<p>Patientutbildning är en viktig del av behandlingen vid typ 2 diabetes. Det finns dock ingen samlad kartläggning av vilken patientutbildning som bedrivs sedan tidigare. Syftet med studien var att kartlägga hur patientutbildning för personer med typ 2 diabetes bedrevs inom primärvården i Sverige år 2006 samt studera om det fanns något samband mellan hur patientutbildning bedrevs och personernas metabola kontroll. Totalt deltog 684 vårdcentraler/hälsocentraler/mottagningar (mottagningar). Data erhölls både från en enkät och Nationella diabetesregistret som omfattade 91 637 patienter med typ 2 diabetes. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och<strong> </strong>med multipla linjära regressionsanalyser. Resultatet visade att den vanligaste formen av utbildning var <em>patientutbildning med förutbestämt innehåll</em> som bedrevs individuellt på 362 mottagningar, utav dessa mottagningar bedrev 108 kompletterande grupputbildning. <em>Patientutbildning utifrån patienternas behov</em> bedrevs individuellt på 55 mottagningar och utav dessa bedrev 12 kompletterande grupputbildning. <em>Ospecificerad patientutbildning</em> förekom på 267 mottagningar. Ett statistiskt signifikant samband konstaterades som indikerade att patienternas HbA1c var lägre på de mottagningar som bedrev <em>individuell utbildning utifrån patientens behov</em>, vilket förekom på 55 av mottagningarna. Studien har visat att vid patientutbildning var det främst vårdgivaren som bestämde vad patienten behövde veta och utgick ifrån någon form av checklista. Få vårdgivare utgick utifrån patientens behov och intresse.</p> / <p>Patient education is an important part of the treatment in type 2 diabetes. Today there is no collected survey of patient education. The aim of the study was to survey how patient education for persons with type 2 diabetes was carried out within the primary care in Sweden and study if there was some relation between how patient education was carried out and persons' HbA1c, BMI and physical activates. Totally 684 health care centres participated. Data was received from a questionnaire and the national diabetes register that covered 91637 patients with type 2 diabetes. Data was analyzed through qualitative content analysis and with multiple linear regression analysis. The result showed that most common form of education was "Patient education with a predestined content"<em>, </em>that was practiced individually in 362 of the health care centres, 108 of these also practiced complementary group education.  "Patient education based on the patients needs"<em> </em>was carried out individually at 55 health care centres, 12 were also carried out complementary group education. "Unspecified patient education" was practiced in 267 health care centres. A statistical significant relation was found indicating that patients  receiving individual education based on the patient's needs HbA1c was lower (55 health care centres). The most common procedure was a checklist in which the care provider decided what the patient needed to know.  Most of the care providers in patient education disregarded the patient's needs and interest.</p>

Patientutbildning är en viktig del av behandlingen vid typ 2 diabetes. Det finns dock ingen samlad kartläggning av vilken patientutbildning som bedrivs sedan tidigare. Syftet med studien var att kartlägga hur patientutbildning för personer med typ 2 diabetes bedrevs inom primärvården i Sverige år 2006 samt studera om det fanns något samband mellan hur patientutbildning bedrevs och personernas metabola kontroll. Totalt deltog 684 vårdcentraler/hälsocentraler/mottagningar (mottagningar). Data erhölls både från en enkät och Nationella diabetesregistret som omfattade 91 637 patienter med typ 2 diabetes. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och med multipla linjära regressionsanalyser. Resultatet visade att den vanligaste formen av utbildning var patientutbildning med förutbestämt innehåll som bedrevs individuellt på 362 mottagningar, utav dessa mottagningar bedrev 108 kompletterande grupputbildning. Patientutbildning utifrån patienternas behov bedrevs individuellt på 55 mottagningar och utav dessa bedrev 12 kompletterande grupputbildning. Ospecificerad patientutbildning förekom på 267 mottagningar. Ett statistiskt signifikant samband konstaterades som indikerade att patienternas HbA1c var lägre på de mottagningar som bedrev individuell utbildning utifrån patientens behov, vilket förekom på 55 av mottagningarna. Studien har visat att vid patientutbildning var det främst vårdgivaren som bestämde vad patienten behövde veta och utgick ifrån någon form av checklista. Få vårdgivare utgick utifrån patientens behov och intresse. / Patient education is an important part of the treatment in type 2 diabetes. Today there is no collected survey of patient education. The aim of the study was to survey how patient education for persons with type 2 diabetes was carried out within the primary care in Sweden and study if there was some relation between how patient education was carried out and persons' HbA1c, BMI and physical activates. Totally 684 health care centres participated. Data was received from a questionnaire and the national diabetes register that covered 91637 patients with type 2 diabetes. Data was analyzed through qualitative content analysis and with multiple linear regression analysis. The result showed that most common form of education was "Patient education with a predestined content", that was practiced individually in 362 of the health care centres, 108 of these also practiced complementary group education.  "Patient education based on the patients needs" was carried out individually at 55 health care centres, 12 were also carried out complementary group education. "Unspecified patient education" was practiced in 267 health care centres. A statistical significant relation was found indicating that patients  receiving individual education based on the patient's needs HbA1c was lower (55 health care centres). The most common procedure was a checklist in which the care provider decided what the patient needed to know.  Most of the care providers in patient education disregarded the patient's needs and interest.

I denna systematiska litteraturstudie analyseras och beskrivs sjuksköterskans förebyggande(prevention), undervisande och rådgivande funktion i att stödja (promotion) patienter medsjukdomen diabetes typ 2 och i att förhindra (protection) att komplikationer uppstår. I Sverigefinns cirka 365 000 personer som har en diagnostiserad diabetes typ 2 och ungefär lika mångaberäknas ha sjukdomen oupptäckt och odiagnostiserad. Förekomsten av diabetes ökarlavinartat i hela världen just nu. Ökningen kommer att få stora hälsoekonomiska konsekvenserför olika länders sjukvård och samhällen. Då diabetes är en kronisk livslång sjukdom krävsdet i framtiden ökade kunskaper för att möta den utmaning som den pågående utbredningenav sjukdomen utgör.Syftet med denna studie var att söka kunskap utifrån aktuell forskning mellan åren 2005-2009om sjuksköterskans undervisande och rådgivande funktion angående egenvård i samband meddiabetes typ 2, hur uppkomst av fotsår förhindras samt undervisningens effekter.Datamaterialet (10 inkluderade studier) analyserades och sammanställdes.Studiens resultat visade att undervisning i egenvård inte är patient eller individbaserad, attfotkomplikationer inte förebyggs tillräckligt, att det föreligger starkt samband mellanutbildning och livskvalitet samt att sjuksköterskan behöver öka sin pedagogiska kompetens. / In this systematic literature review study the pedagogical, preventive, instructive and advisoryrole of the nurse is analyzed and described, as regards to the promotion of patients diagnosedwith Diabetes type 2 as well as their protection from further complications. In Sweden thereare about 365 000 diagnosed cases of Diabetes type 2 and approximately the same number ofpeople are estimated to suffer from the condition without being identified or diagnosed. Theprevalence of Diabetes around the world is rapidly increasing. This increase will have anotable impact on the economics of healthcare and on the societies of various countries. SinceDiabetes is a chronic lifelong condition, further knowledge will in future be needed in order toface up to the challenge that the present spread of the condition entails.The purpose of this study was to gather information based on current research published from2005 to 2009, related to the teaching and advisory role of the nurse in terms of self care inconnection with Diabetes type 2, how to prevent the origin of foot ulcer as well as the efficacyof patient instruction.The research data (including 10 research studies) was compiled andanalysed.The results of the study showed that self care instruction is generally not based uponindividual or patient preconditions, that foot complications are not subject to sufficientprevention, that a strong correlation exists between quality of education and patient quality oflife, and that nurses need to improve upon their pedagogical skills.

No description available.

<p>I denna systematiska litteraturstudie analyseras och beskrivs sjuksköterskans förebyggande(prevention), undervisande och rådgivande funktion i att stödja (promotion) patienter medsjukdomen diabetes typ 2 och i att förhindra (protection) att komplikationer uppstår. I Sverigefinns cirka 365 000 personer som har en diagnostiserad diabetes typ 2 och ungefär lika mångaberäknas ha sjukdomen oupptäckt och odiagnostiserad. Förekomsten av diabetes ökarlavinartat i hela världen just nu. Ökningen kommer att få stora hälsoekonomiska konsekvenserför olika länders sjukvård och samhällen. Då diabetes är en kronisk livslång sjukdom krävsdet i framtiden ökade kunskaper för att möta den utmaning som den pågående utbredningenav sjukdomen utgör.Syftet med denna studie var att söka kunskap utifrån aktuell forskning mellan åren 2005-2009om sjuksköterskans undervisande och rådgivande funktion angående egenvård i samband meddiabetes typ 2, hur uppkomst av fotsår förhindras samt undervisningens effekter.Datamaterialet (10 inkluderade studier) analyserades och sammanställdes.Studiens resultat visade att undervisning i egenvård inte är patient eller individbaserad, attfotkomplikationer inte förebyggs tillräckligt, att det föreligger starkt samband mellanutbildning och livskvalitet samt att sjuksköterskan behöver öka sin pedagogiska kompetens.</p> / <p>In this systematic literature review study the pedagogical, preventive, instructive and advisoryrole of the nurse is analyzed and described, as regards to the promotion of patients diagnosedwith Diabetes type 2 as well as their protection from further complications. In Sweden thereare about 365 000 diagnosed cases of Diabetes type 2 and approximately the same number ofpeople are estimated to suffer from the condition without being identified or diagnosed. Theprevalence of Diabetes around the world is rapidly increasing. This increase will have anotable impact on the economics of healthcare and on the societies of various countries. SinceDiabetes is a chronic lifelong condition, further knowledge will in future be needed in order toface up to the challenge that the present spread of the condition entails.The purpose of this study was to gather information based on current research published from2005 to 2009, related to the teaching and advisory role of the nurse in terms of self care inconnection with Diabetes type 2, how to prevent the origin of foot ulcer as well as the efficacyof patient instruction.The research data (including 10 research studies) was compiled andanalysed.The results of the study showed that self care instruction is generally not based uponindividual or patient preconditions, that foot complications are not subject to sufficientprevention, that a strong correlation exists between quality of education and patient quality oflife, and that nurses need to improve upon their pedagogical skills.</p>

Bakgrund Den äldre befolkningen lever allt längre och den kroniska sjukdomen diabetes typ 2 blir allt mer förekommande.Behandlingen av diabetes typ 2 består till stor del av råd om livsstilsförändringar som fysisk aktivitet och rekommendationer om kostvanor i kombination med perorala läkemedel och i vissa fall injektioner med insulin. Samtidigt som den äldre personen har diabetes typ 2 kan individen även ha andra sjukdomar, detta ställer höga krav på den enskilda individen och dialogen mellan sjuksköterskan och patienten. Vården bör därför öka sin förståelse för äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 Syfte Att belysa äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 Metod Litteraturstudien är grundad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes och valdes från databaserna Pub Med, CINAHL plus with full text samt SWE Pub Resultat Äldre personers upplevelser presenteras i två huvudteman med respektive subteman. Att som äldre leva med diabetes: upplevdes på olika sätt i kroppen från person till person. Att leva med diabetes upplevdes som en balans i tillvaron men även som en ständig kamp. Känslor av uppgivenhet uppstod och svårigheter att känna glädje i livet, medans andra upplevde sjukdomen som en naturlig del i ålderdomen. Kraven på livsstilsförändringar: att känna kravet på att göra livsstilsförändringar kunde vara svåra att hantera. Att misslyckas med sina livsstilsförändringar gav patienterna skuldkänslor. Hälso- och sjukvården ansågs som en trygghet att luta sig emot i händelse av osäkerhet. Att bli bemött som en egen unik individ och att sjuksköterskan hade ett engagemang och tid att lyssna på vad som var viktigt för patienten upplevdes som ett tillfredställande mötet med vård en Diskussion Äldre personer med diabetes typ 2 vill bli bekräftade och sedda som enskilda unika individer och dialogen i mötet med vården har en avgörande och betydande roll / Background The older population is living longer and diseases such as diabetes type 2 are becoming more prevalent in combination with other diseases. The treatment of diabetes type 2 is largely composed of advice on lifestyle changes such as physical activity and recommendations on diet. This places high demands on the individual and on the communication between the nurse and patient. The health authorities should therefore increase their understanding of older patients' experiences of living with diabetes type 2 . Aim To illuminate older people's experiences of living with diabetes type 2 Methods The literature review based on ten qualitative research articles. The articles was taken from Pub Med and CINAHL Plus with Full Text and SWE Pub Results Older people ́s experiences are presented in two main themes and subthemes. Living with diabetes type 2 was perceived differently in the body from person to person. Living with diabetes was seen as a balance in life but also as a constant battle. Feelings of hopelessness arose and difficulties to enjoy life occurred, while others experienced the disease as a natural part of aging. The requirement to make lifestyle changes could be difficult to manage. Failure to apply their lifestyle changes gave patients guilt. Health care was considered a security to rely on in case of uncertainty. To be treated as an individual and the nursés commitment and time to listen to what was important for the patient was experienced as satisfactory nursing care Discussion Older people with diabetes type 2 want to be recognized as unique individuals by their caregiver and dialogue in nursing care has a crucial and significant role

Bakgrund Diabetes typ 2 är en av de snabbast växande sjukdomarna i både Sverige och resten av världen. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. I sjuksköterskeyrket ingår att förse patienter med information och kunskap, bland annat genom patientundervisning. Ett flertal studier beskriver hur information och kunskap uppfattas av patienter och hur det på bästa sätt förmedlas till dem. Däremot saknas ett instrument som mäter patienternas befintliga kunskap om sjukdomen och hur de värderar information. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur informations- och kunskapsbehovet vid diabetes typ 2 varierar utifrån kön, HbA1c, ålder, utbildning och duration samt identifiera de frågor där informations- och kunskapsbehovet är störst respektive lägst. Metod Arbetet grundas på en kvantitativ enkät utformad efter The Toronto Informational Needs Questionnaire-Breast Cancer och är analyserat utifrån data från 86 patienter.  Frågor ur denna enkät har behandlats i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences och presenteras som deskriptiv statistik. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är Lazarus och Folkmans teori. Resultat Det finns ett behov av såväl mer information som kunskap hos alla de grupper som undersökts. Skillnader dem emellan kunde urskiljas. De grupper som rankat informations- och kunskapsbehovet högst är kvinnor och personer som haft diabetes typ 2 i mer än 11 år. Män rankar vikten av information lägre och anser sig i större utsträckning ha den kunskap de behöver. Frågor där information av patienterna anses vara mycket viktigt rör medicinska frågor. Kunskap kring hur sociala frågor ska hanteras värderades lägst. Diskussion Informationssökning är ett sätt att hantera den situation som uppstår när en människa drabbas av sjukdom. Hur varierar behovet mellan olika demografiska variabler som kön, ålder, utbildning, HbA1c, och duration? Hur värderar patienterna sin kunskap? Inom vilka områden finns informationsbehov och kunskapsluckor? / Background Type 2 diabetes is one of the fastest growing diseases in Sweden and the rest of the world. In type 2 diabetes self-care is an important part of the treatment and knowledge is needed to manage that. The nursing profession comprises to provide patients with information and knowledge - this is done through patient education. Several studies describe how information and knowledge is perceived by patients and the most suitable methods to pass information and knowledge on. However there is a lack of tools that measures patients existing knowledge and how they value information. Aim The aim of this study is to investigate how need for information and knowledge in diabetes type 2 varies by gender, HbA1c, age, education and duration, and to identify questions where the need for information and knowledge is the highest and the lowest. Methods The study is based on a quantitative survey designed by The Toronto Informational Needs Questionnaire - Breast Cancer and is analyzed using the data from 86 patients. Questions from this survey have been processed in a software called Statistical Package for the Social Sciences and the result is presented as descriptive statistics. The theoretical starting point for the study is the Lazarus and Folkman`s theory. Results There is a need for more information as well as knowledge in all of the groups studied. Differences between the groups were discerned and the groups that ranked the needs for information and knowledge highest were women and people who have had diabetes type2 for more than 11 years. Men rank the importance of information lower and they consider themselves to a greater extent having the necessary information. Questions where information is considered very important concern medical issues. Knowledge of how social issues would be handled; were ranked as the lowest. Discussions Searching for information is one way to handle the situation that arises when one gets ill. How requirements vary among different demographic groups, such as gender, age education, HbA1c and duration? How do patients evaluate their knowledge, and in which areas do gaps in information and knowledge exist?

Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom, som ökar i samhället och i världen. Diabetes typ 2 kan förebyggas, fördröjas eller lindras med hjälp av hälsosamma levnadsvanor, så som kost och motion. Livsstilsbehandling är därför grundläggande för att uppnå detta. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att främja hälsosamma levnadsvanor, kost och motion, hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En empirisk studie med kvalitativ intervjumetod där sju distriktssköterskor deltog i intervjuer. Resultat: I studien framkom vikten av distriktssköterskornas erfarenheter och syn på att främja hälsosamma levnadsvanor, kost och motion, för att kunna hjälpa och motivera patienter med diabetes typ 2. Att främja hälsosamma levnadsvanor, hos patienter med diabetes typ 2, beskrevs som grunden i behandlingen. En mycket viktig uppgift som var nödvändig för att förhindra samt minska risken för komplikationer till sjukdomen. Distriktssköterskorna har erfarenheter av, och möjligheter till, att främja hälsosamma levnadsvanor på flera olika sätt. Arbetet med att främja hälsosamma levnadsvanor skedde individuellt, i grupp och med hjälp av skriftlig information. Distriktssköterskorna hade även erfarenhet och var medvetna om olika hinder för att kunna främja hälsosamma levnadsvanor. Slutsats: Distriktssköterskorna bör se varje patient som en unik individ och därefter anpassa arbetet med att främja hälsosamma levnadsvanor. Uppföljning samt kontinuitet behövs för att patienten ska få motivation till livsstilsförändringar och bibehålla dessa. / Background: Diabetes is a people's disease that increases in society and in the world. Diabetes type 2 can be prevented, delayed or alleviated using healthy living habits, such as diet and exercise. Lifestyle treatment is therefore essential for achieving this. Purpose: To describe the district nurse's experience of promoting healthy living habits, diet and exercise, in type 2 diabetes patients. Method: An empirical study with qualitative interview method where seven district nurses participated in interviews. Results: The study highlighted the importance of district nurses' experiences and views on promoting healthy living habits, diet and exercise, to help and motivate patients with type 2 diabetes. To promote healthy living habits, in type 2 diabetes patients, are described as the basis of treatment. A very important task that is necessary to prevent as well as reduce the risk of complications to the disease. District nurses have experience and opportunities to promote healthy living habits in a variety of ways. Work on promoting healthy living habits is done individually, in groups and with the help of written information. District nurses also have experience and are aware of various obstacles to promote healthy living habits. Conclusion: District nurses should see each patient as a unique individual and then adjust the work to promote healthy living habits. Follow-up and continuity are needed to give the patient motivation for lifestyle changes and maintain them.

Metformin är förstahandsvalet för behandling av diabetes mellitus typ 2. Genom att öka känsligheten för insulin och minska leverns produktion av glukos har läkemedlet en framgångsrik effekt att sänka blodsockret hos diabetespatienter. Dosen metformin bör på grund av dess utsöndring via njuren anpassas efter patientens njurfunktion. Risken att drabbas av en njurskada efter tillförd jodkontrast administrerad i blodbanan har länge övervärderats och laktatacidos sekundärt till metforminbehandling och kontrastmedel är ovanlig. Därför har Svensk uroradiologisk förening (SURF) kommit med nya rekommendationer för rådande behandlingssituationer gällande metformin i samband med jodkontrastundersökningar. Syfte med studien är att kartlägga hur röntgenkliniker i Sverige arbetar med njurstatus och utsättande av metformin i samband med jodkontrastadministrerade DT-undersökningar med utgångspunkt i SURFs rekommendationer gällande metformin och jodkontrast. Studien är en enkätstudie med kvantitativ ansats som baseras på data från universitetssjukhus och medelstora sjukhus i Sverige. Resultat baseras på 34 klinikers svar och redovisas utifrån varje fråga. Resultatet visar klinikernas svarsfördelning och följsamhet i rekommendationerna. Slutsatsen av studien visar att klinikerna följer rekommendationerna övervägande bra. De flesta klinikerna värderar diabetes mellitus typ 2 patienters njurfunktion i samband med jodkontrastundersökningar.

Bakgrund: Antalet diabetiker i världen har ökat. Orsaker som kan utveckla diabetes typ 2 kan vara ohälsosam livsstil. Patienter med diabetes typ 2 kan påverka sin sjukdom själv med livsstilsförändringar, exempelvis genom ökad motion och ändrade kostvanor. I distriktssköterskornas arbete ingår att hjälpa patienterna med att hitta kraft till att utföra egenvård och tillsammans sätta upp individuella mål för behandlingen.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar.   Metod: Studien har en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio distriktssköterskor från tio olika hälsocentraler intervjuades. Datainsamling utfördes med semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev sina erfarenheter med att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. De använde olika metoder som motiverande samtal och personcentrerad vård för att motivera. Underlättande faktorer var bland annat patienter som hade en egen motivation, ett gott samarbete med andra professioner och skriftlig information. Utmanande faktorer beskrevs vara kulturella skillnader, språksvårigheter, fysisk och psykisk ohälsa samt patienter som förnekade och hade okunskap om sin sjukdom.   Slutsats: Distriktssköterskorna beskrev både underlättande och utmanande faktorer med att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Genom att individanpassa informationen, målen, behandlingarna och uppföljningarna uppnådde patienterna hållbara livsstilsförändringar. Studiens resultat ger en inblick av distriktssköterskornas olika erfarenheter med att motivera patienter med diabetes typ 2. Detta kan förhoppningsvis leda till mer kunskap som förbättrar och utvecklar diabetesvården.