Syftet med den här uppsatsen är att studera folkbibliotekets ungdomsverksamhet genom att undersöka dess arbete med deltagarkultur som arbetssätt. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer intervjuas 6 yrkesverksamma personer som arbetar aktivt med ungdomar och/eller deltagarkultur i folkbibliotekssammanhang.    I intervjuerna beskrivs folkbibliotekets verksamhet och roll i relation till ungdomar som otydligt definierat. Det råder även delade uppfattningar om vad som anses vara bibliotekets egentliga uppdrag. Både verksamhet med fokus på litteratur och informationssökning så väl som verksamhet med syfte att ge social samvaro och öka individens aktiva deltagande i kulturproduktion framhålls som en del i bibliotekets ungdomsverksamhet. Biblioteket som en aktör med ett socialt ansvar att erbjuda ungdomar en meningsfull fritid återkommer som tema i det empiriska materialet. Vidare framkommer att ungdomar vanligtvis inte ses som målgrupp för arbete med digital teknik, med resultatet att folkbiblioteket inte i någon större omfattning arbetar aktivt för att stärka individernas kompetens för att delta aktivt i digitala sammanhang.

Syftet med den här uppsatsen är att studera folkbibliotekets ungdomsverksamhet genom att undersöka dess arbete med deltagarkultur som arbetssätt. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer intervjuas 6 yrkesverksamma personer som arbetar aktivt med ungdomar och/eller deltagarkultur i folkbibliotekssammanhang.    I intervjuerna beskrivs folkbibliotekets verksamhet och roll i relation till ungdomar som otydligt definierat. Det råder även delade uppfattningar om vad som anses vara bibliotekets egentliga uppdrag. Både verksamhet med fokus på litteratur och informationssökning så väl som verksamhet med syfte att ge social samvaro och öka individens aktiva deltagande i kulturproduktion framhålls som en del i bibliotekets ungdomsverksamhet. Biblioteket som en aktör med ett socialt ansvar att erbjuda ungdomar en meningsfull fritid återkommer som tema i det empiriska materialet. Vidare framkommer att ungdomar vanligtvis inte ses som målgrupp för arbete med digital teknik, med resultatet att folkbiblioteket inte i någon större omfattning arbetar aktivt för att stärka individernas kompetens för att delta aktivt i digitala sammanhang.

The experience we have from doing an internship through the art teacher education was a lack of implementation of digital media inside art classrooms and during art class. Thus, the purpose of this paper is to investigate how art teachers relate to integration and implementation of digital media in their teaching according to research. Our research takes place through a comprehensive search process of scientific articles that deal with the subject area. The results from the research show a lack of resources in the form of financial support, teachers who feel they do not have enough competence in the subject area, lack of availability to use digital media and tools in their class, opinions from art teachers on what the purpose of using digital tools in a practical subject is, when material like paintbrushes can produce the same result.

Enligt barnkonventionens 13:e artikel står, att barnet ska ha rätt till yttrandefrihet i detuttrycksmedel som barnet väljer. Yttrandefriheten begränsar sig inte till det verbala språket, utaninnefattar lika mycket andra uttrycksformer såsom musik, bild, drama och dans. Digitala medierhar tillgängliggjort en variation av uttrycksformer där elever idag kan engagera sig, skapa ochdela information på ett sätt som inte var tänkbar för bara några år sedan. Skolinspektionenefterlyser fler aktiviteter med stöd eller förberett av vuxna bland annat genom kreativt skapandei form av musicerande och dans. Således bör skola och fritidshem i större utsträckning sökamöjliggöra aktiviteter där kommunikation sker med hjälp av estetiska uttrycksmedel. Forskningtyder dock på att lärare i fritidshem stöter på svårigheter i diskrepansen mellan frivillighet ochstyrda aktiviteter, liksom forskning samtidigt pekar på att digitala medier bidrar till engagemanghos elever. Studiens syfte är att belysa hur fritidslärare uttrycker hur de organiserar och genomförmusikaliska aktiviteter med och genom digitala medier samt att belysa hur fritidslärare ger uttryckför om och hur digitala medier kan möjliggöra eller skapa hinder för musik somkommunikations- och uttrycksform. Studien antar ett designteoretiskt perspektiv för attidentifiera möjligheter och hinder för meningsskapande i musikaktiviteter inom fritidshemmetsramar. Empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med fritidslärare ochanalyserats med begrepp hämtade ur den designteoretiska modellen Learning Design Sequence. Iresultatet framkom hur fritidshemmets institutionella inramning påverkade iscensättningen avmusikaktiviteter utifrån institutionella förutsättningar, förväntningar och normer. Vidareframkom hur digitala medier bidrog till kollaborativa aktiviteter samt fungerade som stöttandeoch motiverande resurser i barns meningsskapande processer.

Frigyes Jansdotter, Matilda & Lindegren Lovisa (2008). Lärares uppfattningar avanvändandet av digitala medier (Teachers’ conceptions of the use of digital media).Skolutveckling och ledarskap, lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer studera åtta svenskläraresuppfattningar kring digitala medier på gymnasiet, i undervisningen, i ämnet svenska. Arbetetsfrågeställningar är: Hur uppfattar de intervjuade svensklärarna användandet av digitala medieri svenskundervisningen? Vilka likheter och skillnader finns mellan de intervjuade lärarnasuppfattningar kring användandet av digitala medier i svenskundervisningen?Studien visar att de intervjuade svensklärarna hade olika uppfattningar kring användandet avdigitala medier. För vissa av lärarna var syftet med digitala medier att eleverna skulle få ta delav nya verktyg. För andra var digitala medier redskap för att uppnå fler och bättre kunskapereller ett verktyg för att bryta klassrummets sociala struktur till att bli mer elevcentrerat.Alla lärare uppfattade digitala medier som en daglig positiv syssla under sin fritid men allalärare uppfattade inte samma positiva meningsfullhet för digitala medier i undervisningen.Istället visar studien att lärare till viss del är bundna till traditioner och egna intressen vilkapåverkar dess syn på vad som bör och inte bör förekomma i skolan.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka ungdomars användning av digitala medier ochhur de ser ut på användningen av dessa i sina respektive skolgång. Med en bredare kunskap påområdet är förhoppningen att lärare ska kunna bedriva undervisning som inkluderar datoreroch tillgången till digitala medier på ett mer effektivt och utvecklande sätt.För att närma mig till ämnet har jag genomfört kvalitativa intervjuer med elever i olikaprogram på gymnasienivå. Resultatet av undersökningen visar att formerna för lärande harförändrats de senaste åren på grund av den explosion av digitala verktyg som blivit en del avvår vardag och att det därför krävs nya färdigheter för att kunna navigera i det överflöd avinformation som finns på nätet. Undersökningen visar också att bild kan ha blivit viktigare äntext för att förstå, tolka och förmedla mening och att sociala medier eller datorspel användsväldigt sällan i undervisningen. Elever uttrycker en tydlig vilja att i större utsträckning fåanvända datorer i undervisningen och anser att lärarna än så länge inte har tillräcklig kunskapför att bedriva den typen av undervisning.

Syftet med denna studie var att med hjälp av teorin om attitydkomponenterna undersöka och försöka förstå svensklärares attityder till digitala medier i grundskolan åk 7-9. Denna studie är en kvalitativ studie där det empiriska underlaget samlats in genom enkätformulär med öppna frågor som en grupp lärare besvarat. Resultatet visar på att lärares attityder till digitala medier går att tolka med hjälp av attitydkomponenterna. Många lärare upplever att deras undervisning har förändrats och förbättrats som följd av inslag av digitala medier och dess bruk i och utanför klassrummet, medan det utökade arbetet med digitala medier i klassrummet samtidigt bidrar till vissa utmaningar.

Purpose and research questions: The purpose of the study is to investigate how digitization has affected the learning of students from a teacher’s perspective and their experiences. The study examines pros and cons as well opportunities and challenges with digital media. - How does digital media affect student learning according to teachers? - How do teachers perceive/describe their opportunity for continuing education with digital media? Method: The method includes qualitative interviews with teachers, which provide insights into the use of digital media in teaching and its impact on student learning.  Results: The results demonstrate the effectiveness of digital tools in education and highlight their role in improving engagement and learning effectiveness. The study emphasizes the importance of strategic implementation of digital media in the education sector and suggests continuous development of digital competence among teachers.  Conclusion: The conclusion underlines the transformative potential of digital media in modern teaching methods, where both benefits and challenges are balanced / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat inlärningen hos elever utifrån ett lärarperspektiv och deras upplevelser och erfarenheter. Studien undersöker för och nackdelar samt möjligheter och utmaningar med digitala medier - - Hur påverkar digitala medier inlärningen hos elever enligt lärare? - Hur upplever/beskriver lärare sin möjlighet till fortbildning av digitala medier? Metod: Metoden innefattar kvalitativa intervjuer med 2 lärare, som ger insikter i användningen av digitala medier i undervisningen och dess påverkan på elevers lärande. Resultat: Resultaten visar på ett betydande beroende av digitala medier i utbildningen och lyfter fram deras roll i att förbättra engagemang och lärandeeffektivitet. Studien betonar vikten av strategisk implementering av digitala medier i utbildningssektorn och föreslår kontinuerlig utveckling av digital kompetens bland lärare. Slutsats: Slutsatsen understryker digitala mediers transformerande potential i moderna undervisningsmetoder, där både fördelar och nackdelar balanseras

Syftet med denna uppsats är att undersöka kopplingen mellan ungdomars medieanvändning och upplevd stress samt sömnproblematik. Frågorna som har behandlats i studien är ”Vilka olika typer av medieplattformar använder killar respektive tjejer?”,”Vad kännetecknar killar respektive tjejers medieanvändning gällande tidsfaktorn?” och ”Hur upplever killar/tjejer att användning av digitala medier påverkar deras sömn och stress?”. Metoden som använts för studien har varit fokusgrupper samt enkäter. Urvalet har varit tio gymnasieungdomar med jämn fördelning mellan kön. Studien har visat på en problematik gällande stress eller sömn i kombination av mediekonsumtion.Studien visar även på en skillnad mellan könen där killar tenderar att ha ett underskott av sömn på grund utav hög mediekonsumtion under deras lediga tid. Tjejerna har påvisat att de konsumerar medier i hög grad precis som killarna men underskott av sömn samt en känsla av stress. Skillnaden i mediekonsumtionen är att killarna tenderar att spela medan tjejerna konsumerar socialamedier. Tjejerna upplever en hög grad av stress när de inte kan nyttja sociala medier. Killarna hade mindre problem att avvara spelande i skolmiljön.

Användningen av digitala medier ökar konstant. Onlinekulturen har kommit att bli en naturlig del av vardagen och konsumenter är dagligen aktiva på diverse sociala medier där de utbyter information och kommunicerar med andra individer. Digitala medier är även plattformar där konsumenter interagerar med modemärken. Den digitala marknadskommunikationen har kommit att bli en självklar del av ett företags marknadsföringsstrategier, inte bara i varumärkesbyggande syfte utan även exempelvis för att fungera som trafikdrivande till företagets onlinebutik. En förståelse för konsumenten är väsentlig för att framgångsrikt nå ut via dessa kanaler. Tidigare forskning visar dock på ett gap i forskningen om konsumentens upplevelser och mottagande av den digitala marknadskommunikationen, vilket indikerar på ett behov av fortsatt forskning. Syftet med denna studie är att undersöka digital marknadskommunikation ur ett konsumentperspektiv. Studien ämnar få en förståelse för konsumentens mottagande av svenska modemärkens digitala kommunikation och vad som stimulerar konsumenten till att klicka sig vidare till modemärkets onlinebutik. Studien avgränsas till nyhetsbrev och Instagram, vilka är två vanligt förekommande digitala kanaler. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnliga respondenter i åldrarna 25-30 år. Instagrambilder och nyhetsbrev inkluderades i intervjun från Totême, Rodebjer och Filippa K. Studien bygger på AIDA modellen som beskriver konsumentens steg i mottagandet av marknadskommunikation. Studiens resultat visar att konsumentens uppmärksamhet på digitala medier är svårfångad. Det existerar ett överflöd av digital marknadskommunikation, vilket gör konsumenten selektiv och kräsen. Konsumenten stimuleras av inspirerande bilder och en visuellt tilltalande helhet samt vill mottagaren kunna identifiera sig med det som kommuniceras. För att meddelandet inte ska stanna vid inspiration och framgångsrikt påverka konsumenten till att klicka sig vidare till onlinebutiken behöver konsumenten guidas av modemärket på ett enkelt och tydligt sätt. Konsumenten är bekväm och den digitala marknadskommunikationen får inte upplevas tidskrävande. Lyckas modemärket stimulera konsumenten visar studien att konsumenten är positivt inställd och mer frekvent besöker onlinebutiken. / The usage of digital media is constantly increasing. The online culture has become a part of our daily lives and consumers frequently engage in social media practices such as communicating with other individuals and sharing information. Digital media channels are also a way for consumers to interact and communicate with fashion brands. Digital marketing communication has become a natural part of a firm’s marketing strategies and communicating through digital channels offers advantages not only from a brand-building perspective but also drives traffic to the online store. An understanding of the consumer is essential to successfully reach out to the consumer in the digital sphere. Existing research is though limited within this field and further research concerning consumer perception of digital marketing communication is demanded. The study aims to examine digital marketing communication from a consumer perspective. The purpose is to get a deeper understanding of the consumer’s perception of digital marketing communication within the context of Swedish fashion brands. The study addresses consumer motivations and aspects that drive the consumer to visit the online store. The study is restricted to two widely used digital channels, newsletter and Instagram, and was conducted by nine semi-structured interviews with females between the age of 25-30. The interviews involved newsletters and Instagram pictures by Totême, Rodebjer and Filippa K. The study is based on the AIDA model, which describes stages that occur when a consumer receives marketing communication. Findings show that it is hard to catch the consumer’s attention. It exists an overload of information and fashion brands in the digital sphere bombard consumers with messages. The outcome is a “picky” consumer. The consumer demands inspiring and visually appealing pictures and content they can relate to and identify themselves with. Furthermore, the findings show that the fashion brand has to guide the consumer to an action. It is essential that the fashion brand communicate a message that is permeated by ease and simplicity. The consumer is a comfy individual and the digital marketing messages will not get the consumer to visit the online store if it feels time consuming. Lastly, the result shows that the consumer has a positive attitude and more frequently visits the online store when the fashion brand successfully reaches out and stimulates the consumer. This thesis is written in Swedish.