård. Slutsats: vidare forskning behovs för att öka kunskapen bland hälso- och sjukvårdpersonal kring hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever sjuksköterskor interventioner i form av utbildning som handlar om blodsockerkontroll och betydelse av dess uppmätt värden. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en kroniskt progressiv sjukdom som påverkar sjuklighet och dödlighet samt anses vara ett stort hälsoproblem över hela världen. Diabetes har en negativ inverkan på personens funktionsförmåga och livskvalitet samt kan innebära ökad risk för tidig död.Sjuksköterskor bör fokusera på att stödja patienter med DMT2 genom att främja egenvård. Detta inkluderar att tillhandahålla individuell utbildning och vägledning för att hantera sjukdomen, optimera blodsockerkontrollen och uppmuntra livsstilsförändringar i det dagliga livet. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av att stödja patienter med diabetes mellitus typ 2 i deras egenvård.Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys där sökningar skedde i två databaser;PubMed och CINAHL. Studiens resultat inkluderade 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansats.Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier: faktorer som främjar sjuksköterskans stöd och faktorer som begränsar sjuksköterskans stöd. Främjande faktorer, såsom patientutbildning, sjuksköterskors kunskap och god kommunikation framkom. Begränsade faktorer var ekonomi, kulturella barriärer och tidsbrist påverkade sjuksköterskors arbete med att stödja patienten negativt.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att patientutbildning är central i hanteringen av DMT2 och anses vara en viktig del av sjuksköterskans arbete. God kommunikation mellan vårdpersonal och patient har visats vara nyckeln till effektiv egenvård. Samtidigt bör sjuksköterskor ha kunskap om faktorer som begränsar stöd vid egenvård såsom ekonomiska resurser, tidsbrist samt kulturella barriärer för att säkerställa att patienter får det stöd de behöver. / Background: Type 2 diabetes mellitus (DMT2) is a chronic progressive disease that affects morbidity and mortality, is considered a major health problem worldwide. Diabetes negatively affects a person's ability to function and quality of life and can increase the risk of early death. Nurses should focus on supporting patients with DMT2 by promoting self-care. This includes providing individualized education and guidance to manage the disease, optimizing glycemic control and promoting lifestyle changes in daily life.Aim: The aim of the study is to highlight nurses' experiences of supporting patients with type 2 diabetes mellitus in their self-care.Method: A general literature review with qualitative content analysis where searches were made in two databases such as PubMed and CINAHL. The results of the study included 10 scientific articles with qualitative approach.Results: The study resulted in two main categories: factors that promote nurse support and factors that limit nurse support. Promoting factors, such as patient education, nurses' knowledge and communication emerged. Limiting factors, such as financial, cultural barriers and time constraints, negatively affected nurses' work in supporting the patient. These factors were significant in the management of type 2 diabetes.Conclusion: Results of this study suggest that patient education is central to the management of DMT2 and is considered an important part of nurses' work. Good communication between healthcare professionals and patients has been shown to be key to effective self-care. At the same time, nurses should be aware of factors that limit self-care support, such as financial resources, time constraints and cultural

Background: Diabetes type 2 is a chronic disease with rising prevalence worldwide. The implementation of lifestyle changes is an important part of diabetes treatment. Nurses in primary care have a central role to support and guide diabetics for starting and retaining lifestyle changes to prevent later diabetes complications. Aim: The purpose of this study was to describe the primer care nurse’s experiences regarding the type 2 diabetes patients’ compliance to their advice regarding lifestyle changes. The aim was also to describe the primary care nurse’s experiences and reflections of contributing and hindering factors of compliance. Method: A descriptive design with a qualitative approach is used in this study. Eight diabetes nurses from seven health centers were interviewed. Semi-structured interviews conducted and data analyzed by qualitative content analysis method. Results: The emerged theme from the result was that compliance varies and is affected by different influential factors. Factors such as patients’ motivation and understanding of illness, other simultaneous physical and mental disorders, language difficulties and cultural differences have either contributing or hindering effects on compliance. Primary care nurses reported that they used different strategies, such as justifying the small changes at the beginning, establishing of mutual communication and confirmative relationship and give personalized lifestyle advice to improve patient compliance. According to interviews the items that could be improved are arrangements for group therapy sessions, active involvement of the family members in diabetes care, and assigning more resources to approach the desired goals. Conclusion: Compliance to lifestyle advice is a variable affected positively or negatively by various factors such as the individual characteristic, motivation, self-awareness, language difficulties and cultural differences. Diabetes nurses use strategies which improve compliance of diabetics to their lifestyle advice. Group Training, the involvement of the family and access to more resources are areas that need to be developed. / Bakgrund Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom med stigande prevalens i hela världen. Genomförandet av livsstilsförändringar utgör en viktig del av diabetes behandling. Distriktssköterskor i primärvården har en central roll att stödja och vägleda diabetiker genom rådgivning för att kunna etablera livsstilsförändringar samt att upprätthålla för att förhindra diabetes sena komplikationer. Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och reflektioner av typ 2 diabetespatienters följsamhet till distriktssköterskansråd avseende livsstilsförändringar. Syftet var även att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och reflektioner av följsamhetens bidragande och hindrande aspekter. Metod En beskrivande design med kvalitativ ansats användes. Åtta distriktssköterskor från sju hälsocentraler intervjuades. Semistrukturerade intervjuer utfördes som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att följsamheten varierar och påverkas av olika inflytelserika faktorer. Faktorer såsom patientens motivation och sjukdomsinsikt, andra samtidiga kroppsliga och psykiska sjukdomar, språksvårigheter och kulturella skillnader har antingen bidragande eller hindrande effekter på följsamheten. Distriktssköterskor uppgav att de använde olika strategier som till exempel att motivera till små förändringar i början, etablering av ömsesidig kommunikation och bekräftande relation och att ge individanpassade livsstilsråd, för att förbättra patientens följsamhet. Att genomföra grupputbildningar, involvering av diabetikers familj och tillgång till mer resurser ansågs som områdena som kunde förbättras för att öka följsamheten hos diabetiker. Slutsats: Följsamheten till livsstilsråd var varierande vilket påverkades positivt eller negativt av olika faktorer såsom individens egenskaper, motivation, sjukdomsinsikt, språksvårigheter och kulturella skillnader. Diabetessköterskor använde strategier som gynnade diabetikers följsamhet till livsstilsråd. Grupputbildningar, involvering av familjen och tillgång till mer resurser är områdena som behöver utvecklas.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 är en av vår tids största sjukdomar och ett växande folkhälsoproblem. Mer än 75 % av personer med Diabetes Mellitus typ 2 som befinner sig i övergången till insulinbehandling upplever det som en svår utmaning.Syftet: Var att beskriva upplevelser hos personer med Diabetes Mellitus typ 2 vid transition till insulinbehandlingMetod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats, 14 artiklar analyserades.Resultat: Presenteras under tre huvudkategorier och sju underkategorier. Vid övergång till insulinbehandling upplevdes rädsla för smärta och biverkningar. Oro i samband med injektionsgivning och okunskap gällande biverkningar och insulinets påverkan på kroppen samt skuldkänslor gällande misskötsel av sjukdomen beskrevs. Sociala och praktiska förändringar i vardagen så som oro inför egenvård och minskad flexibilitet upplevdes. Förväntad positiv effekt av insulin gällande förbättrad hälsa bidrog till att transitionen underlättades.Slutsats: För att underlätta transition krävdes individanpassad utbildning för både patienten och dennes anhörig om sjukdomens progression, behandling och påverkan på kroppen i ett tidigt skede av sjukdomen. Förhoppningsvis kan resultatet leda till en ökad förståelse hos vårdpersonal för hur personer med Diabetes Mellitus Typ 2 upplever transition till insulinbehandling, för att på så vis ge adekvat stöd till dessa personer.Nyckelord: Diabetes Mellitus typ 2, insulinbehandling, psykologisk insulinresistens,upplevelser. / Background: Diabetes type 2 is now one of the world’s diseases and an increasing public health problem. More than 75% of people with diabetes mellitus type 2 who are in transition to insulin therapy experience the transition to a difficult challenge.Aim: Was to describe how people with diabetes mellitus type 2 experience the transition to insulin therapy.Method: Literature review outgoing from articles that had a qualitative design. 14 articles were analyzed.Results: These presented in three main categories and seven subcategories. During the transition to insulin therapy patients experienced worry for potential pain and side effects. Anxiety about transition to insulin therapy because ignorance of insulin´s effect on the body and guilt about their own inability to manage the disease was described. Social and practical changes in everyday life such anxiety about self-care and reduced flexibility was experienced. Anticipated positive effects of insulin for their health contributed to make the transition easier.Conclusions: To facilitate the transition required individualized information to both the patient and his family about disease progression, treatment and the impact on the body in the early stages of the disease. The results are expected to provide greater insight into how people with type 2 diabetes experience transition to insulin therapy, to thus provide adequate support to these people.Keyword: Diabetes Mellitus type 2, insulin therapy, psychological insulin resistance, experiences