Digitaliseringen av skolan är ett faktum och denna uppsats syfte är att försöka beskriva hur det påverkar eleverna, mer precist hur digitaliserade prov upplevs av eleverna utifrån nervositet, resultat och bedömning. Tidigare undersökningar som är gjorda visar på betydande skillnader i resultat om proven är digitala eller ej, men orsakerna till dessa skillnader och hur det påverkar eleverna finns det begränsad forskning kring. Den här uppsatsen försöker belysa elevernas uppfattning av digitaliserade prov jämfört med prov skrivna på papper med en penna. Metoden som använts är en mixed method där en enkätundersökning genomfördes på en medelstor högstadieskola med ca 300 elever och som kompletterades med sju semi-strukturerade intervjuer. Resultaten av undersökningarna visar att större delen av elevgruppen föredrar digitaliserade prov framför prov med papper och penna och att digitaliserade prov inte skapar lika mycket stress och oro. Det största fyndet i undersökningen var att elevernas provångest minskade avsevärt vid digitaliserade prov.

Under ett arbetsområde inom fysik, atom- och kärnfysik, fick en klass i åk 9 jobba med ett läromedel som digitaliserats. Läromedlet var Fysik direkt från Sanoma utbildning. Efter avslutad undervisningsperiod genomfördes intervjuer med en särskilt utvald del av eleverna i klassen. Materialet från intervjuerna bildar underlag för studien. Utifrån de förutsättningar som gavs både från storleken på elevunderlag, tidigare forskning och författarens möjlighet till objektivitet, valdes fokus att riktas på hur eleverna upplevde det att använda ett digitalt läromedel jämfört med att använda papper, penna och tryckta böcker.   En kvalitativ forskningsmetod har använts för studien, och då målet har varit att beskriva ett brett spektrum av elevers upplevelser av vissa fenomen så lämpade sig fenomenografi som analysmetod. En fenomenografisk studie bygger oftast på halvstrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna inleds på samma sätt, men utifrån svar som ges kan intervjuerna utvecklas i olika riktning. Intervjuerna spelades in, transkriberades och har sedan bearbetats för att skapa en rad olika kategorier av elevers upplevelser.   Kategoriseringen av elevernas upplevelser visar bland annat att eleverna upplever de praktiska aspekterna av att ha läromedel digitaliserade som positivt. Däremot finns en rad av tekniska utmaningar att ta itu med. Den del av digitaliseringen som eleverna upplever sig nöjdast och tryggast med är att utföra och lösa uppgifter digitalt, medan steget till att eleverna ska uppleva en trygghet med att genomföra prov digitalt är desto lägre.  Även elevers upplevelse av att läsa och skriva digitalt kontra på papper analyseras. Elevers upplevelse av sin inlärning stämmer i mycket med den forskning som finns att tillgå. Dock visar de praktiska aspekterna av att ha digitalt material att flera aspekter måste tas i beaktande när man väljer distributionsform.

DigiExam är ett Edtech företag med huvudfokus kring digital kunskapskontroll och som utvecklar en plattform för digitala prov. Fördelen med digital kunskapskontroll är att lärare kan minimera den tid det tar att skapa och administrera prov samt att elever får tillgång till verktyg som både kan underlätta och effektivisera deras skrivande. Digitala prov kräver någon form av mjukvara för att vara möjligt. I DigiExams fall så tillhandahölls till en början fyra klienter för fyra möjliga operativsystem för att göra prov. Två utav klienterna var säregna medan de resterande två baserades på samma kodbas. För att minimera utvecklingstiden men även utvecklingskostnaden så valde man att ta fram en så kallad cross platform-klient. Denna klient skulle göra det möjligt att ha stöd för fyra olika operativsystem men basera applikationen på samma kodbas. Arbetet visar att det är fullt möjligt att skapa cross platform-klienter som baseras på webbteknologi och som kan använda operativsystemets fulla potential.  Resultatet blev en applikation som implementerade samma funktionalitet som de tidigare Mac OSX och Windows-klienterna, men som baserades på samma källkod som iPad- och Chromebook-klienterna. / DigiExam is an Edtech company with main focus on digital assessment. The company develops a platform that enables schools to minimize administrative overhead for teachers and enables students to use tools to help and improve their writing during an exam. In order to be able to take a test on a computer or tablet, the student needs to have some kind of software installed for digital exams. DigiExam used to have four clients for four operative systems. Two of the clients were based on the same source code while the other two were unique which made implementation and maintenance of features unnecessarily costly and time consuming. To deal with these issues the company decided to develop a cross platform-client which enables the developers to use one base source code for all clients and operative systems. The cross platform client developed in this dissertation proves that it is possible to create an application based on web technology and that uses the operative systems full potential. This dissertation gives an example how a cross platform client can be developed and resulted in client for Mac OSX and Windows that shares the same base source code as the Chromebook and iOS clients.

Under de senaste två årtionden har det blivit en drastisk ökning av privat ägda laptops. Detta har öppnat för nya möjligheter som bring your own device (BYOD) digitala prov i skolan. Men med detta blir nedlåsning av datorn inför digitalt prov ännu viktigare. Undersökningar har gjorts gällande elevernas uppfattning kring digitala provsystem samt deras åsikter om digitala prov i allmänhet. Andra arbeten har gjorts gällande hur digitala provsystem fungerar tekniskt men samtidigt finns det artiklar som visar hur viktig lärarnas åsikter är. Därför kommer detta arbete definiera kraven som de krav som lärare har för att undersöka deras perspektiv, inte på det digitala prov eller provsystem som andra arbeten utan på nedlåsningsprogrammet för datorn vilket bidrar med information i ett nytt perspektiv. Detta görs genom insamling av enkäter från lärarna på en gymnasieskola för att definiera krav. Dessa krav ställs sedan mot vanligt använda nedlåsningsprogram för att svara på hur de klarar av de krav som lärare har. Resultatet av detta visar att nedlåsningsprogrammen inte uppfyller alla krav som lärarna ställer. Dock vid undersökning av de krav som underkändes bedöms nedlåsningsprogrammen leva upp till en majoritet av lärarnas krav då anpassade lösningar och vikten av olika krav disskuteras. Detta ger ett positivt betyg för nedlåsningsprogrammen och ger uppmaning till lärare att gå över till digitala prov utan att oroa sig för nedlåsningen av datorerna.

Due to the upcoming digitalization of the Swedish schools standardized national tests, the aim of this study is to compare the results of a reading comprehension test on paper versus on computer screen and to examine whether the results differ between boys and girls and between swedish and swedish as a second lanuague students, or not. Previous studies show inconclusive results, some show that students get higher results when taking a test on paper then on computer screen, some show that the results don’t differ between the two medias. In this study, the national test for course Svenska 1 (Swedish) and Svenska som andraspråk 1 (Swedish as a second language) from the autumn term 2011 was transformed into a digital test. 38 students in the 10th grade took the test and the results were then compared with the same students results on the following national test of the spring term 2016 which is given on paper. The results show that the scores between the digital test and the paperbased test don’t differ. The boys got equally lower scores than the girls in both the digital test and the paperbased test. The swedish as a second language students got lower scores than the swedish students. The results are discussed in relation to previous research by Ackerman and Lauterman (2012), Mangen, Walgermo and Brønnick (2013), Rasmusson (2014) , Pasquarella, Gottardo and Grant (2012) and Norman and Furnes (2016). / Med anledning av den kommande digitaliseringen av de nationella proven syftar denna studie till att undersöka om elevers resultat på läsförståelseprov skiljer sig åt beroende på om eleverna får provet på dator eller på papper. Studien undersöker även om provresultaten mellan pojkar och flickor samt svenska- och svenska som andraspråkselever skiljer sig åt. Tidigare forskning har gett splittrade resultat. Några studier har visat att elever får bättre resultat på ett pappersbaserat prov än på ett digitalt och några har visat att resultaten inte skiljer sig åt beroende på provformen. I denna studie användes det nationella läsförståelseprovet för kurserna Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1, ett i digital och ett i pappersbaserad form. 38 elever i årskurs 1 på en gymnasieskola deltog i studien. Resultatet visade inte på någon skillnad mellan de båda provformerna utan att medelvärdet av delprovsresultaten var detsamma för proven. Pojkarna fick signifikant lägre resultat än flickorna på både det digitala och det pappersbaserade provet. Svenska som andraspråkseleverna fick lägre resultat än svenskeleverna. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning av Ackerman och Lauterman (2012), Mangen, Walgermo och Brønnick (2013), Rasmusson (2014), Pasquarella, Gottardo och Grant (2012) och Norman och Furnes (2016).

Då nationella prov och bedömningsstöd är under digitalisering undersöks i denna studie om elevers provresultat i matematik ger en rättvisande bild av deras kunskaper när de ska visa dessa via ett digitalt verktyg. Forskningsfältet talar både för och emot användandet av digitala verktyg när elever ska visa sina kunskaper i prov- samt bedömningssituationer. Det råder inte enighet om det är fördelaktigt att använda digitala verktyg eller inte. I denna studie jämfördes elevers resultat på analoga och digitala prov i matematik för att undersöka om provskrivningsverktyg påverkar elevers möjligheter att visa sina kunskaper i matematik. Undersökningsgruppen bestod av 224 elever under vårterminen i årskurs 2 där 113 elever genomförde provet digitalt och 111 elever analogt. Det använda provet behandlade additions- och subtraktionsoperationer, öppna utsagor och likhetstecknets betydelse.  Alla elever genomförde provet på det sätt de var vana vid vilket gav eleverna de optimala förutsättningarna att lyckas. För att analysera skillnaden mellan elevers provresultat användes ett t-test där resultatet visade att det inte var en statistiskt signifikant skillnad mellan elevers resultat. Eleverna presterade likvärdigt i alla delmoment av provet oavsett om de skrivit det analogt eller digitalt. Elever som är vana användare av digitala enheter och dess verktyg missgynnas inte av att skriva digitala prov under vårterminen i årskurs 2 i arbete med additions- och subtraktionsoperationer, öppna utsagor och likhetstecknets betydelse inom talområdet 1–9.