Introduktion: Digitala lösningar ökar inom vården och samhället. Digitala lösningar för vårdkontakt, bokning av tid samt vårdbesök finns idag och ökar i utbredning. I Vision ehälsa 2025 framhålls vikten av att hålla fokus på jämlikhet och jämställdhet när digitala verktyg utformas. Digitala lösningar kan vara en del i omställningen till en mer Nära Vård. För att kunna öka användandet av digitala lösningar inom hälso- och sjukvården kan det vara viktigt att förstå varför befintliga lösningar används eller inte används. Syfte: Syftet med studien var att fördjupa förståelsen kring hur bakomliggande faktorer såsom demografi, erfarenheter, inställningar och attityder påverkat valet av bokningssätt för patienter på Rörelse och Hälsa när de bokat förstagångsbesök till fysioterapeut. Metod: Studien genomfördes med mixad studiedesign. Registerdata användes för demografi och sambandsanalyser och intervjuer genomfördes för att få en fördjupad förståelse kring erfarenheter, inställningar och attityder. Resultat: Kvinnor använde sig i högre utsträckning av Webbtidbok än män. Patienter i ålderskategorin 20-29 år var gruppen som i högst utsträckning använde Webbtidbok, användandet minskade därefter i takt med stigande ålder. Låg ekonomisk standard och låg utbildningsnivå i vårdcentralsområdet korrelerade med lägre användning av Webbtidbok. Olika bokningsalternativ behöver finnas utifrån individers olika behov och förutsättningar. Kunskapen om Webbtidboken som alternativ var lägre än kunskapen om TeleQ. Slutsats: Ålder, kön, ekonomisk standard och utbildningsnivå kan påverka användandet av Webbtidbok. Det är av vikt att olika bokningsalternativ finns och att de är användarvänliga. Information om bokningsalternativ behöver förtydligas. / Introduction: Digital solutions are increasing in healthcare and society. Digital solutions for healthcare contact, appointment booking and healthcare visits exist today and are increasing in prevalence. It is important to maintain focus on equality and equity when digital tools are designed. Digital solutions can be a part of the transition to a more personcentred integrated care. In order to increase the use of digital solutions in healthcare, it may be important to understand why existing solutions are used or not. Aim: The aim of the study was to deepen the understanding of how underlying factors such as demographics, experiences and attitudes influenced the choice of booking method for patients booking their first appointment with a physiotherapist. Methods: The study was conducted with a mixed study design. Register data were used for demographic and correlational analyses, and interviews were conducted to gain a deeper understanding of experiences and attitudes. Results: Women used web-based self-scheduling to a greater extent than men. Patients in the age category 20-29 years used web-based self-scheduling to the highest extent, use subsequently decreased with increasing age. Low economic standard and low level of education in the Health Center area correlated with lower use online-booking. Different booking options need to be available based on individuals' different needs and qualifications. Knowledge of web-based self-scheduling was lacking. Conclusion: Age, gender, economic standard and level of education can affect the use of web-based self-scheduling. It is important that different user-friendly booking options are available. Information about booking options needs to be clarified.

Introduktion: Den äldre befolkningen ökar och många känner sig ensamma och isolerade. Det är en folkhälsoutmaning att hitta lösningar till detta problem då ofrivillig ensamhet kan leda till psykisk ohälsa. Ett av de globala målen är att bekämpa ojämlikhet i hälsa, så genom att samhället arbetar med preventiva insatser i gruppen äldre kan det bidra till ökad jämlikhet i samhället. Syfte: Att beskriva de samhälleliga insatserna som kan göras för att motverka ofrivillig ensamhet hos äldre. Metod: En litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna PubMed, Medline Ebsco och CINAHL. Artiklarna analyserades med en tematisk analys. De mest använda sökorden var elderly people, loneliness, prevention, intervention och effective. Resultat: Åtta teman på vad som motverkar ofrivillig ensamhet återfanns och som grupperades i tre kategorier, samtliga teman var socialt stöd, digital teknik, kontaktskapande sällskap, fysisk aktivitet, primärvård, sociala interaktioner, psykiskt välbefinnande och digitala sociala interventioner. Slutsats: Studiens resultat visar att samhällets insatser bidrar till att minska ofrivillig ensamhet och isolering bland äldre. Samhället behöver också utveckla arbetet och vara mer lyhörd enligt de äldres önskemål. Fler studier behövs, speciellt hur digitaliseringen kan utvecklas och användes till de äldres fördel. / Introduction: The elderly population is increasing and many feel lonely and isolated. It is a public health challenge to find solutions to this problem as involuntary loneliness can lead to mental illness. One of the global goals is to fight inequality in health, so by society working with preventive measures in the group of older people, it can contribute to increased equality in society. Aim: To describe the social efforts that can be made to counteract involuntary loneliness in the elderly. Method: A literature study based on 20 original scientific articles obtained from the databases PubMed, Medline Ebsco and CINAHL. The articles were analyzed with a thematic analysis. The most used keywords were elderly people, loneliness, prevention, intervention and effective. Results: Eight themes of counteracting involuntary loneliness were found and grouped into three categories, all themes were social support, digital technology, contact-creating societies, physical activity, primary care, social interactions, mental well-being and digital social interventions. Conclusion: The results of the study show that society's efforts contribute to reducing involuntary loneliness and isolation among the elderly. Society also needs to develop its work and be more responsive to the wishes of the elderly. More studies are needed, especially how digitization can be developed and used to the benefit of the elderly.

Bakgrund: Icke smittsamma sjukdomar, som diabetes typ 2, är en stor och ökande utmaning för ett hållbart samhälle. Diabetes typ 2 går att förebygga och behandla genom hälsosamma levnadsvanor. Digitala motivationsprogram som använder sig av beteendemodeller har visat sig vara kostnadseffektiva interventioner för att förbättra levnadsvanor. Vid utveckling av dessa tjänster är användarens behov viktigt för att få reda på vilka faktorer som bidrar till ett långsiktigt användande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med diabetes typ 2 och prediabetes upplevde användandet av en evidensbaserad digital tjänst som stödjer hälsosamma levnadsvanor. Metod: Studien var en kvalitativ explorativ studie där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Data analyserades med en kvalitativ induktiv innehållsanalys med fokus på det manifesta innehållet. Resultat: Resultatet visade på vikten av att det digitala motivationsprogrammet var användarvänligt för att optimera stöd för hälsosamma vanor och för att innehållet i det skulle nå fram till användaren. Appen upplevdes innehålla många uppskattade funktioner som stödjer möjligheten till mer hälsosamma vanor. Flera av funktionerna skulle ha haft ett högre användarvärde om de varit anpassade efter målgruppen och om användarvänligheten förbättrades. Slutsats: För att möjliggöra stöd till hälsosamma vanor behöver digitala motivationsprogram vara användarvänliga och anpassade efter den tänkta målgruppen. Genom att optimera tjänsten utifrån användarens upplevelse kan evidensbaserade digitala motivationsprogram bidra till att förbättra folkhälsan. Fler studier behövs för att studera vad som främjar långsiktigt användande och långtidseffekter. / Background: Non-communicable diseases, such as type 2 diabetes, are a major and increasing challenge for a sustainable society. Type 2 diabetes can be prevented and treated through healthy lifestyle habits. Digital motivational programs using behavioral models have been shown to be cost-effective interventions to improve lifestyle habits. When developing these programs, the user's needs are important in order to find out which factors contribute to long-term use. Purpose: The aim of the study was to explore how people with diabetes type 2 and prediabetes experienced the use of an evidence-based digital service that supports healthy lifestyle habits. Method: A qualitative explorative design was applied where semi-structured interviews were used to collect data. The data was analyzed with a qualitative inductive content analysis with a focus on the manifest content. Results: The result showed the importance of the digital motivation program being user-friendly in order to optimize support for healthy lifestyle habits and for its content to reach the user. The app was perceived to contain many appreciated features that support the possibility of healthy lifestyle habits. Several of the functions would have had a higher user value if they had been adapted to the target group and if the user-friendliness had been improved. Conclusion: To enable support for healthy lifestyle habits, digital motivation programs need to be user-friendly and adapted to the intended target group. By optimizing the program based on the user's experience, evidence-based digital motivation programs can contribute to improving public health. More studies are needed to explore what promotes long-term use and long-term effects.

This thesis investigates the application of TrueBalance, a conversational agent designed to support young adults vulnerable to eating disorders (EDs). TrueBalance integrates Cognitive Behavioral Therapy (CBT) techniques with biomedical insights, including genetic and neurobiological factors, to provide a more personalized and scientifically grounded support system. It addresses limitations in existing dietary monitoring tools that usually focus on calorie tracking and food intake, often neglecting the nuanced needs of specific groups like young females and elite athletes, who are particularly vulnerable to EDs and disordered eating behaviors.  The study addresses how biomedical determinants can be integrated into a conversational agent, how these agents can utilize CBT principles to support individuals vulnerable to EDs, and what challenges and opportunities arise from the user’s perspective when using such a dialogue model. The research strives to bridge the gap in current dietary self-monitoring tools by offering a more robust and empathetic support system for individuals struggling with EDs. Through iterative development and user testing, TrueBalance has demonstrated its potential as an engaging educational tool. Feedback from both therapists and users has highlighted the tool’s utility in real-world settings. It has led to suggestions for enhancements in personalizing interactions and making response systems more adaptive. The findings suggest conversational agents like TrueBalance have potential in non-clinical support environments for individuals with EDs and function as a potential informative, supportive tool for therapists’ education. / Denna masteruppsats undersöker användningen av TrueBalance, en konversationsagent designad för att stödja unga vuxna som är sårbara för ätstörningar. TrueBalance integrerar tekniker från Kognitiv beteendeterapi (KBT) med biomedicinska insikter, inklusive genetiska och neurobiologiska faktorer, för att tillhandahålla ett mer personligt och vetenskapligt förankrat stödsystem. Den tar itu med begränsningarna i befintliga verktyg för kostövervakning, som vanligtvis fokuserar på kalorispårning och matintag men ofta förbiser de nyanserade behoven hos specifika grupper, såsom unga kvinnor och elitidrottare, som är särskilt sårbara för ätstörningar och ätstörda beteenden. Studien behandlar hur biomedicinska determinanter kan integreras i en konversationsagent, hur dessa agenter kan använda KBT-principer för att stödja individer sårbara för ätstörningar, samt vilka utmaningar och möjligheter som uppstår från användarens perspektiv när de använder en sådan dialogmodell. Forskningen strävar efter att överbrygga klyftan i nuvarande verktyg för kostövervakning genom att erbjuda ett robustare och mer empatiskt stödsystem för individer som kämpar med ätstörningar. Genom iterativ utveckling och användartester har TrueBalance visat sin potential som ett engagerande pedagogiskt verktyg. Återkoppling från både terapeuter och användare har belyst verktygets nytta i verkliga sammanhang. Det har lett till förslag på förbättringar för att personalisera interaktioner och göra responssystemen mer adaptiva. Resultaten tyder på att konversationsagenter som TrueBalance har potential i icke-kliniska stödmiljöer för individer med ätstörningar och kan fungera som ett potentiellt informativt, stödjande verktyg för terapeuters utbildning.