Om vi söker på ”digitala läromedel” så hittar vi tusental olika programvaror på internet. Det har skett en ökad utveckling i användning av digitala läromedel i skolan vilket gör att digitalisering har idag en central roll i skolans verksamhet som ständigt utvecklas. Det beskrivs fram att både program såsom appar som har en pedagogisk tanke kan fungera som ett läromedel. Syftet med denna studien är att analysera läsförståelseövningar i tre digitala läromedel i svenska med inriktning årskurs 4-6. Vår förhoppning med undersökningen är att kunskapen kommer kunna användas senare i möten med elever för att bidra till att läsförståelsen utvecklas. Vår studie grundar sig på en kvalitativ textanalys som byggs på tolkning av texter i olika läsförståelseövningar i tre utvalda digitala läromedel. Clio Online, Gleerups och Liber som valdes ut för den studien och valet grundar sig på teoretiska utgångspunkter som handlar om digitala teknikens möjligheter som bör finnas i ett digitalt läromedel. Studiens resultat visar på att de utvalda läromedlen gestaltas för det mesta på samma sätt. I alla tre läromedel finns det enklare kunskapsfrågor där man ¨fyller i¨ rätt svar. Detta kan kopplas till de tre läromedlen där det finns tillgång till kunskapsfrågor som det bara finns ett rätt svar till. Såsom kunskapsfrågor så får användaren även återkoppling på rätt/fel svar när användaren är färdig med uppgifterna och klickar på specificerad plats. Dock beroende på typen av frågor så vissa frågor är samtals frågor och vissa är att formulera ett svar. Det framkommer ett innehåll i alla tre läromedel i början av uppgiften där det står vad eleverna ska arbeta med. Vid varje avsnitt så får användaren ”eleven” lärandemål inför hela området samt vilka lärandemål som eleven ska träna på vid varje respektive sida eller fråga. Det framgår en självständig genomgång vid undervisningsavsnitt och visualiserade händelser som användaren ”eleven” kan få kunskap kring. I alla tre läromedel som analyserades finns det både likheter och skillnader emellan dem. De tre läromedel har samma funktioner som exempelvis att man kan lyssna på texten man läser, övningar med svårighetsgrad med mera. Till vidare forskning hade det varit givande att fortsätta studier inom digitala läromedel. Det hade varit till stor fördel att analysera lärarens material som tillkommer i de digitala läromedlen. För att få en bredare syn på hur de digitala läromedlen fungerar utifrån ett lärarperspektiv hade varit gynnsamt till framtida arbetsområden inom ämnet svenska.

This basic interpretive qualitative study was conducted to discover why e-textbooks had not been adopted extensively in K-12 education as a replacement for printed textbooks. The objective was to determine the barriers and challenges being confronted by state educational technology directors when introducing this innovative technology in a formal learning environment that could greatly impact teaching, learning, and creative analysis. This research was based on diffusion of innovation theory using a Delphi method of inquiry. The Delphi panel consisted of 12 experts who had knowledge of digital text technologies and were the most influential when making purchasing decisions when introducing new technologies into a K-12 instructional setting. The Delphi questionnaire consisted of 2 initial rounds and the final consensus round (for a total of 3 rounds) that determined the panel's reasoning for the late adoption of e-textbooks in K-12 classrooms. The results of this study clearly identified cost and equipment management in addition to the lack of supportable funding to sustain e-textbook technologies as the major reasons hindering their adoption. This study promotes positive social change by providing decision-makers an opportunity to reflect on the challenges impacting their adoption of e-textbooks in K-12 education so they can work towards a solution. This can be accomplished by appointing visionary leaders on the state and local levels who can develop a strategic plan to initiate the transition from printed materials to digital content that are relevant, flexible, and educational. Thus, new policies could be implemented that would provide funding flexibility to finance the acquisition of devices to support digital content and allocate funding that can help to sustain them.

Fully digital educational materials, collaborative Digital Textbooks (cDTB), are common in the Swedish educational materials market. This study examines, from the teachers' point of view, the advantages and challenges of cDTB, and the decision-making process of teachers regarding the selection of educational materials was analysed. Six teachers in Swedish compulsory school grades 7 – 9 were interviewed, and the results show that the teachers' integration of cDTB into their teaching is value-driven and embedded in a dynamic system. The cDTB are considered to have many advantages, and at the same time, during the work process, challenges have been encountered that have required various types of decisions. These decisions have often resulted in the use of other digital teaching and learning materials and printed textbooks as a supplement to the cDTB. The use of the cDTB, however, may change over time and look different depending on what the teacher perceives as possible in a specific classroom context. The main conclusion of the study is therefore that the value of the technology use in relation to the teaching goal is primary for the teacher, while the product of the technology use, i.e., the extent to which the cDTB is used, is secondary. / Heldigitala läromedel, collaborative Digital Textbooks (cDTB), är vanligt förekommande på den svenska läromedelsmarknaden. Denna studie undersöker, utifrån lärares synvinkel, fördelar respektive utmaningar med heldigitala läromedel, och lärares beslutsprocess gällande val av läromedel för undervisningspraktiken analyserades. 6 lärare i grundskolans årskurs 7 – 9 intervjuades, och resultatet visar att lärarnas integrering av heldigitala läromedel i undervisningen är värdedriven och inbyggd i ett dynamiskt system. De heldigitala läromedlen anses ha många fördelar, och samtidigt har lärarna stött på utmaningar under arbetsprocessen som krävt olika typer av beslut. Dessa beslut har ofta resulterat i att andra digitala lärresurser och tryckta läroböcker använts som komplettering till det heldigitala läromedlet. Användningen av det heldigitala läromedlet kan dock förändras över tid och se olika ut beroende på vad läraren uppfattar som möjligt i en viss klassrumskontext. Studiens huvudsakliga slutsats är därför att värdet av teknikanvändningen i förhållande till målet med undervisningen är det primära för läraren, medan produkten av teknikanvändningen, det vill säga i vilken omfattning det heldigitala läromedlet används, är sekundär.

Elevers inflytande på matematikundervisningen är önskvärd men föga undersökt. Syftet med examensarbetet var således att undersöka elevers upplevelse av att ha digitala läroböcker i matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med elever på gymnasiet. Tre klasser på teknikprogrammet intervjuades. Intervjuerna bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet analyserades utifrån den didaktiska tetraedern med den digitala läroboken som artefakt. Resultatet visade att elever anser att läroböcker ska hjälpa dem lösa och förstå matematikuppgifter. Digitala läroböcker upplevdes ha goda förutsättningar att förklara matematik genom exempelvis anpassade förklaringar, ledtrådar och återkoppling. Däremot upplevdes digitala läroböcker ha sämre förutsättningar att lösa uppgifter eftersom risken att distraheras av annat på datorn var stor, svarsinmatningen var bristfällig, läroboken kunde vara oåtkomlig eller att förklaringar och uppgifter inte nödvändigtvis matchade varandra. För att ge elever inflytande på matematikundervisningen bör dessa aspekter beaktas vid val av läromedel genom övervägande av den digitala lärobokens utformning, implementering samt när en tryckt lärobok är att föredra. / Students’ influence on mathematics teaching is desirable but not extensively researched. The purpose of the thesis was therefore to investigate students' experience of using digital textbooks in mathematics education. The study was carried out using focus group interviews with Swedish upper secondary school students. Three classes from the technology program were interviewed. The interviews were processed using content analysis. The results were analysed using the didactic tetrahedron with the digital textbook as the artifact. The results showed that students believe that textbooks should help them solve and understand mathematics exercises. Digital textbooks were perceived to be well suited to explain mathematics by, for example, customized explanation, clues, and feedback. On the other hand, digital textbooks were felt to provide a worse environment for solving exercises. Reasons given include the risk of being distracted by other things on the computer was high, the ability to input answers was inadequate, the textbook could be inaccessible or that explanations and tasks did not necessarily match each other. To give students an influence on mathematics teaching, these aspects should be factors to consider when choosing teaching materials in terms of the digital textbook's design, implementation and when a printed textbook is preferable.

Faculty have been identified as critical players in the implementation of textbook affordability efforts at community colleges. Furthermore, emerging lower-cost alternatives to traditional textbooks present a wide and growing range of options that may help further efforts. This study sought to examine more closely the role of faculty with respect to textbook cost-lowering initiatives. The researcher utilized in-depth interviews to gain a rich picture of the experiences, attitudes, beliefs, and behaviors of nine full-time community college faculty as they confronted textbook affordability efforts and textbook alternatives. The interview data were analyzed using a thematic analysis process. Five major themes and three minor themes were identified. The five major themes were: (a) campus administrators support, but do not mandate, efforts; (b) frequent edition revisions frustrate faculty; (c) departmental approaches to textbook selection vary; (d) content, then affordability, drive selection choices; and (e) faculty have mixed feelings about textbook alternatives. The three minor themes were: (a) faculty efforts to save students money are thwarted by campus bookstores and financial aid policies; (b) English faculty benefit from public domain readings; and (c) more faculty participating in textbook selection means more difficulty deciding on a text. Implications and recommendations were offered for community college leaders, campus bookstores, publishers, and future researchers.