Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2008. / Härtill 8 uppsatser.

Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som påverkar bildlärarens förutsättningar att arbeta utifrån den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod där informanten är en bildlärare som är verksam på en högstadieskola. Jag valde att utgå ifrån ett ramfaktorperspektiv där jag undersökte i vilken utsträckning olika ramfaktorer hjälpte eller begränsade bildläraren. Att jag även använde mig av Marner och Örtegrens forskning om skolämnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och användbara begrepp gällande underökningen av bildlärares attityder och inställning till digitala medier. Attityd kan ses såsom en mänsklig resurs som alla bildlärare använder sig av i undervisningen och i verksamheten.  Med båda dessa perspektiv bereddes en mer nyanserad bild och gav fler förklaringar på varför det finns svårigheterna med att integrera digitala medier i bildundervisningen.  Undersökningen visar också på att utbildning inom IKT och kontakten med lärarstudenter skapar fortsättningar då det gäller att implementera digitala medier i bildundervisningen.

Studien syftar till att undersöka hur bildlärare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan användas i vardagen, och hur ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i ämnet bild samt hur ungdomar arbetar med digitala medier på fritiden. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och på fritiden. Studiens metod är kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under två månaders period och intervjudelen har genomförts i två olika grupper, nämligen en grupp med två bildlärare och en grupp av elever i årskurs 7 på en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ”addering” och ”digitala mediernas dominans” enligt Marner och Örtegrens kategori. I processen under bildframställningen arbetar eleverna med de digitala medierna tillsammans med traditionella arbetssätten. Analysen av hur ungdomar arbetar med digital medier på fritiden visar att eleverna arbetar digitalt med bildaktiviteter, speciellt i sociala medier. Studien visar att eleverna använder datorer och mobiler i hemmet i stor utsträckning. Eleverna skapar bildkunskaper via digitala medier i hemmet.

Digitala medier blir mer och mer vanligt i samhället och därför blir det även vanligare i skolans värld. Många kommuner och skolor satsar på digitala medier i skolorna. Det är inte längre en fråga om lärarna använder digitala medier utan snarare en fråga i hur lärare använder digitala medier. I den här studien har åtta lågstadielärare intervjuats om sin syn på hur de använder digitala medier imatematikundervisningen och vilka för- och nackdelar lärarna upplever med att använda digitala medier. Resultatet av studien visar att lärare använder digitala medier i matematikundervisningen i genomgångar, när de arbetar med färdighetsträning eller när elever behöver extrauppgifter. Resultatet visar även på att lärare använder digitala medier vid planering och i det kollegiala lärandet. Lärare anser att genom att använda digitala medier blir matematikundervisningen mer varierad, det ökar elevers motivation och undervisningen blir mer vardagsnära och individanpassad. Till en början kan användandet avdigitala medier upplevas som tidskrävande då det är något nytt att sätta sig in i upplever lärare. Även det tekniska underhållet kan vara tidskrävande och när tekniken inte fungerar är det svårt. Trots det ser lärare positivt på användandet av digitala medier och de ser det som en nödvändighet för framtiden.

I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning. Lärarna delar med sig av sina erfarenheter och åsikter kring digitala medier, samt hur de anser att digitala medier påverkar inlärning, arbetssituation, attityder hos eleverna och i deras eget arbete som undervisande lärare.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om det genom digitala medier går att stimulera flerspråkiga barns kommunikationsförmåga. Vårt intresse växte under arbetets gång successivt fram för att se om skillnader kan uppdagas i hur arbetet med digitala medier och om flerspråkighet skiljer sig åt beroende på olika förskolors lokalisering. För att ta reda på detta har vi genomfört samtalsintervjuer med beröda vuxna inom förskoleverksamheten. I viktiga styrdokument för förskolan framkommer digitala medier som ett läromedel som landets förskolor skall arbeta med och även erbjuda barnen utvecklingsmöjligheter inom. Vi belyser även vikten av barns trygghet i förskolan och dess innebörd för att barnens chanser till lärande samt betydelsen av pedagogers IKT-kompetens. Det multimodala – och det sociokulturella perspektiven utgör en stor del av de teoretiska utgångspunkterna i detta arbete. Resultatet vi har fått syns det att pedagogerna har liknande synpunkter angående digitala medier i verksamheten.

Today´s society is overwhelming with new technology and expressions of new media outlets.Forums, podcasts, easy internet access, videoblogs etc. is a new part of how people in generalare consuming media, searching for information and finding community. Previous studies haveshown that religious groups tend to use and interact with digital media in other ways than othersocial groups in the society. Therefore, the aim of this study is to examine how members of twocongregations in Umeå interact and use different forms of digital media in relation to theirreligious offline-community. Four people agreed to be interviewed and be a part of this studyand semi structured interviews were made.The results was analyzed in relation to theories about how religious communities traditionallyhas used and interacted new forms of digital media. Also, theories about how traditional mediaoutlets changes forms and how people tend to use them was used for analyzing the finding. Theoutcome of those interviews revealed that there is a slight variation in how digital media isconceived and used in these religious communities, but the general view is that the offlinecommunityis a central part of their religious life. The opportunities that, for example religiousteaching online offers is viewed as only complementary to the teachings and other rituals thatoccur in the offline-community.

No description available.

No description available.

Dagens ungdomar lever i en värld där digitala medier ständigt är närvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn på digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fått göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett är eleverna positivt inställda till digitala medier. Digitala medier hjälper dem att kommunicera med vänner, familj, släkt och lärare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhållning och tillhandahåller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten. Ungdomarna beskriver också nackdelar, exempelvis har de svårt att kontrollera sin tid vid sociala medier och det inkräktar på deras lektioner och läxläsning hemma. Ungdomarna ger också uttryck för att de behöver bredda sin digitala kompetens eftersom de själva inte är medvetna om hur de kan använda datorn på ett effektivt sätt vid skrivning av exempelvis skolarbeten i hem och skola.  Studiens resultat är att ungdomar vill ha hjälp vuxna som kan stötta, begränsa och hjälpa dem till en sund relation i förhållande till digitala medier.