We asked whether the design of a Science Data Repository (SDR) can influence data sharing behaviour in small scientific collaborations. We hypothesised that an SDR can influence data-sharing behaviour when its design considers the context of data-sharing. We proposed an alternative approach to those documented in the literature, employing a combination of socio-technical empirical and analytical methods for context capturing, and choice architecture for context incorporation. To evaluate the approach we applied it to design features in a Scientific Data Repository for a population of small scientific collaborations within the Life Sciences. The application of this thesis' approach consisted of an exploratory case study, a review of factors associated with data sharing, the definition of design claims, and implementation of a set of design features. We collected data using interviews with members of the collaborations and designers of the SDR; as well as obtaining the data-logs from the collaborations' SDR. We evaluated the resulting design features using an asynchronous web experiment. We found that using the empirical approach to context capturing we are able to effectively identify factors associated with data sharing in the small scientific collaborations. Moreover, we identified a number of limitations on the application of the analytical approach to context capturing. Furthermore, we found that the Choice Architecture based procedure for context incorporation can define effective design features in Science Data Repositories. In this work, we show that we can facilitate data-sharing by incorporating context into the design of a Science Data Repository, and identified a set of restrictions to use our approach. The approach proposed in this thesis can be used by practitioners wishing to improve data sharing in an SDR. Contributions, such as the survey of factors associated with data sharing behaviour, can be used by researchers to understand the problems associated with data sharing in small scientific collaborations.

Bakgrund: Palliativ vård anses som en mycket viktig del i den sjukvård som ett land ska erbjuda och fokuserar främst på primärvård och vård i hemmet. Närstående inom palliativ vård är en viktig hörnsten för att kunna leverera god vård med ett familjeperspektiv. Redan år 2005 togs ett beslut av WHO att stötta utvecklingen av digital hälsa inom hälso- och sjukvård. För att kunna erbjuda likvärdig vård till ett rimligt pris i såväl höginkomst som låginkomstländer krävs teknik som gör det möjligt att nå familjerna där de befinner sig och är idag ett högprioriterat område. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av digitala stödjande interventioner inom palliativ vård ur ett närståendeperspektiv. Metod: En integrativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på elva vetenskapliga artiklar från sökningar i Cinahl och PubMed. Analys utförd enligt Whittemore och Knafls (2005) modell. Resultat: Interventionerna visade sig vara ett direkt stöd till närstående men även ett indirekt stöd i att stötta närstående att vårda patienten. Resultatet delades in i positiva/ljusa och negativa/mörka erfarenheter. Den positiva kategorin visade på att en större tillgänglighet ökade tryggheten och att visuella hjälpmedel var mkt uppskattade. Den negativa kategorin handlade om känslan av att vara övervakad och att medikalisera dödsprocessen, tekniska problem och utebliven önskad effekt. Slutsats: Utifrån litteraturöversikten visade närstående inom palliativ vård på en vilja att införa och använda digitala interventioner i vården, oavsett ålder. Interventioner som kan stödja utan att vara påträngande är välkomna.

Bakgrund: Palliativ vård kommer att krävas allt större omfattning under de kommande åren till följd av en åldrande befolkning och ökningen av kroniska sjukdomar. Palliativ vård är mest effektiv när den sätts in tidigt i sjukdomsförloppet. Närstående har idag en betydande roll i vården av svårt sjuka patienter och ett av syftena med palliativ vård är att förbättra välbefinnande hos närstående till personer som lever med livshotande och livsbegränsande sjukdom. Närstående i palliativ vård har ett behov av kunskap och stöd från vårdpersonal. Att främja närståendes upplevelse av förberedelse för vård är ett viktigt resultat för interventionsstudier i palliativ vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes erfarenheter av digitala stödjandeinterventioner i palliativ vård. Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematisk sökning och induktiv ansats baserad på tio granskade vetenskapliga artiklar. Data analyserades enligt Whittemore & Knafls (2005) modell. Resultat: Fyra kategorier identifierades: förberedelse för att vårda och för döden, delaktighet och samhörighet, trygghet och kontroll och utmaningar i det digitala formatet. Videoutbildning uppskattades mest av närstående eftersom det gav känsla av igenkänning. Stödgrupper på nätet upplevdes som ett sätt att bilda socialt nätverk och komma ifrån isolering. Videokonsulttjänst via iPad och webbverktyg gav både fysiskt, psykosocialt och praktiskt stöd. Tidsbrist, bristande kunskap av internet samt vårdbörda av patienter minskade närståendes förmåga att engagera sig i stödgrupper eller onlineforumet. Slutsats: Digitala stödjande interventioner till närstående i palliativ vård ökade närståendes känsla av förberedelse i vårdanderollen och döden samt kompetens och belöning i relation till vård. Digitala interventioner ska ses som ett komplement till fysiska vårdmöten. / Background: Palliative care will increasingly be required in years to come due to ageing population and the increase in chronic diseases. Palliative care is most effective when introduced in the early stage of the disease. Informal caregivers today have a significant role in caring of a seriously ill family member. One of the purposes of palliative care is to improve the well-being of informal caregivers of patients living with life-threatening and life-limiting illness. Informal caregivers have a need for knowledge and support from professionals. Promoting informal caregivers´ experience of preparedness for care is an important outcome for study interventions in palliative care. Aim: The aim was to describe the informal caregivers´ experiences of digital supportive interventions in palliative care. Method: Integrative literature study with systematic search and inductive approach based on ten reviewed scientific articles. The data was analyzed according to Whittemore and Knafls (2005) model. Results: The results were presented in four main categories; preparedness in caregiving role and for death, participation and belonging, safeness and control and challenges in the digital format. Video training was most appreciated by informal caregivers because it gave a feeling of recognition. Online support groups were perceived as a way to create a social network and help with isolation. Video consultation services via iPad and the web tool provided both physical, psychosocial and practical support. Lack of internet knowledge, time and the care burden of patients reduced the ability of informal caregivers to get involved in support groups or the online forum. Conclusion: Digital supportive interventions for informal caregivers in palliative care increased the informal caregivers' preparedness in the caregiving role and death, as well as competence and reward in relation to care. Digital interventions should be seen as a complement to face-to-face contact.

Bakgrund: Palliativ vård är en avgörande del av vården för personer med allvarliga sjukdomar och deras närstående. Närstående har en betydande roll för en person i behov av palliativ vård. I detta känsliga sammanhang blir närstående en nyckelkomponent och deras behov av stöd och vägledning behöver bli tydligare. Ett bristande stöd till närstående kan leda till ohälsa och negativa konsekvenser. Insikten om detta kan vägleda framtagande av mer effektiva och användarvänliga digitala interventioner, för att bättre stödja närstående till en person med palliativa vårdbehov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva erfarenheter av digitala stödjande interventioner i ett palliativ skede ur ett närståendeperspektiv. Metod: Detta är en integrativ litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på vetenskapliga artiklar. Analys utfördes enligt Whittemore och Knaflas (2005). Litteraturöversikten baserade på vetenskapliga artiklar. Sökningar efter relevanta studier utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet baseras på sexton artiklar som beskrev digitala stödjande interventioner för närstående till en person med palliativa vårdbehov. I resultatet framkom två huvudteman som beskriver möjligheter och hinder vid användning av digitala interventioner. Efter ytterligare granskning av artiklarna framkom sedan fem subteman som beskriver tillgänglighet, psykosocialt stöd, utbildningsmöjligheter, symptomhantering och förbättrad kommunikation. Slutsats: Litteraturöversikten fokuserar på digitala stödjande interventioner för närstående med palliativ vårdbehov och visar på goda möjligheter. Närståendes erfarenheter indikerar på ökad kommunikation, tillgänglighet, psykosocialt stöd, utbildningsmöjligheter och symptomhantering. / Background: Palliative care is a crucial part of care for people with serious illnesses and their relatives. These relatives have a role for a person in need of palliative care. In this sensitive context, relatives become a key component and their need for support and guidance needs to be made more clear. Digital interventions are a supportive resource for loved ones to meet their unique care needs. Aim: The purpose of this literature study was to describe experiences of digital supportive interventions in a palliative stage from a close perspective. Method: This is an integrative literature study with an inductive approach, based on scientific articles. Analysis was performed according to Whittemore and Knafl (2005). The literature review is based on scientific articles. Searches for relevant studies were performed in the databases PubMed and CINAHL. Results: The result is based on 16 articles that described digital support interventions for relatives of a person with palliative care needs. In the result, two main categories of opportunities when using digital interventions and obstacles when using digital interventions could be distinguished and after further review of the articles, five subcategories of accessibility, psychosocial support, educational opportunities, symptom management, communication and improved communication. Conclusion: The literature compilation focuses on digital supportive interventions from a close perspective to a person with palliative care needs and it shows good possibilities. Based on relatives' experiences of digital supportive interventions, increased communication between healthcare professionals and relatives can promote well-being and increase opportunities for improved communication, symptom relief, various educational opportunities, psychosocial support and accessibility.

Bakgrund: Palliativ vård kommer att krävas allt större omfattning under de kommande åren till följd av en åldrande befolkning och ökningen av kroniska sjukdomar. Palliativ vård är mest effektiv när den sätts in tidigt i sjukdomsförloppet. Närstående har idag en betydande roll i vården av svårt sjuka patienter och ett av syftena med palliativ vård är att förbättra välbefinnande hos närstående till personer som lever med livshotande och livsbegränsande sjukdom. Närstående i palliativ vård har ett behov av kunskap och stöd från vårdpersonal. Att främja närståendes upplevelse av förberedelse för vård är ett viktigt resultat för interventionsstudier i palliativ vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes erfarenheter av digitala stödjandeinterventioner i palliativ vård. Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematisk sökning och induktiv ansats baserad på tio granskade vetenskapliga artiklar. Data analyserades enligt Whittemore & Knafls (2005) modell. Resultat: Fyra kategorier identifierades: förberedelse för att vårda och för döden, delaktighet och samhörighet, trygghet och kontroll och utmaningar i det digitala formatet. Videoutbildning uppskattades mest av närstående eftersom det gav känsla av igenkänning. Stödgrupper på nätet upplevdes som ett sätt att bilda socialt nätverk och komma ifrån isolering. Videokonsulttjänst via iPad och webbverktyg gav både fysiskt, psykosocialt och praktiskt stöd. Tidsbrist, bristande kunskap av internet samt vårdbörda av patienter minskade närståendes förmåga att engagera sig i stödgrupper eller onlineforumet. Slutsats: Digitala stödjande interventioner till närstående i palliativ vård ökade närståendes känsla av förberedelse i vårdanderollen och döden samt kompetens och belöning i relation till vård. Digitala interventioner ska ses som ett komplement till fysiska vårdmöten. / Background: Palliative care will increasingly be required in years to come due to ageing population and the increase in chronic diseases. Palliative care is most effective when introduced in the early stage of the disease. Informal caregivers today have a significant role in caring of a seriously ill family member. One of the purposes of palliative care is to improve the well-being of informal caregivers of patients living with life-threatening and life-limiting illness. Informal caregivers have a need for knowledge and support from professionals. Promoting informal caregivers´ experience of preparedness for care is an important outcome for study interventions in palliative care. Aim: The aim was to describe the informal caregivers´ experiences of digital supportive interventions in palliative care. Method: Integrative literature study with systematic search and inductive approach based on ten reviewed scientific articles. The data was analyzed according to Whittemore and Knafls (2005) model. Results: The results were presented in four main categories; preparedness in caregiving role and for death, participation and belonging, safeness and control and challenges in the digital format. Video training was most appreciated by informal caregivers because it gave a feeling of recognition. Online support groups were perceived as a way to create a social network and help with isolation. Video consultation services via iPad and the web tool provided both physical, psychosocial and practical support. Lack of internet knowledge, time and the care burden of patients reduced the ability of informal caregivers to get involved in support groups or the online forum. Conclusion: Digital supportive interventions for informal caregivers in palliative care increased the informal caregivers' preparedness in the caregiving role and death, as well as competence and reward in relation to care. Digital interventions should be seen as a complement to face-to-face contact.

Rökning är ett utbrett samhällsproblem världen över och sjukdomar relaterade till rökning leder till mer än åtta miljoner dödsfall årligen. Effektiva rökavvänjningsmetoder spelar därför en viktig roll i samhället då de besparar samhället sjukvårdskostnader och främjar folkhälsan. I detta arbete genomförs en hälsoekonomisk utvärdering av ett SMS-baserat stöd för rökavvänjning. Syftet med arbetet är att fylla en kunskapslucka vad det gäller kostnadseffektivitet av digitala rökavvänjningsinsatser och samtidigt ge ett underlag tillbeslutsfattare som ansvarar för att prioritera folkhälsofrämjande insatser. Den hälsoekonomiska utvärderingen använder sig av kostnadseffektivitetsanalys som metod och baseras på en klinisk studie, där långsiktiga kostnader och hälsoeffekter skattas med hjälpav en beslutsanalytisk modell primärt baserad på en Markovmodell. De tre vanligaste följdsjukdomarna av rökning; KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), lungcancer och hjärt- och kärlsjukdom modelleras mot bakgrund av hur många som slutar röka med hjälp av SMS-stödet. Data från olika källor används i modellen och i de fall data saknas görs antaganden baserade på tidigare studier för att kunna skatta kostnader och hälsoeffekter. Arbetet påvisar att en implementering av ett SMS-baserat stöd skulle generera ökade hälsoeffekter till lägre kostnader i jämförelse med att inte implementera ett sådant stöd. Resultatet från grundscenariot visar att interventionen skulle leda till kostnadsbesparingar på 63 539 kr per individ som tar del av interventionen och 0,30 vunna år i perfekt hälsa, sett över ett livstidsperspektiv. Resultaten bör tolkas med viss försiktighet då de är förknippade med osäkerheter, men kan användas som en del av det underlag beslutsfattare behöver för att fattabeslut om hur hälso- och sjukvårdens resurser ska prioriteras. Trots osäkerheterna i underlagetförefaller ett SMS-baserat stöd för rökavvänjning ha positiva hälsoeffekter och samtidigt spara resurser och därmed framstår metoden som en potentiellt viktig insats i framtida folkhälsoarbete. / Smoking is a globally widespread societal problem and diseases related to smoking account for more than eight million deaths annually. Effective smoking cessation methods therefore play an important role in society as they save society´s healthcare resources and promote public health. In this work, a health economic evaluation of an SMS-based smoking cessation is performed. The purpose of the work is to fill a knowledge gap in terms of cost-effectiveness of digital smoking cessation initiatives and at the same time provide a basis for decision-makers who are responsible for prioritizing public health promotion initiatives. The health economic evaluation uses cost-effectiveness analysis as a method and is based on a clinical study, where long-term costs and health effects are estimated using a decision-analytical model with a Markov structure. The three most common sequelae of smoking; COPD (chronic obstructive pulmonary disease), lung cancer and cardiovascular disease are modeled based on how many people stop smoking with the help of the SMS support. Data from different sources are used in the model and required assumptions based on previous studies are used to be able to estimate costs and health effects. The work shows that the implementation of an SMS-based support would generate increased health effects at lower costs in comparison with not implementing such support. The results from the basic scenario show that the intervention would lead to cost savings of SEK 63,539 per individual who takes part in the intervention and a gain in 0.30 years in full health, seen over a lifetime perspective. The results should be interpreted with some caution as they are associated with uncertainties but can be used as part of the basis on which decision-makers need to make decisions about how health care resources should be prioritized. Despite these uncertainties the SMS-based support for smoking cessation appears to save resources and lead to positive health effects and the method should be considered a potentially important addition in future public health policy.

Tillgängligheten av sociala medier (SM) och ökningen av användandet har bidragit med konsekvenser som påverkar användarna negativt. Som konsekvens är det vanligt att användare försöker minska sin användning av sociala medier på egen hand genom att radera applikationer eller försöka avstå från att använda sina SM. För att minska stressen, behovet och den tid som användare spenderar på sina SM har de aktiverat digitala interventioner (DI) i sina smarttelefoner. DI i smarttelefonen är ett verktyg som är tänkt att upplysa och förhindra att användaren utför ett beteende som den vill motverka. I studien har upplevelser av att använda DI i smarttelefoner vid sociala medieanvändning undersökts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie. I slutsatsen presenteras insikter om att användare upplever att DI kan vara ett bra hjälpmedel för förändring av sociala medievanor, men utmaningen är att det huvudsakliga ansvaret ligger på användaren. DI kan behöva erbjuda mer stöd för att undvika att deras användare faller tillbaka i osunda sociala medievanor. I studiens slutsats presenteras fem insikter om hur DI kan stödja användare till förändring av sociala medievanor. / The availability of social media (SM) and the increase in its usage have contributed to negative consequences affecting users. As a result, it is common for users to attempt to reduce their social media usage on their own by deleting applications or trying to abstain from using their SM. To reduce stress, the need, and the time spent on social media, users have activated digital interventions (DI) on their smartphones. DI on smartphones is a tool intended to inform and prevent the user from engaging in a behavior they wish to counteract. This study examined the experiences of using DI on smartphones in relation to social media usage through a qualitative interview study. The conclusion presents insights that users perceive DI as a helpful tool for changing social media habits, but the challenge lies primarily with the user. DI may need to offer more support to prevent their users from relapsing into unhealthy social media habits. The study's conclusion presents five insights on how DI can support users in changing their social media habits.