Bakgrund Risken att insjukna i prediabetes eller diabetes typ 2 är störst hos överviktiga med en ohälsosam livsstil. En sådan livsstil kan orsaka förhöjt plasmaglukos vilket i sin tur kan leda till diabetes typ 2 och även andra sjukdomar. Genom livsstilsförändringar kan en sådan utveckling motverkas, och även vändas, vilket kan leda till att värdena på plasmaglukos återgår till det normala. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors hälsofrämjande åtgärder för livsstilsförändring hos patienter med prediabetes eller diabetes typ 2. Metod Studien är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2014 och 2022. Artiklarna är av kvalitativ design, kvantitativ design samt mixed method. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Sjuksköterskans förhållningssätt mot patienten, att träffa andra i samma situation och dela erfarenheter samt involvera anhöriga ansågs vara viktiga åtgärder. Information om livsstilsförändring och fysisk aktivitet samt vilken kost som är hälsosam är sådant som sjuksköterskan kan delge patienterna för att öka deras kunskap och förutsättning att lyckas förändra sin livsstil. Slutsats Sjuksköterskor kan skapa förutsättningar för patienter att genomföra livsstilsförändring, där förhållningssättet är en viktig del. En annan del är att förmedla kunskap och delge patienten den information som behövs för att förstå vad livsstilsförändring innebär. / Background Overweight people whose lifestyle consists of unhealthy food and being sedentary are at greater risk of developing prediabetes or diabetes type 2. Such lifestyle can cause elevated plasma glucose which in turn can lead to type 2 diabetes and also other dangerous diseases. Through lifestyle changes one can counteract, and even reverse, an elevated plasma glucose and return to normal values. Aim The aim was to describe nurses' health promotion measures for lifestyle change in patients with prediabetes or type 2 diabetes. Method The study is a literature review where the results are based on 13 articles published between 2014 and 2022. The articles are of qualitative design, quantitative design and mixed method. The data collection was done in the databases PubMed and CINAHL. Results The nurse's approach to the patient, organizing meetings where patients in a similar situation can meet and share experiences and involving relatives were important measures. Information about what lifestyle change and physical activity and what kind of diet is healthy are things that the nurse needs to share with the patients in order to increase their knowledge and prerequisite for success. Conclusions Nurses can create conditions for patients to implement lifestyle change, where the approach to the patient is an important part. Another part is to impart knowledge and provide the patient with the information needed to understand what lifestyle change entails.

Bakgrund: Diabetes typ 2 blir allt vanligare och upptäcks i allt tidigare åldrar. Det finns ett flertal levnadsvanor som påverkar risken att insjukna med diabetes typ 2. Till riskfaktorerna hör obesitas, hypertoni och alkoholkonsumtion. Fysisk inaktivitet är en direkt riskfaktor då det finns ett samband mellan det och andra riskfaktorer, men även då det tros leda till försämrad förmåga att ta upp glukos. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att kartlägga ochsammanställa forskning om personers erfarenheter av fysisk aktivitet vid diabetes typ 2. Metod: För att besvara syftet valdes en litteraturstudie med kvalitativ studiedesign. Resultatetinkluderar 12 artiklar inhämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Kvalitetsgranskningen av artiklarna genomfördes enligt SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Dataanalysen genomfördes i fyra steg enligt Popenoes guide för dataanalys av litteraturstudier. Resultat: Resultatet delades in i två huvudkategorier: erfarenheter av motivation till fysisk aktivitet och erfarenheter av barriärer till fysiskaktivitet. Totalt identifierades åtta subkategorier: sociala aspekter, fysiska aspekter, känslomässiga aspekter, kroppsliga barriärer, känslomässiga barriärer, logistiska barriärer, närstående och sociala relationer som barriärer samt brist på kunskap. Konklusion: Resultatet visade många aspekter av både motivation och barriärer till fysisk aktivitet. Motivation till fysisk aktivitet kunde vara stöd från närstående, men även vårdpersonal, vilket gjorde det lättare för personerna att förändra sina vardagliga rutiner. Däremot kan för mycket stöd påverka autonomin och göra så att de upplevde att de förlorade kontrollen över sitt liv. Att det vardagliga livet ser olika ut för olika personer var en av de mest framträdande barriärerna. / Background: The prevalence of type 2 diabetes is increasing and more younger people are being diagnosed. Many risk factors are linked to lifestyle habits, such as obesity, hypertension and alcohol consumption. Physical inactivity is a risk factor because of the correlation between it and other risk factors, but also because it is believed to impair the ability to absorb glucose. Aim: The aim of this study is to compile research of people with type 2 diabetes experiences of physical activity. Method: To answer the aim of this study a literature review with a qualitative design was chosen. The results include 12 articles collected from the databases Cinahl and PubMed. The quality of the articles followed SBU:sguide for assessment of qualitative studies. The data analysis followed four steps according to Popenoes guide. Results: The results were divided into two main categories: experiences of motivation to physical activity and experiences of barriers to physical activity. In total eight subcategories were identified: social aspects, physical aspects, emotional aspects, physical barriers, emotional barriers, logistical barriers, relatives and social relationships as a barrier and lack of knowledge. Conclusion: The results showed many aspects of both motivation and barriers to physical activity. Motivation to physical activity could be supportfrom relatives, and health care professionals, which made it easier for people to change their daily routines. However too much support could negatively affect the autonomy and make the person feel like they lost control over their life. The day-to-day life is different for different people which was one of the most prominent barriers.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett folkhälsoproblem i dagens samhälle med stora riskfaktorer och komplikationer. Det är ett växande folkhälsoproblem som ökar i Sverige och i hela världen. Vid diabetes typ 2 har egenvård en central betydelse som påverkar personens livsstil. Människor kan bli tvungna att genomgå livsstilsförändringar i sitt liv för att förbättra hälsan. Det är viktigt som sjuksköterska att arbeta personcentrerat för att uppnå en god vård för alla patienter.   Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som följt Fribergs modell. Databaserna som användes var Cinahl Complete och PubMed, där tio kvalitativa originalartiklar inkluderades. Resultat: I resultatet framkom tre teman: upplevelser av livsstilsförändringar, upplevelser av stöd och utbildning från hälso- och sjukvården samt upplevelser av känslor och stigmatisering kring diabetes typ 2. Sammanfattning: Resultatet visade att livsstilsförändringar är utmanande men samtidigt avgörande för hälsa. Det framkom hos patienterna en saknad av stöd, utbildning och kunskap kring hantering av deras diabetes typ 2. Känslor som rädsla och ångest samt upplevelser av utanförskap var återkommande hos patienterna. / Background: Diabetes type 2 is a public health problem in today's society with major risk factors and complications. It is a growing public health problem both in Sweden and in the rest of the world. In type 2 diabetes, self-care has a central importance that affects the person's lifestyle. People may have to go through certain lifestyle changes in their life to improve health. It is important as a nurse to work person-centredly in order to achieve good care for all patients. Aim: The aim was to describe patients' experiences of living with type 2 diabetes. Method: A literature review according to Fribergs model. The databases that used were Cinahl Complete and PubMed, ten qualitative original articles were included. Results: Three themes emerged in the results: experiences of lifestyle changes, experiences of support and education from the healthcare, and experiences of feelings and stigma around type 2 diabetes. Summary: The results showed that lifestyle changes are challenging but at the same time crucial for health. The patients showed a lack of support, education and knowledge in managing their diabetes type 2. Feelings such as fear and anxiety as well as experiences of exclusion were recurring among the patients.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en växande folksjukdom i världen. Vid diabetes typ 2 är patientens möjlighet till egenvård en grundläggande faktor. Sjuksköterskans roll är att stödja patienten samt ge denne kunskap om diabetes typ 2. E-hälsa kan vara ett stöd och ett komplement för patienten i sin egenvård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av patienters följsamhet av egenvårdsråd vid diabetes typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturbaserad studie av tidigare forskning. Totalt 12 artiklar analyserades. Resultat: Det framkom två huvudteman och tre underteman; Vikten av professionellt stöd, sjuksköterskans kunskap, digitalisering, vikten av socialt stöd och personliga hinder till följsamhet. Konklusion: Följsamhet i egenvården vid diabetes typ 2 kan vara en utmaning. Både patienter och sjuksköterskor behöver mer kunskap om diabetes typ 2. Bristen på kunskap kan vara ett hinder för följsamheten för patienterna. / Background: Diabetes type 2 is a growing disease in the world. In type 2 diabetes, the patient's ability to self-care is a fundamental factor. The nurse's role is to support the patient and provide him or her with knowledge about diabetes type 2. E-health can be a support and a supplement for the patient in their self-care. Aim: To illustrate nurses’ experiences of adherence to self-care advice in diabetes type 2 patients. Method: A qualitative literature-based study of previous research. A total of 12 articles were analyzed. Findings: Two main themes and three sub-themes emerged; The importance of professional support, the nurse’s knowledge, digitalization, the importance of social support and personal barriers to compliance. Conclusion: Adherence to self-care in type 2 diabetes can be a challenge. Both patients and nurses need more knowledge about type 2 diabetes. The lack of knowledge can be an obstacle to patient compliance.

BakgrundDiabetes typ 2 är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige. Det innebär att cellernas respons till insulin har blivit nedsatt. Genom att kontrollera blodsockret minskas risken att drabbas av komplikationer. Målsättningen med insulinbehandling är patientens välmående och ett stabilt blodsocker. När patienterna är inne i en förändring känner de sig sårbara, då de behöver lära sig nya mönster. SyfteAtt beskriva upplevelsen hos personer med diabetes typ 2 vid övergång från tablett till insulinbehandling i Sverige. MetodKvalitativ litteraturöversikt genomfördes utifrån 11 vetenskapliga artiklar. Insamlingen av resultat artiklarna gjordes utifrån databaserna CINAHL, PubMed och MEDLINE. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod. ResultatResultatet presenteras i fem huvudteman: Svårt att förstå vad som hänt, olika rädslor, förändring i vardagen, behov av stöd och bättre kontroll av blodsockret. KonklusionNär patienterna skulle börja med insulinbehandling hade de svårt att förstå vad som hänt. De blev rädda när de fick råd från vårdpersonalen att söka om komplikationer på nätet. Patienterna hade för höga krav som gjorde att de mådde dåligt. Deras självförtroende förbättrades när de visste mer om diabetesen. När de fick träffa vårdpersonalen skapade det ett lugn hos patienterna. Genom att träffa andra som har samma sjukdom förbättrades patienternas egenvård. / BackgroundType 2 diabetes is one of the most common chronic diseases in Sweden. This means that the cells' response to insulin has been impaired. By controlling blood sugar, the risk of complications is reduced. The goal of insulin therapy is the patient's well-being and stable blood sugar. When patients are in the midst of a change, they feel vulnerable, as they need to learn new patterns. AimTo describe the experience in people with type 2 diabetes when switching from tablet to insulin treatment in Sweden. MethodA qualitative literature review was conducted based on 11 scientific articles. The collection of the results was done based on the databases CINAHL, PubMed and MEDLINE. The articles were analyzed according to Friberg's method of analysis. Findings:The results are presented in five main themes: Difficult to understand what has happened, different fears, change in everyday life, need for support and better control of blood sugar. ConclusionWhen the patients were about to start insulin treatment, they had difficulty understanding what had happened. They were frightened when they were advised by the healthcare professional to search for complications online. The patients' demands were too high, which made them feel bad. Their self-confidence improved when they knew more about the diabetes. When they got to meet the healthcare staff, it created a sense of calm among the patients. By meeting others who have the same disease, the patients' self-care improved.

Bakgrund Diabetes typ 2 är en utbredd sjukdom som påverkar människor över hela världen och förväntas öka i förekomst. För att hantera sjukdomen och dess komplikationer spelar egenvård en avgörande roll i behandlingen, vilket inkluderar livsstilsförändringar för patienten. Hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till egenvårdsarbetet genom att erbjuda stöd och patientutbildning för att motivera patienten att konsekvent genomföra sin egenvård. Syfte Syftet var att belysa patienters erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes. Metod Studien utfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats. Artiklarna som granskades erhölls genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet användes för att granska artiklarna. En integrerad dataanalys användes för att sammanställa och analysera de artiklar som inkluderades i denna litteraturstudie. Resultat  En betydande andel patienter ansåg att familj, vänner och hälso- och sjukvårdpersonal utgjorde en viktig resurs för egenvården. Å andra sidan upplevde en del patienter en avsaknad av stöd från familj och vänner och bristande patientutbildning från hälso- och sjukvårdspersonal. Patienterna hade olika strategier och motiverande faktorer för sin egenvård samt olika känslomässiga upplevelser. Hinder för egenvården inkluderade bland annat ekonomiska begränsningar och arbetsåtaganden. Slutsats Bland patienter med diabetes typ 2 finns en mångfald av erfarenheter av egenvård. Insikterna av studien pekar på ett behov av personcentrerad vård och kontinuerlig utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal för att hantera de varierande behoven i egenvården. / Background Type 2 diabetes is a widespread disease that affects people all over the world and is expected to increase in prevalence. To manage the disease and its complications, self-care plays a crucial role in treatment, including lifestyle changes for the patient. Healthcare professionals contribute to self-care efforts by offering support and patient education to motivate the patient to consistently adhere to their self-care. Aim The aim was to highlight patients’ experiences of self-care in type 2 diabetes. Method The study was conducted as a non-systematic literature review and was based on 14 original scientific articles with both qualitative and quantitative methodological approaches. The articles reviewed were obtained through searches in the databases PubMed and CINAHL. Sophiahemmet University’s assessment for scientific classificationand quality was used to review the articles. An integrated data analysis was used to compile and analyze the articles included in this literature review. Results A significant proportion of patients considered family, friends, and healthcare professionals as important resources for self-care. On the other hand, some patients experienced a lack of support from family and friends, as well as inadequate patient education from healthcare professionals. The patients had different strategies and motivating factors for their self-care, as well as different emotional experiences. Barriers to self-care included economic constraints and work commitments. Conclusions Among patients with type 2 diabetes, a variety of self-care experiences is evident. Study insights highlight the imperative for patient-centered care and ongoing healthcare personnel education to address the diverse self-care needs.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som drabbar miljontals människor runt om i världen, och antalet personer som får diagnosen ökar varje år. Förekomsten av sjukdomen är till stor del kopplad till ohälsosamma livsstilsvanor, såsom dålig kost, otillräcklig fysisk aktivitet, hög alkoholkonsumtion och rökning. Sjukdomen kräver förändringar i livsstil och egenvård. I syfte att stödja egenvård är patientutbildning en viktig aspekt i vården av personer med typ 2-diabetes. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med diabetes typ 2 upplever sjuksköterskeledd patientutbildning i egenvård. Metod: En litteraturöversikt där systematisk sökning genomfördes i databaser CINAHL, PubMed och PsycInfo. Det var begränsat till artiklar som publicerats den senaste 10 åren, skrivna på engelska och enbart vuxna. Sexton artiklar inkluderas, varav femton kvalitativa och med blandad metod. En induktiv innehållsanalys genomfördes utifrån Tomas och Hardens tematiska analys i tre steg. Resultat: Resultatet visade varierande upplevelser av patientutbildning som gavs av sjuksköterska, och det framkom olika faktorer som hade betydelse för egenvård. Resultatet presenteras genom två huvudteman: (1) Upplevelser av kunskap och information (2) Betydelse av relationer och stöd för lärande. Slutsats: Sjuksköterskeledd patientutbildning hade positiv effekt på deltagarnas kunskap om sjukdomen, och ökade förståelse för egen roll och ansvar. Sjuksköterskor uppfyller en viktig roll i att utbilda, stödja och skapa förutsättningar för egenvård. Det framkom även vissa kunskapsluckor och barriärer som gör det svårt för patienter att omsätta kunskapen i det dagliga livet. Vidare forskning i området är nödvändigt för att främja egenvården. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that affects millions of people around the world, and the number of people being diagnosed is increasing every year. The occurrence of the disease is largely linked to unhealthy lifestyle habits, such as poor diet, insufficient physical activity, overweight/obesity, excessive alcohol consumption and smoking. The disease requires changes in lifestyle and self-care. Patient education is therefore an important aspect in the care of people with type 2 diabetes. Aim: A literature review that highlights how patients with type 2 diabetes experience nurse-led patient education in self-care. Methods: A literature review in which a systematic search was carried out in databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. It was limited to articles published in the last 10 years, written in English and adults only. Sixteen articles are included, of which fifteen are qualitative and with a mixed method. An inductive content analysis was carried out using Tomas and Harden's three step thematic analysis. Results: The results showed varying experiences of patient education given by nurses, and different factors emerged that were important for self-care. The results are presented through two main themes: (1) Experiences of knowledge and information (2) Importance of relationships and support for learning. Conclusions: Nurse-led patient education had a positive effect on the participants' knowledge of the disease, and increased understanding of their own role and responsibility. Nurses fulfill an important role in educating, supporting, and creating conditions for self-care. There were also certain knowledge gaps and barriers that made it difficult to implement the knowledge in daily life. Further research in the area is necessary to promote self-care.

Bakgrund: Diabetes typ 2 har blivit en av vår tids största folkhälsosjukdomar. Det som är hoppfullt är att sjukdomen går att fördröja och till och med förhindra med sunda levnadsvanor. För de redan drabbade går det att göra mycket för att förbättra hälsan och förhindra följdsjukdomar. Distriktssköterskor har en central roll i diabetesvård inom primärvård, för att genom det hälsofrämjande samtalet motivera patienter till egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningar som distriktssköterskor inom primärvård har för hälsofrämjande samtal med patienter som har diabetes typ 2. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod där 14 distriktssköterskor svarade på en enkät med öppna frågor. Resultatet bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förutsättningar för goda hälsofrämjande samtal påverkas av distriktssköterskans utbildning, avsatt tid för samtalet och möjligheten att inhämta och lämna ut adekvat information. Teamarbetet är av betydelse och den viktigaste teammedlemmen är patienten. Det är viktigt att patienten känner delaktighet i samtalet för att bli motiverad att ta ansvar för sin hälsa. Konklusion: Utbildning, tid och information är viktiga premisser för ett bra patientmöte. Det visade sig också att samarbete med andra professioner och samarbete med patienten är viktigt för ett bra teamarbete. / Background: Type 2 diabetes has become one of the biggest public health diseases of our time. What is hopeful is that the disease can be delayed and even prevented with healthy lifestyle habits. For those already affected, there is much you can do yourself to improve your health and prevent sequelae. The district nurse has a central role in diabetes care in primary care, in order to motivate the patient to self-care through the health-promoting conversation. Aim: The purpose of the study was to highlight the presuppositions that district nurses in primary care have for health-promoting conversations with patients who have type 2 diabetes. Method: The study was conducted using a qualitative method where 14 district nurses answered a questionnaire with open questions. The results were processed using qualitative content analysis. Findings: Presuppositions for good health-promoting conversations are affected by the district nurse's education, the time allocated for the conversation and the ability to obtain and provide adequate information. Teamwork is important and the most important team member is the patient. It is important that the patient feels participation in the conversation in order to be motivated to take responsibility for their health. Conclusion: Education, time and information are important premises for a good patient meeting. It also showed that collaboration with other professions and collaboration with the patient is important for good teamwork.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av västvärldens vanligaste och växande folksjukdomar. I tidigare forskning framkommer det att den äldre befolkningen med diabetes lever allt längre och är ofta multisjuka. Detta ställer högre krav på distriktssköterskan och ökar komplexiteten i omvårdnaden i hemmet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda äldre patienter med diabetes typ 2 i hemsjukvården. Metod: Kvalitativ studiedesign har använts. I studien deltog nio distriktssköterskor i åldrarna 30 till 61 år. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Distriktssköterskorna beskrev betydelsen av ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt som central för att nå en god och säker hemsjukvård och de upplevde att deras arbete hade underlättats om de även samarbetat med en diabetessjuksköterska inom kommunen. Distriktssköterskorna upplevde att tydliga riktlinjer saknades och att arbetsbelastningen och tidsbristen var hög och att det krävdes ökat omvårdnadsansvar och kompetens inom diabetes hos distriktssköterskorna i hemsjukvården. Slutsats: För att säkerställa en god och säker hemsjukvård är det betydelsefullt att kommunen tydliggör riktlinjer för omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2 och satsar på att stärka det tvärvetenskapliga samarbetet inom hemsjukvården. / Background: Diabetes type 2 is one of the world's most common and growing public diseases. Current research shows that the elderly population with diabetes lives longer and is often multi-malignant. This places higher demands on the district nurse and increases the complexity of nursing care at home. Purpose: The purpose of the study was to describe district nurses experiences of caring for elderly patients with type 2 diabetes in home care. Method: Qualitative study design has been used. Data was collected through interviews with nine district nurses between the ages 30 and 60 years old with semi-structured interviews. Data was analyzed with qualitative content analysis with a manifest approach. Results: District nurses described the importance of an interdisciplinary approach as central to achieving good and safe home health care and they felt that their work had been facilitated if they also collaborated with a diabetes nurse within the municipality. The district nurses felt that clear guidelines were lacking and that the workload and the lack of time were high and that increased nursing responsibility and competence in diabetes were required at the district nurses in home care. Conclusion: In order to ensure good and safe home health care, it is important that the municipality clarifies guidelines for the care of patients with type 2 diabetes and is investing in strengthening the interdisciplinary cooperation in home care.

Tarmfloran spelar en viktig roll för människorshälsa genom att bl.a. reglera värdens immunitet, producera näringsämnen och stärkatarmbarriären. Dysbios i tarmfloran har associerats med flera sjukdomar,inklusive diabetes typ 2. Metformin är förstahandsvalet av läkemedel mot diabetestyp 2 och har en pleotropisk effekt. Det finns stöd för att tarmarna är ettbetydande målorgan för metformin, dels för att intravenös administrering av metforminger sämre effekt än oral. Syftet med denna litteraturstudie var därför attundersöka om metformin har effekter på tarmflorans sammansättning hos människormed diabetes typ 2. Resultatet är baserat på fem olika studier hämtade frånPubmed. Alla studierna ger stöd åt att metformin förändrar tarmfloranssammansättning och indikerar även att tarmfloran är involverad i metforminsbehandlingseffekter och biverkningar. Hur omfattande förändringarna var ochvilka taxa som påverkades varierade, troligen p.g.a. olika studiedesigner. Resultatentyder på att metformin ökar den relativa förekomsten av Escherichia, Akkermansiamuciniphila och SCFA-producerande taxa, inklusive Blautia. Indikationer fanns också på att metformin minskar den relativaförekomsten av Intestinibacter.Slutsatsen är att metformin förändrar tarmflorans sammansättning, men att flerstudier krävs för att bekräfta både de taxonomiska och funktionella förändringarna.Det finns också ett behov av mer kunskap om hur resultat påverkas avsekvenserings- och statistikmetoder för att lättare kunna göra jämförelser mellan studier. / The gut microbiota has important impact on hosthealth by regulating host immunity, providing nutrients and strengthening ofthe gut integrity. A gut microbiota dysbiosis has been associated with severaldiseases, including type 2 diabetes. Metformin is the drug of first choiceagainst type 2 diabetes and has pleiotrophic effects. It has been suggestedthat the intestines is a important target of metformin because intravenousadministration exerts smaller therapeutic effects than oral. The aim of thislitterature study was to investigate if metformin alters the gut microbiotacomposition in humans. The result is based on five studies collected from Pubmed.All studies support that metformin treatment is associated with an altered gutmicrobiota and may be involved in terapeutic and side effects of metformin. Theamplitude of the metformin-induced alterations and affected taxa differed amongthe studies, probably due to large differences in study designs. Main findingssuggest that metformin increase the relative abundance of Escherichia, Akkermansiamuciniphila and SCFA-producing taxa as Blautia.Metformin also might decrease the relative abundance of Intestinibacter. In conclusion, metformin alters the gutmicrobiota, but more studies are needed to determine the taxonomic andfunctional alterations during metformin treatment. There is also a need of moreknowledge of how results are affected by sequencing and statistical methods.