Purpose – The purpose of the study was to examine how to promote a personal trainer in the fitness industry, as a personal brand, with digital media. Method – To fulfill the purpose, the author have used three different methods. Both literature and quantitative and qualitative data in forms of a digital survey and interviews with two personal trainers regarding marketing and branding. Result – Based on the collected literature and empirical evidence, facts could identify the importance of having a strong brand as a personal trainer, in order to recruit new clients. The result revealed that digital media is an excellent communication channel to nurture the relationship when you already have existing clients, but not when you want to recruit new customers. Implications – This study is only developed through empirical data from a particular demography and a certain range, which could give a different result with other respondents. During this process, the author noticed that digital media is a difficult channel to use when recruiting new clients. The study’s results have proven the theory of relevance and significance in maintaining the relationship with their clients. Limitations – What influenced the extent of the study and the results include, among other things, that the author was working by herself, which contributed to a deficit of brainstorming the study’s analysis and conclusions. Besides that there were factors such as lack of time, and that the results was not what the author intended. If the result had been like the presumptive purpose, the conclusion and the recommendations of the study would be different. Keywords – personal training, relationship, personal brand, digital media, services marketing

I denna uppsats har jag undersökt vilka utbildningsmedier som används på några skolor i utvalda kommuner i Dalarnas län: Älvdalen, Orsa, Mora och Falun, samt vilken påverkan dessa medier kan ha på elevernas inlärning. Uppsatsens övergripande syfte är att bidra med kunskap om hur utbildningsmedier kan användas i undervisningen i grundskolan samt hur elevers lärande kan påverkas av medier med audiovisuell information. Denna uppsats har följande forskningsfrågor: Hur vanligt är det att olika utbildningsmedier används i undervisningen och vilka typer av medier är vanligast? Vilken effekt kan utbildningsmedier ha på elevernas inlärningsförmåga? Och hur kan mediepedagogik vara ett redskap i undervisningen? Uppsatsens frågeställningar besvaras genom kvantitativa metoder i form av en enkät och ett experiment. Enkätundersökningen visa att medier ofta används som komplettering till undervisning på dessa utvalda skolor och de medier som används mest är video/film, bild/foto och internet. Experimentets resultat tyder på att det finns elever som troligtvis lär sig bättre genom att använda medier. Detta visades då experimentgrupperna som under en lektion fick titta på en video visade större inlärning än kontrollgrupperna som endast lyssnade på en föreläsning utan stöd av några utbildningsmedier.

I denna studie har jag använt mig av de ämnesdidaktiska principerna som en teoretisk modell för att möjliggöra förståelsen för hur lärare i ämnet samhällskunskap använder sig av digitala medier i sin undervisning. Det empiriska materialet i studien kommer ifrån sex intervjuade lärare som arbetar på tre olika högstadieskolor. Två av de intervjuade lärarna i studien arbetar även som IKT inspiratörer. Två av skolorna i studien som de intervjuade lärarna arbetar på bedrivs av kommunal regi medan en är en friskola. Resultatet som jag har kommit fram till i studien visar att lärarna använder olika former av digital media i sin undervisning. En annan viktig aspekt i resultatet är lärarnas upplevda kompetens kring digitala medierna. Lärarna upplever brister i kompetensen kring digitala medier men kan samtidigt hantera olika former av dessa medier i undervisningen. Lärarna i studien lyfter fram samt berör ämnesdidaktiska principerna när de samtalar kring planering av lektioner som inkluderar digitala medier.

Syftet med denna studie är att undersöka förändringar av Lgr11:s kursplan i bild i jämförelse med den föregående, Lpo94. För att genomföra detta på ett tillfredsställande sätt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrån en textanalys och i den andra delen undersökt bildlärares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys.  Detta innebär att vi använde textanalys utifrån syftet att beskriva sådana aspekter av verkligheten som är av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lärare från grundskolans åk. 7 - 9. Resultatet visar att bildlärares uppfattningar av den nya kursplanen är spridda.  En tolkning av detta resultat är huruvida Lgr11 är tolkningsbar av lärare och därför innefattar olika uppfattningar av bildämnet. En annan tolkning utifrån textanalys och intervjuer är förstärkningen av det kommunikativa och att digitala medier framhävs i Lgr11: kursplan i bild i jämförelse med Lpo94. Det finns en dynamisk relation mellan de förändringar som kursplanen introducerar och de förändringar som lärarna genomför utifrån de uppfattningar de har av den nya kursplanen. Vi anser att dessa uppfattningar är en del av den omstrukturering av bildämnet som vi iakttagit utifrån det empiriska material och den tidigare forskning vi tagit del av.

<p>Utvecklingen inom digitala medier har gått väldigt fort under de sista åren vilket i sin tur har lett till att användningsområden för digitala medier även har ökat. Ett av dessa användningsområden har varit inom event-industrin där ökandet av digitala medier märks väldigt tydligt.</p><p>Denna studie ska undersöka om det kan vara så att event-industrin gynnas av digitala medier och kan sammanfattas med en huvudfråga samt en viktig underfråga:</p><p>• Hur använder event-industrin sig av digitala medier?</p><p>o Ökar interaktiviteten då digitala medier används?</p><p>Jag har intervjuat två personer, Magnus Milefors från BSP Marketing och Ulf Lesley från Unify för att ta reda på hur de använder sig av digitala medier i sina events. Med hjälp av min undersökning kring digitala mediers utveckling och användningsområden har jag kommit fram till att det idag finns större möjlighet att göra mer attraktiva events med hjälp av digitala medier. Då det gäller interaktiviteten på events är både Milefors och Lesley överens om att det är en av de viktigaste sakerna att uppnå. När det gäller påverkan av vår identitet så tror jag att vi alltid kommer att ha ett behov eller intresse att ändra vår identitet. Eftersom identitetsförändring i datorspel och Internetsammanhang blir allt vanligare så tror jag att det kommer att bli svårt att undvika att det kommer att integrerar med event industrin mer i framtiden.</p>

I denna studie undersöks elevers uppfattningar om bildämnets digitalisering. Detta görs utifrån Bernsteins teorier om “the sacred and the profane” och konceptet av ämnesparadigm. Studien baseras på en observation och kvalitativa respondentintervjuer med nio elever indelade i tre olika grupper.  Undersökningen visar att eleverna i studien anger traditionella tekniker, kreativitet och fritt skapande som kärnan i bildämnet och att de därmed främst sluter sig till det estetiskt- praktiska paradigmet. Dock nyanseras detta av att några elever i studien accepterar, och en elev som föredrar, digitalt orienterade uppgifter i bildämnet och en elev som anger kommunikativa aspekter som något en bör lära sig i bildämnet. Gemensamt är att eleverna vill arbeta praktiskt men att de accepterar digitala medier som verktyg bland andra verktyg i bildämnet. Elevernas förhållande till digitala medier i bildundervisningen präglas också av vilket program de arbetar i och den tid och kunskap de besitter under ett digitalt projekt.

Under en sju veckors period har vi utformat produkten Tryck &amp; Pek. Den har som syfte att skapa förutsättningar för förskolepedagoger att integrera digitala medier i den pedagogiska verksamheten. Som underlag för framställningen av produkten är har vi tillämpat flera olika insamlingsmetoder med olika källor, detta för att styrka vår produkts realitet. Tryck &amp; Pek består av tre olika arbetssätt som integrerar det digitala verktyget surfplattan/lärplattan. Det första arbetssättet är QR-koder kopplade till filmade uppdrag. Det andra arbetssättet är en E-bok som handlar om ett kemiskt experiment. Det sista arbetssättet är en bildredigeringsaktivitet där man arbetar med bildredigering och dokumentation tillsammans med barnen. För att lättare kunna sprida vår produkt valde vi att skapa en hemsida. Sex förskolepedagoger fördelat på fyra avdelningar har prövat Tryck &amp; Pek i olika barngrupper. De pedagoger som har deltagit i projektet har visat på ett stort intresse att fortsätta arbeta med digitala verktyg med barngruppen. Det finns fortfarande en del problemområden som gör att arbetet med digitala verktyg och medier är en svårighet, bland annat uppkoppling mot internet. Fortsatt utveckling av Tryck &amp; Pek kan göras genom att skapa fler aktiviteter med digitala arbetssätt. www.digitalamedierifrskolan.wordpress.com

Det har gjorts en betydande mängd forskning som undersöker människors normativa föreställningar och attityder till medieanvändning i arbetslivet, men det finns en kunskapslucka utifrån ett medievetenskapligt vardagligt perspektiv på det svenska arbetslivet. Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skaffa en fördjupad förståelse för vilka normativa föreställningar som idag finns, och om skillnader uppstår mellan generationer. Studien genomfördes med hjälp av fokusgrupper innehållandes en yngre generation och en äldre generation och utgick från dessa frågeställningar: Hur skiljer sig valet av kommunikationsplattformar mellan generationer i arbetslivet och hur motiveras deras val? Vilka förväntningar har de olika generationerna på olika kommunikationsplattformar i arbetslivet? Samt vilka normativa föreställningar finns kring kommunikationens tid och rum samt hur skiljer de sig mellan generationerna? Med tillämpandet av flera medievetenskapliga teorier för att tolka respondenternas meningsutbyte kommer studien fram till att generationerna delar uppfattningar som att vissa kommunikationsplattformar i arbetslivet prefereras utifrån ålder, men att det dessutom finns skillnader mellan generationerna som i deras föredragna val av specifika kommunikationsplattformar på arbetsplatsen. Studien påvisar att den äldre generationen besitter en bristande kunskap om digitala plattformar i jämförelse med yngre generationen, men att båda generationer delar likartade föreställningar om hur användningen av kommunikationsplattformar i arbetslivet ska gränsdras.

Denna litteraturstudie belyser hur digitala läsverktyg kan skapa möjligheter för elevers läsförståelse. I ett digitaliserat samhälle ställs krav på både skola och lärare vid användning av digitala verktyg i undervisningen. Studiens utgångspunkt har fokus på årskurs 4 – 6 i svenskämnet, men är så väl relevant för samtliga ämnen i grundskolans mellanår. Syftet med studien är att belysa hur digitala läsverktyg som exempelvis surfplattor och datorer, behandlas i forskning inom läsförståelse. Syftet förväntas besvaras genom frågeställningarna vilka berör: likheter eller skillnader inom läsförståelsen vid användning av analoga och digitala medier samt hur elevernas läsförståelse påverkas, främst när de använder digitala verktyg. Vidare kommer en frågeställning beröra vilka konsekvenser ovanstående har för undervisningen. Analyserat material består av nio vetenskapliga artiklar, två rapporter samt tre böcker. Majoriteten av det undersökta materialet har utgångspunkt inom kognitiv teori då de medverkandes individuella kognitiva förmågor har testats. Vid insamling av vetenskaplig litteratur användes olika sökord och söktjänster. Materialet är främst internationella publikationer men studien inkluderar också svenska rapporter och vetenskapliga böcker. Resultatet synliggör olika faktorer som påverkar elevernas läsförståelse, främst positivt, vid användning av digitala läsverktyg. Många elever har i takt med digitaliseringen större tillgång till digitala verktyg i hemmet och har således kunskap samt erfarenhet kring olika medier redan när de kommer till skolan. Om elevernas vanor tas tillvara på ett mer effektivt sätt, kan det möjliggöra positiva resultat i läsinlärningen. I studien uppmärksammas likheter samt skillnader mellan att läsa via digitala medier och analoga medier. Genom en medvetenhet om hur medierna kan nyttjas och läsningen påverkas, kan lärare, elever samt vårdnadshavare känna sig trygga i användningen av digitala verktyg i framtida undervisning.

The prevalence of digital media is more and more changing how service professions work is carried out, librarianship being no exception. With more and more focus and resources being laid on the digital side of the professions, with ebooks, e-service desks and interactions with users via social media, it is important to evaluate how these changes have transformed the librarian profession. This paper has had as a goal to find connections between the rise in use of digital media in the library workspace, and increased stress and burnout in the library profession. By compiling previous research and comparing it to my own quantitative research I have created a jumping off point for further research into the effects digital media has on mental health amongst library staff. In this study I have managed to present tentative evidence of rising stress and anxiety within the Swedish public library sector, as well as a rise in the use of various forms of digital media. This paper has not managed to find any concrete evidence linking these two trends together.