Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är ett globalt växande kronisk sjukdom. Cirka 500 000 personer i Sverige lider av diabetes, varav 90 procent har diabetes typ 2. Förekomsten av DMT2 ökar bland personer som har immigrerat till Sverige, vilket bedöms orsakas av en kombination av genetiska faktorer, livsstilsfaktorer och socioekonomiska omständigheter. För att effektivt hantera sjukdomen är det avgörande med noggrann egenvård, som inkluderar regelbunden självkontroll av blodsockernivåer, anpassad kost och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av egenvård hos immigrerade patienter som har diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt baserad på 13 utvalda vetenskapliga artiklar som publicerades mellan 2003–2023. Litteratur söktes i databaserna CINAHL och Medline.  Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: En rad olika faktorer påverkade patienternas upplevelse av egenvård. Bristande kommunikation och språkfärdigheter samt otillräcklig kunskap om diabetes utgjorde stora utmaningar för patienterna när det gällde att förstå sin sjukdom. Patienterna hade olika uppfattningar om varför de drabbats av sjukdomen, ofta kopplade till kulturella och religiösa orsaker. Dessutom beskrivs frustration över vårdgivarnas bemötande och svårigheter för patienterna att bibehålla livsstilsförändringar. Slutsats: Patienternas uppfattning av DMT2 och egenvård spelar en avgörande roll. Det finns ett behov av ökad kunskap om kost, motion och medicinering för att möjliggöra kontinuerlig egenvård och förbättra hälsa. Socialt stöd underlättar acceptans av förändringar i livsstilen och främjar därmed egenvården. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a globally growing chronic disease. Approximately 500 000 people in Sweden suffer from diabetes, of which 90 percent have DMT2. The prevalence of DMT2 is increasing among individuals who have immigrated to Sweden, which is assessed to be caused by a combination of genetic factors, lifestyle choices and social economic circumstances. To effectively manage DMT2, self-care is crucial, including regular monitoring of blood sugar levels, a tailored diet and physical activity. Aim: Describe self-care experiences among immigrant patients with diabetes type 2. Method: Qualitative literature review based on 13 selected articles published between 2003 and 2023. Literature was searched in the CINAHL and Medline databases. The articles were analysed using Friberg’s five-step model. Results: Several factors influenced a patient’s experience in managing their self-care. Lack of communication and language skills and insufficient knowledge about diabetes posed significant challenges for patients in understanding their illness. Patients held diverse perceptions regarding the causes for their diabetes, often linked to cultural and religious reasons. Furthermore, there was frustration regarding the healthcare providers’ attitudes and difficulties for patients in maintaining lifestyle changes. Conclusions: The patients’ perception of DMT2 and self-care plays a crucial role. There’s a need for increased knowledge about diet, exercise, and medication to enable continuous self-care and improve health. Social support facilitates the acceptance of lifestyle changes, thereby promoting self-care.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en ökande folkhälsosjukdom som till stor del orsakas av ohälsosammalevnadsvanor. Det är viktigt att sjuksköterskan utöver sin specialistkompetens, omvårdnad, har denkunskap som krävs för att kunna hjälpa patienter att motiveras till egenvård och livsstilsförändringargenom motiverande samtal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter avatt motivera vuxna patienter med diabetes typ 2 till egenvård och livsstilsförändringar. Metod: Studienär en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Studien resulterade i 3 kategorier och 6underkategorier; Vikten av kunskap (otillräcklig utbildning & utbildning ökar sjuksköterskanssjälvförtroende), Sjuksköterskans hinder (maktlöshet och hopplöshet & Sjuksköterskans upplevelser avpatienternas beteenden och attityder), Stöd från organisationen (ekonomiska brister & behovet av tid)som besvarade studiens syfte och problemformulering. Diskussion: Sjuksköterskorna upplevdekunskapsbrist gällande att motivera patienter till att utföra egenvård och livsstilsförändringar. Ekonomi,resurser och tidsbrist hade en påverkan på sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskor som fått utbildninginom hantering av patienter med diabetes typ 2 upplevde vården mer lättsam med förbättradevårdresultat. Slutsats: Vården av patienter med diabetes typ 2 kan förbättras om sjuksköterskor harkunskap, tid och stöd för att kunna utöva personcentrerad vård och för att motivera patienter tillegenvård och livsstilsförändring / Background: Type 2 diabetes is an increasing public-health disease largely caused by unhealthylifestyle habits. It is important that nurses, in addition to their specialized competence, have theknowledge required to help patients to be motivated to self-care and lifestyle changes throughmotivational interviewing. Aim: Describe nurses' experiences of motivating adult patients with type 2diabetes to self-care and lifestyle changes. Method: General literature review with a qualitativeapproach. Results: The study resulted in 3 categories and 6 subcategories; Importance of knowledge(insufficient education & education increases the nurse's self-confidence), nurse's obstacles(powerlessness & hopelessness & nurse's experiences of patients' behaviors and attitudes), Support fromthe organization (financial shortages & the need for time) that answered the study's purpose andproblem formulation. Discussion: The nurses experienced lack of knowledge regarding motivatingpatients to perform self-care and lifestyle changes. Finances, resources and lack of time had an impacton the nurses' work. Nurses who received training in management of type 2 diabetes perceived thecare to be more straightforward with improved outcomes. Conclusion: The care of patients with type 2diabetes can be improved if nurses have the knowledge, time and support to practice person-centeredcare to motivate patients to self-care and lifestyle changes.

Bakgrund: Sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad. Personcentrerad vård fokuserar på att se varje patient som en unik person med individuella behov. Vid diabetes har sjuksköterskan en viktig pedagogisk och handledande funktion för att stärka patientens förmåga att hantera sjukdomen. Sjuksköterskans ansvarsområde vid diabetes består av att ge information och bedöma patientbehov samt ge teoretisk och praktisk utbildning till alla diabetespatienter för att underlätta egenvården. Syfte: Att beskriva personer med diabetes typ 2 erfarenheter av att utföra egenvård. Metod: En beskrivande litteraturstudie innehållande 9 kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har hittats eftersökning i databasen PubMed. Huvudresultat: Vid sociala sammanhang förekommer det svårigheter med att hålla sin kost, vilket kan leda till skuldkänslor och bli en psykologisk börda för personer med diabetes typ 2. Flera hinder för egenvård presenterades, alla med påverkan på blodsockernivån. Användning av mobilapp resulterade i att många av användarna lärde sig tolka blodsockervärden och identifiera mönster i aktivitetsnivå, kost och blodsockernivå och samband mellan dem för att kunna hålla blodsockret på en bra nivå. Utbildning är en viktig del i att ändra beteende gällande egenvård. Tillräcklig kunskap om sjukdomen, sekundära sjukdomar och åtgärder för att påverka sjukdomen möjliggör anpassning gällande livsstilen. Slutsats: Sjuksköterskor bör arbeta personcentrerat och för att kunna göra det är det bra att de får en inblick i hur diabetes typ 2 kan påverka personens liv och att det är mer som tillhör egenvård än vad man tänker på när man hör ordet. / Background: The nurse's specific competence is nursing. Person-centered care focuses on seeing each patient as a unique person with individual needs. In the case of diabetes, the nurse has an important educational and supervisory function to strengthen the patient's ability to manage the disease, also providing information and assessing patient needs as well as providing theoretical and practical training to all diabetes patients to facilitate self-care. Purpose: To describe people with diabetes type 2 experience with self-care. Method: A descriptive literature study including 9 qualitative scientific articles. The scientific articles were found through searching the database PubMed. Main result: Social contexts can mean difficulties with maintaining one's diet and feelings of guilt. It is a psychological burden for people with type 2 diabetes. Several barriers to self-care were presented. Using the mobile app resulted in many of the users learning to interpret blood sugar values and identify patterns in activity level, diet and blood sugar level and the relationship between them to keep blood sugar at a satisfactory level. Sufficient knowledge of the disease, secondary diseases, and measures to influence the disease enable adaptation regarding the lifestyle. Conclusion: Nurses should work person-centered and to be able to do that it is good that they get an insight into how diabetes type 2 can affect the person's life and that there is more to self-care then what comes to mind when you hear the word.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som påverkas av faktorer som övervikt, inaktivitet och genetik. Symtom inkluderar ökad törst och trötthet. Diagnos kräver mätning av blodglukos över tid och behandling fokuserar på livsstilsförändringar och medicinering. Komplikationer kan vara allvarliga, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar samt synnedsättning. Egenvård är avgörande i behandlingen. Genom personcentrerad vård kan sjuksköterskan främja patientens välbefinnande och stödja denne att hantera sjukdomen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienters erfarenhet av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturstudie, att göra en integrerad sammanställning av kvalitativa forskningsartiklar där nio artiklar har granskats, analyserats för att identifiera nya teman. Resultat: Visar fem teman: Livsstilsförändring är en utmaning, ändrad livsstil ger välbefinnande, kommunikation med sjuksköterskan påverkar, egenvård som ett sätt för att förebygga komplikationer och patienternas kunskap om sjukdomen påverkar. Konklusion: Egenvård är avgörande för att hantera sjukdomen diabetes typ 2. En positiv och stödjande relation med vårdpersonalen, tydlig kommunikation och engagemang från närstående är alla viktiga faktorer för att underlätta livsstilsförändringar. Utbildning och information om sjukdomen spelar en nyckelroll för att stärka patienternas motivation att genomföra förändringar i sin vardag. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that is affected by factors such as obesity, inactivity and genetics. Symptoms include increased thirst and fatigue. Diagnosis requires measurement of blood glucose over time and treatment focuses on lifestyle changes and medication. Complications including cardiovascular disease and vision loss. Self-care is important in the treatment. Through person-centered care, the nurse can promote the patient's well-being and support him to manage the disease. Aim: The aim of the study is to investigate patients' experience of self-care in diabetes type 2. Method: A Qualitative literature study, to make an integrated overview of qualitative research articles where nine articles have been analyzed to identify new themes. Findings: Shows five themes: Lifestyle change is a challenge, lifestyle change provides well-being, communication with the nurse affects, self-care as a way to prevent complications, patients' knowledge of the disease affects. Conclusion: Self-care is crucial to managing the disease. A positive and supportive relationship with the healthcare staff, clear communication and commitment from relatives are all important factors in facilitating lifestyle changes. Education and information about the disease play a key role in strengthening patients' motivation to implement changes in their everyday lives.

Bakgrund Diabetes mellitus är ett samlingsnamn för olika diabetessjukdomar, däribland typ 1 diabetes och typ 2 diabetes. Typ 1 diabetes och typ 2 diabetes är kroniska sjukdomar där insulinproduktionen helt har upphört eller inte är tillräckligt för att täcka kroppens behov. Den tekniska utvecklingen inom hälso-och sjukvård har blivit alltmer digitaliserad och skapat förutsättningar för en ny typ av stöd med mobila applikationer. Egenvård är en viktig del av diabetesbehandlingen och mobila applikationer kan vara ett hjälpmedel för personer med diabetes. Sjuksköterskans roll behöver anpassas för att möta kraven inom en mer digitaliserat hälso-och sjukvårds miljö. Avsikten var att ge patienten adekvat information och utbildning av mobila applikationer för att stärka patientens egenvårdsförmåga. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av mobila applikationer som stöd för egenvård med diabetes typ 1 och typ 2. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade 14 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna var publicerade från de fem senaste åren och var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Vidare hade studien en systematisk struktur där samtliga artiklarna hade kvalitetsgranskat i enlighet med Sophiahemmets bedömningsunderlag. Resultatet erhölls genom en integrerad dataanalys. Resultat Personernas upplevelser och erfarenheter sammanställdes i tre huvudkategorier och flera underkategorier. Av de 14 utvalda artiklarna var sex kvalitativa, fem kvantitativa och tre utav en mixad metod. Resultaten visar på en övervägande positiv respons mot mobila applikationer, där de bidrar till förbättrad egenvård och engagemang. Trots detta kvarstår frågor om användarvänlighet och tekniska begränsningar. Slutsats Mobila applikationer har stor potential att förbättra diabetesvården genom att stärka patienters egenvård och erhålla viktig information om sjukdomen till vårdgivaren. Framtidens forskning bör fokusera på att förbättra design och funktionalitet samt att adressera användares frustation och stress. / Background Diabetes mellitus is an umbrella term for various diabetes diseases, including type 1 diabetes and type 2 diabetes. Type 1 and type 2 diabetes are chronic conditions where insulin production has completely ceased or is insufficient to meet the body's requirements. The technological advancements in healthcare have gradually become more digitalized and created opportunities for a new type of support through mobile applications. Self-care is a crucial component of diabetes treatment, and mobile applications can serve as a tool for patients with diabetes. The nurse’s role needs to be adapted to meet the demands of a more digitized healthcare environment. This is to provide patients with adequate information and education on mobile applications to strengthen the patient's self-care ability. Aim The purpose is to shed light on patients' experiences and perceptions of mobile applications as support for self-care in type 1 and type 2 diabetes. Method The study was conducted as a non-systematic literature review, which included 14 scientific articles retrieved from the databases PubMed and CINAHL. These articles were published within the last five years and encompassed both qualitative and quantitative approaches. Furthermore, the study followed a systematic structure where all articles were quality-assessed according to Sophiahemmet's evaluation criteria. The results were obtained through an integrated data analysis. Results The individuals' experiences and perceptions were compiled into three main categories and several subcategories. Out of the 14 selected articles, six were qualitative, five were quantitative, and three utilized a mixed methods approach. The results indicate a predominantly positive response towards mobile applications, as they contribute to improved self-care and engagement. However, questions regarding usability and technical limitations remain. Conclusions Mobile applications have significant potential to enhance diabetes care by empowering patients in self-management and providing important disease-related information to healthcare providers. Future research should focus on improving design and functionality, as well as addressing users' concerns regarding frustration and stress.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom vars prevalens ökar varje år, som bidrar till ett omfattande folkhälsoproblem. Förändrade levnadsvanor och egenvård är av stor betydelse vid behandling av typ 2-diabetes. För att säkerställa att personen får god individuell vård och behandling, är det viktigt att undersöka personens upplevelser av att leva med typ 2-diabetes i vardagen. På så sätt kan sjuksköterskan erbjuda vård utifrån den unika individens behov. Syftet:Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie som är baserad på sammanställning av 12 vetenskapliga primära artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna inhämtas genom strukturerad sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier identifierades. Huvudkategorierna var: känslomässiga reaktioner, Upplevelser av livsstilsförändringaroch Upplevelser av stöd. Underkategorierna var: upplevelser av oro och rädsla, upplevelser av stress och psykisk påverkan, upplevelser av kostförändringar, upplevelser av fysisk aktivitet, upplevelser av medicinering och blodsockermätningar, utmaning till följd av komplikationer, betydelsen av familjens stöd, upplevelser av möten med sjukvården och samhällets attityd. Konklusion: Personer med diabetes typ 2 upplevde olika grader av utmaningar i det dagliga livet. Utmaningar förknippade med det nya sättet att leva med hänsyn till den kulturella aspekten. Det förekom att personens kunskap och tillgång till information om diabetes typ 2 är en viktig faktor till följsamheten till behandling och egenvård. Genom personcentrerad vård och individuellt anpassad information kan följsamheten förbättras. För att främja personcentrerad vård hos personer med diabetes typ 2, krävs kunskap och förståelse om deras vardag. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease with prevalence increasing every year. The disease contributes to a major public health problem. Lifestyle changes and self-care are of major importance in the management of type 2 diabetes. To ensure that the person receives good care and treatment, it is important to explore the person's experience with type 2 diabetes in everyday life. In this way nurses will be able to provide care based on the unique individual's needs. Purpose: The purpose of the study was to highlight persons’ experiences of living with type 2 diabetes in a daily life. Method: A literature study which is based on a compilation of 12 scientific primary articles with a qualitative approach. Articles were obtained through a structured search in the databases Cinahl and Pubmed. The articles were reviewed using a review template designed for qualitative studies and analyzed through qualitative content analysis. Results: Three main categories and 9 subcategories were identified. The categories were: emotional reactions, experiences of lifestyle changes and experiences of support. The subcategories were: experiences of anxiety and fear, experiences of stress and psychological impact, experiences of dietary changes, experiences of physical activity, experiences of medication and blood sugar measurements, challenge due to complications, the importance of family support, experiences of meetings with healthcare and society’s attitude. Conclusion: Persons with type 2 diabetes experienced varying degrees of challenges in their daily life. Challenges associated with the new way of life with regard to the cultural aspects. It appeared that the person's knowledge and access to information about type 2 diabetes is an important factor in adherence to treatment and self-care. Through person-centered care and individually adapted information, compliance can be improved. In order to promote person-centered care in persons with type 2 diabetes, knowledge and understanding of their everyday life is required.

Bakgrund: Med en ökande prevalens av diabetes typ 2 globalt, är behovet av effektiv omvårdnad och stöd för livsstilsförändringar viktigt. Distriktssköterskor spelar en nyckelroll i att främja hälsosamma beteenden hos dessa patienter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distriktssköterskor motiverar patienter med diabetes typ 2 till att genomföra livsstilsförändringar. Metod: Studien baseras på en kvalitativ intervjuundersökning med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med distriktssköterskor inom primärvården, i studiens fall vårdcentraler. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där det reflekterades över innehåll och eventuella mönster i distriktssköterskornas upplevelser och praxis identifierades. Resultat: Studien visar att personcentrerad vård, aktivt lyssnande och empati är avgörande för att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Distriktssköterskorna betonar anpassning av stödet till varje patients unika behov och vikten av patientinvolvering i vårdbeslut. Teamarbete och samarbete över professionella gränser är också centrala för att erbjuda koordinerad vård. Diabetesskolan och anhörigas involvering framhålls som viktiga resurser för att stödja och motivera patienterna. Konklusion: Studien understryker distriktssköterskors centrala roll i att främja livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2 och föreslår ytterligare forskning för att utveckla riktlinjer och utbildningsprogram som stärker denna aspekt av diabetesvården. / Background: With an increasing prevalence of type 2 diabetes globally, the need for effective care and support for lifestyle changes is important. District nurses play a key role in promoting healthy behaviors in these patients.  Aim: The aim of the study is to investigate how district nurses motivate patients with type 2 diabetes to implement lifestyle changes.  Method: The study is based on a qualitative interview survey with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with district nurses in primary care, in this study health care centers. Data were analyzed through qualitative content analysis by reflecting on the content and identifying any patterns in the district nurses' experiences and practices.  Findings: The study shows that person-centered care, active listening and empathy are essential to motivate patients with type 2 diabetes to make lifestyle changes. The district nurses emphasize the adaptation of support to each patient's unique needs and the importance of patient involvement in care decisions. Teamwork and collaboration across professional boundaries are also central to offering coordinated care. The diabetes school and the involvement of relatives are emphasized as important resources for supporting and motivating the patients.  Conclusion: The study highlights the central role of district nurses in promoting lifestyle changes in patients with type 2 diabetes and suggests further research to develop guidelines and educational programs that strengthen this aspect of diabetes care.

Inledning: Diabetes typ 2 är en metabol sjukdom som har ökat i hela världen. Diabetes medför stora hälsoproblem som kan leda till förtidig död och funktionshinder. Fysisk aktivitet är en faktor som kan förändra diabeteskomplikationer och förbättra människors möjlighet att hantera symptomen av diabetes. Syftet med litteraturöversikten är att identifiera effekterna av fysisk aktivitet vid diabetes typ 2 bland vuxna. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt där tio originalartiklar har använts för att genomföra denna studie och fyra teman framkom som förklarar effekten av fysisk aktivitet vid diabetes typ 2. Resultat: Olika träningsform såsom aerob- kombinerad- och styrketräning samt effekt av medicinering vid diabetes typ 2 visar att diabetes kan förbättras genom fysisk aktivitet. Diskussion: Fysisk aktivitet anses som viktigt för att bekämpa symptom av diabetes typ 2. Olika former av träning förbättrar diabetes typ 2. Mer forskning behövs för att bidra till kliniska rekommendationer. / Introduction: Diabetes type 2 is a metabolic disease that has increased all over the world. Diabetes causes huge health problems that lead to premature death and disabilities. Physicalactivity is a factor that can improve diabetes complications and ameliorate the management of the symptoms related to diabetes. The aim of this literature review is to identify effects of physical activity in diabetes type 2 among adults. Methods: This study is a literature review where ten original articles were used to carry out this study and five themes were developed to explain the effects of physical activity in diabetes type 2. Results: Different types of training such as aerobic training, combined training, resistance training and also the effect of medicine showed that diabetes type 2 can be improved through physical activity. Discussion: Physical activity is important to fight the symptoms of diabetes type 2. Different types of training improve in various ways diabetes type 2. More researches are needed to contribute to clinical recommendations.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de stora folksjukdomarna i västvärlden och numer även i utvecklingsländerna. Då patienterna är i behov av korrekt information för att lära sig att hantera och leva med sjukdomen är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur patienterna upplever information från vården. Syfte: Syftet var att utforska vad för erfarenheter patienter med diabetes typ två har av information från vården.  Metod: En litteraturstudie som är baserad på tidigare forskning om diabetes typ två och information. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har analyserats med textanalys. Resultat: Resultatet i denna uppsats visar att patienterna efterlyser information som är anpassad till dem som unika individer och som är lätt att förstå och hantera, då de behöver verktyg för sin egenvård. Fyra teman som framkom: Svårigheter att ta emot och anpassa sig efter information, Information anpassad till att klara av dagligt liv, Skillnader på information från läkaren och sjuksköterskan och Anpassad information. Diskussion: Resultatet diskuteras bl a i förhållande till Orems teori kring egenvård. Då patienterna ofta har svårt att anpassa till sin sjukdom behöver de stöd i form av information för att klara av att leva ett så normalt liv som möjligt. Detta blir allt viktigare då diabetes typ två är en sjukdom som kryper allt lägre ner i åldrarna och det därmed är något man ska leva länge med. / Background: Diabetes type 2 is one of the largest forms of lifestyle disease in the developed countries, but in later years, also in development countries. Patients are in need of accurate information to learn how to manage and live with the disease. Therefore it is important that nurses have knowledge of how patients perceive information from health care.  Aim: The aim of the present study was to investigate what experiences patients with diabetes type two has regarding information from health care. Method: A literature study based on previous research regarding diabetes type two and information to patients. Twelve scientific articles with qualitative approach was analysed with text analysis. Result: The results show that the patients call for information that is tailored to them as unique individuals and that is easy to understand and adapt to, as they need tools for their self-care. Four themes emerged: Difficulties to accept and adapt to information, Information adapted to cope with daily life, Differences in information from the physician and the nurse and Accessible information. Discussion: The results are discussed in relation to Orem theory of self-care. Since patients often have difficulty adjusting to their disease, they need support in terms of information to be able to live as normal a life as possible. This becomes increasingly important, as diabetes type two is a disease that younger and younger ages, and it is therefore something they have to live a long time with.

Bakgrund: Prevalensen för Diabetes mellitus typ 2 ökar i världen och antalet förväntas stiga till 783 miljoner år 2045. Sjukdomen är kronisk och kräver långtidsvård vilket gör att den globala kostnadsbördan förblir hög. Några anledningar till det är sämre delaktighet från patienter, en lägre läkemedelsföljsamhet och förhöjda risker för komplikationer och sjukvårdsinläggningar. På så vis är relationskontinuitet en strategi som syftar att stärka förhållandet mellan patienter och sjukvårdspersonal och därmed generera i lägre vårdkostnader samt en bättre hälsa på individuell- och befolkningsnivå. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hälsoekonomiska effekter av relationskontinuitet mellan sjukvårdspersonal och patienter med typ-2 diabetes. Metod: Litteraturstudie med data från 11 vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och Web of Science användes för att samla in data och de sökord som applicerades var: Continuity of care for diabetes patients, patient continuity for diabetes, diabetes type 2 mellitus, T2DM, healthcare costs, costs of care, effects och impacts. Materialet analyserades enligt Braun & Clarkes tematiska analysmetod. Resultat: Tre huvudteman och fyra subteman påträffades. Första temat var ökad hälsolitteracitet som en beskrivning av patienters förbättrade förmåga att förstå och applicera hälsoinformation. Informationen främjade självtillit och läkemedelsföljsamhet. Andra temat var kostnadseffektiv vård som på grund av ur relationskontinuiteten genererade en minskad vårdbelastning. Det sista temat var hälsoekonomiska effekter som en beskrivning av de lägre utgifterna inom ett samhälle. Bland huvudfynden påvisas att desto högre nivå av relationskontinuitet mellan sjukvårdspersonal och patienter desto lägre vårdkostnader, färre sjukhusinläggningar och komplikationer. Slutsats: Relationskontinuitet bidrog till positiva effekter vad gäller vårdkostnader för patienter med diabetes mellitus typ 2. Dock föreligger svårigheter med implementeringen av strategin som gör att effektiviseringen av diabetesvård och i sin tur dess kostnader inte når sin fulla potential. / Background: The prevalence of diabetes mellitus type 2 is increasing in the world and the number is expected to rise to 783 million in 2045. The disease is chronic and requires long-term care, which means that the global cost burden remains high. Some of the reasons for this are poorer patient participation, lower medication adherence and increased risks of complications and hospital admissions. Thus, continuity of care is a strategy that aims to strengthen the relationship between patients and healthcare personnel and thereby generate lower healthcare costs and better health at the individual and population level. Aim: The aim of this study was to examine the health economic effects of continuity of care between health care personnel and diabetes type 2 patients. Method: A literature study with data from 11 different scientific articles. The databases CINAHL and Web of Science were used to collect data and the keywords applied were: Continuity of care for diabetes patients, patient continuity for diabetes, diabetes type 2 mellitus, T2DM, healthcare costs, costs of care, effects och impacts. The material was analyzed in accordance with Braun & Clarkes thematic analysis. Results: Three main themes and four subthemes were identified. The first theme was increased health literacy as a description of patients enhanced ability to understand and apply health information. The information resulted in self-efficacy and medical adherence. The other theme was cost-effective care which in turn led to a lessened burden of care. The last theme was health economic effects to describe the recognized decrease in expenditure within societies. Among the main findings, it is demonstrated that the higher the level of relationship continuity between healthcare professionals and patients, the lover the healthcare costs, fewer hostpitalizations and complications. Conclusion: Continuity of care contributed to positive effects in costs of care for patients with diabetes mellitus type 2. However, there are difficulties with the implementation of the strategy which means that the efficiency of diabetes care and in turn, its costs fail to reach their full potential.